6Riktlinjer för kommande tillståndsperiod
I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden i Sverige och i andra länder. Kapitlet inleds med en sammanfattning av några utvecklingstendenser som vi menar kommer att påverka public serviceföretagen under den kommande tillståndsperioden.
6.1Public
Den utveckling som beskrivits i det föregående kapitlet innebär framför allt att radio och TV i allmänhetens tjänst kommer att verka i en mediesituation där antalet aktörer och kanaler fortsätter att öka. SR, SVT och UR måste förhålla sig till en ökad konkurrens både om publikens uppmärksamhet och om programinnehåll och programproduktion.
Det är dock viktigt att konstatera att det finns konkurrens endast inom en begränsad del av det samlade programutbudet i svensk radio och TV. Kommersiell radio och TV har bidragit till en ökad mångfald inom vissa programområden. Men ett stort antal av de programtyper som görs av public
135
Riktlinjer för kommande tillståndsperiod SOU 2005:1
lokalradiokanalerna, ofta dock vidaresändning av nyheter som presenteras i andra medier.
Många av de nischkanaler som erbjuder särskilda programtyper, t.ex. fakta eller naturprogram, är heller inte tillgängliga för hela TV- publiken. Det är fortfarande ca en tredjedel av
Det finns anledning att uppmärksamma att radio- och
Det ekonomiska utrymmet för kommersiella radio- och TV- kanaler med ambitioner att erbjuda ett programutbud präglat av mångfald och en hög andel ny produktion av program på det svenska språket är begränsat. Här befinner Sverige sig i samma situation som många andra länder med ett eget språk och små annonsmarknader och därmed en begränsad egenproduktion av radio och TV. Inte minst gäller detta de nordiska länderna där antalet privata aktörer på radio- och
Mycket talar för att de viktigaste konkurrenterna till SVT under överskådlig tid förblir de tre stora reklamfinansierade
136
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
TV4, TV3 och Kanal 5. På sikt kommer dock det övriga kanalutbudet, bestående av många små nischkanaler, att vinna allt större publikandelar. För radion kan under överskådlig tid dagens konkurrenssituation i allt väsentligt förväntas bestå. I avvaktan på beslut i digitalradiofrågan kommer inga nya kanaler att tillkomma. Dock minskar antalet aktörer inom den kommersiella lokalradion genom samarbeten och uppköp. Radiolyssnande via andra plattformar än marksänd radio utgör en mycket liten del av det totala lyssnandet och kan förväntas göra så också den närmaste tiden.
Det har blivit allt vanligare att redan etablerade radio- och TV- företag av olika skäl startar sändningar i fler kanaler, ofta kompletterande nischkanaler. För SVT och TV4 har detta varit möjligt genom tillgång till sändningsutrymme i det digitala marknätet. SVT har på senare år startat tre nya
TV4 har allt sedan tillkomsten 1991 haft en särskild position på den svenska
137
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
Digitalisering och teknisk utveckling
Digitaliseringen och framväxten av en rad nya distributions- och kommunikationsvägar är inte bara att betrakta som drivkrafter för ett ökat utbud och därmed ökande konkurrens för public service. Det är en utveckling som får stora konsekvenser också för public
Som vi sett breddar många medieföretag sin verksamhet från en till flera verksamheter och utvecklas till multimedieföretag. Detta är en vanlig utveckling också för public
Publiken
Public
Stora delar av den svenska publiken har emellertid svårt att tillgodogöra sig programinnehållet i radion och televisionen. Olika grupper av funktionshindrade har behov av att programföretag på olika sätt strävar efter att göra sitt utbud tillgängligt. För public
138
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
Ett särskilt problem är att public
En utveckling som innebär att allt fler
Ekonomi
Den ökade konkurrensen har medfört en stark ökning av priset på rättigheter till attraktivt programinnehåll. Den utvecklingen visar inga tecken på att mattas av, snarare tvärtom. För alla radio och
1 Hultén 2004.
139
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
Public
Många radio- och
Public
6.2Vår syn på public
Under lång tid har det i Sverige funnits ett starkt stöd för att vi ska ha en radio och television av hög kvalitet med ett brett och varierat utbud. Det har ansetts viktigt att radio och TV kan svara för en nyhets- och samhällsbevakning av hög klass med utrymme för en mångfald av åsiktsriktningar. Radio och TV har tillmätts stor betydelse som arenor för den svenska kulturen och det svenska språket, liksom deras betydelse för att skildra Sveriges alla landsdelar och människorna och kulturerna där. Radio och TV utgör också i sig centrala krafter i det svenska kulturlivet genom de uttrycksformer som är specifika för dessa medier. Det har också varit självklart att
140
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
radions och televisionens programutbud i möjligaste mån ska vara tillgängligt för alla.
Den utveckling som har skett på den svenska mediemarknaden den senaste 15- till
De senaste 20 åren har antalet aktörer på radio- och
Den svenska annonsmarknaden tycks inte räcka till för mer än ett mycket begränsat antal kommersiellt finansierade radio- och
I den fragmenterade medievärld som växer fram talar således mycket för att den samlande kraft som allmänradion och allmäntelevisionen står för får fortsatt starkt stöd. Public
Det värde som en radio och TV i allmänhetens tjänst kan skapa har betydelse för människor på flera nivåer. Det skapas dels ett
141
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
värde eller en nytta för människor som individer, förutsatt att programverksamheten är utformad för att tilltala hela publiken, såväl breda grupper som smalare intressen. Dessutom skapas värden för människor i deras egenskap av medborgare – och därmed för samhället i sin helhet – genom att programverksamheten på olika sätt syftar till att främja sociala, kulturella och demokratiska processer.
Public
Erfarenheter visar också att public
Vissa satellitkanaler som sänder från annat land till en svensk publik behöver inte följa svensk lagstiftning, t.ex. när det gäller reklam riktad till barn under tolv år. Samtidigt pågår en konvergens där olika medieformer smälter samman och där en och samma tjänst eller program kan omfattas av olika regelverk beroende på hur den distribueras eller på hur publiken tar del av den. Denna utveckling kan medföra att det blir allt svårare att genom särskilda regelverk i framtiden främja mångfald och kvalitet i svensk radio och TV och inom nya medier. Ett omfattande utredningsarbete pågår i syfte att utveckla och anpassa regelverket på medieområdet för att säkerställa mediepolitiska målsättningar också i framtiden. Men också mot denna bakgrund är det viktigt att värna en bred och kvalitativ public
142
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
innehåll av hög kvalitet såväl i traditionell radio och TV som i nya medieformer.
Slutligen bör sägas att en stark och oberoende public serviceverksamhet har goda förutsättningar att kunna fungera som en motkraft mot lokala och regionala mediemonopol på marknader som i allt större utsträckning domineras av ett fåtal aktörer. Public
För att public
•Public
•Public
•Programutbudet ska vara tillgängligt för hela publiken så att också de som inte kan eller vill betala för programinnehåll på framtidens digitala plattformar kan få tillgång till ett varierat utbud av hög kvalitet. Detta innebär bl.a. att public serviceutbudet, både i radio och TV och på nya plattformar, ska vara okodat och fritt tillgängligt utan andra kostnader vid sidan av
•Programföretagen bör vara så organiserade att en spegling av hela landet blir en realitet i all programverksamhet och att den upplevs som relevant av människor i skilda miljöer. En central del av public
•För att programverksamheten ska kunna bedrivas utan de krav på lönsamhet som gäller kommersiell radio och TV – och som
143
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
får konsekvenser för både bredd och kvalitet – så ska den vara av
•Enligt radio- och
•Public
•Public
•Programföretagen ska ges goda möjligheter att utveckla sin verksamhet också inom området ny teknik. Public serviceuppdraget ska därför omfatta såväl nya sätt att distribuera radio och TV som nya kommunikationsformer och plattformar, exempelvis verksamhet på Internet. En förutsättning är dock att de värden och regler i public
144
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
kanaler och tjänster. Programföretagen bör överhuvudtaget inte bedriva verksamhet som riskerar att skada förtroendet för kärnverksamheten.
•Public
•En public
6.2.1Närmare om mångfald och kvalitet
Med mångfald bör för det första avses att programverksamheten ska präglas av en bredd i antalet programgenrer, dvs. att program av många skilda slag ges utrymme. Mångfald avser också vida ramar för skilda åsiktsriktningar som kan mötas och brytas, vilket bidrar till att uppfylla kraven på opartiskhet och saklighet i den samlade programverksamheten. Det senare är naturligtvis särskilt viktigt inom nyhetsförmedling och samhällsbevakning, men har relevans också på andra programområden.
Mångfald avser också en annan central aspekt, nämligen tillgänglighet. En hög tillgänglighet till en stor variation av radio- och TV- program ger många människor möjlighet att komma i kontakt med andra människors liv, kulturer och sedvänjor. Detta är i sig en viktig del i den förståelse och tolerans som demokratin vilar på. Hög tillgänglighet innebär också att mångfalden ska vara stor också på tider när många lyssnar och tittar.
Att public
145
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
som intäkt för att ställa olika grupper mot varandra eller att ställa majoriteten mot olika minoritetsintressen. Det har sedan länge varit public
Ytterligare en aspekt på mångfald i public
Kravet på hög kvalitet gäller självfallet hela programverksamheten, oavsett om syftet är att informera eller underhålla. Public
Kvalitet bör i princip inte ställas i motsatsförhållande till kvantitet. I public
146
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
bakom den bedömning som regering och riksdag gjort inför både föregående och nuvarande tillståndsperiod om att public serviceföretagen generellt ska prioritera hög kvalitet före ökad kvantitet i utbudet2 (se också kapitel 7).
6.3Styrningen av public
I det följande redovisar vi vår principiella syn på styrningen av public
Statsmakternas styrning av en radio och TV i allmänhetens tjänst innebär en balansgång mellan olika värden. Ett grundläggande villkor för att radio- och televisionsverksamhet ska kunna bedrivas i allmänhetens tjänst är att de programföretag som får uppdraget kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållande till statsmakterna, de stora organisationerna och andra makthavare i samhället. Public service får aldrig uppfattas som ”det statliga alternativet”. Av detta skäl är det angeläget att staten i så liten utsträckning som möjligt kan påverka programverksamhetens närmare inriktning och att ingen utomstående ska kunna påverka innehållet i enskilda program.
Samtidigt har riksdag och regering ett ansvar för att ange vissa grundläggande riktlinjer för programverksamheten. Det gäller att formulera ett så tydligt uppdrag att såväl programföretagen som en bredare allmänhet förstår de krav och förväntningar som ställs på verksamheten. Det ska också vara relativt enkelt att följa upp och utkräva ansvar av dem som är satta att sköta verksamheten i allmänhetens tjänst. I regeringens och riksdagens roller som uppdragsgivare ligger också att säkerställa att verksamheten har en effektiv och ändamålsenlig organisation så att public serviceuppdraget kan utföras på bästa sätt och att det sker med en god och effektiv hushållning med de medel som
Vi anser att den allmänna inriktning, när det gäller grunderna i public
2 Prop. 1995/96:161, s. 58 samt prop. 2000/01:94, s. 33.
147
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
som regeringen i direktiven gett oss i uppdrag att behandla. Dessa överväganden redovisas i kapitlen 8 t.o.m. 15.
Som framgått i det föregående anser vi att den utveckling på medieområdet som kan skisseras den närmaste
Båda perspektiven har sin relevans. Vi anser dock att det perspektiv som understryker public
Som principiella utgångspunkter för samhällets styrning av radio och TV i allmänhetens tjänst vill vi därför förorda ett uppdrag som är så tydligt som möjligt, men som samtidigt ger programföretagen en god förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden. De villkor som formuleras bör enligt vår uppfattning fokusera på vad som ska åstadkommas, inte på hur det ska genomföras.
Våra förslag innebär att programföretagen ges ett stort ansvar att själva driva verksamheten så att målsättningarna i public serviceuppdraget kan uppfyllas. För att detta ska bli verklighet vill vi stärka såväl ägarstiftelsen som programföretagens styrelser och ledningar i sina respektive roller genom att förtydliga deras uppgifter. Att driva uppdraget i den anda som formulerats av regering och riksdag ställer höga krav på styrelserna och deras arbetsformer. Det bör vara tydligare och mer överblickbart hur ansvaret för att public
148
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
6.4Uppdrag och ansvar
6.4.1Uppdraget
Besluten om public
Riktlinjerna för programföretagens verksamhet, dvs. grunderna i public
På grundval av riksdagens beslut bör det liksom i dag vara regeringen som beslutar om public
Public
Att omsätta uppdragets målsättningar i praktisk verksamhet bör vara programföretagens uppgift. Programföretagen bör därför i lämplig form åläggas att vid ingången av kommande tillståndsperiod tydligt redovisa den långsiktiga planeringen av hur verksamheten ska bedrivas för att klara uppdraget. I denna planering bör ingå att operationalisera public
149
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
tydligt redovisa hur resultaten utvecklas över tid i förhållande till planeringen. Sådana planer och redovisningar bör beslutas av programföretagens styrelser. När programföretagens verksamhet ska utvärderas bör särskild vikt läggas vid de långsiktiga resultaten, snarare än vid förändringar mellan enskilda år.
På detta sätt blir det programföretagen som själva, utifrån mål och riktlinjer, bestämmer hur programverksamheten ska bedrivas och organiseras för att uppfylla public
6.4.2Programföretagens ägare och styrelser
Ägarens ansvar
Som framgått har ägaren av public
Om riksdagen fattar beslut om att införa direktfinansiering i linje med direktiven till den särskilde utredaren (se avsnitt 2.2.1) så kommer riksdag och regering inte längre att varje år besluta om medelstilldelning till programföretagen. I dag är en av de formella förutsättningarna för riksdagens beslut om medelstilldelning att den årliga revisionen visar att respektive programbolags styrelses och verkställande lednings förvaltning är tillfredsställande och har följt tillämpliga regler m.m. I en situation där medlen tillfaller programföretagen löpande, utan riksdagsbeslut varje år, ändras förutsättningarna. Stiftelsens övergripande ansvar för det arbete som programbolagens styrelser bedriver kommer i en sådan situation att framstå med större tydlighet. Stiftelsens ansvar för att varje år
150
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
granska hur bolagens styrelser och verkställande ledningar har skött förvaltningen blir enligt vår mening då än viktigare.
Programföretagens styrelser
Programföretagens styrelser har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget från riksdag och regering och andra tillämpliga regelverk. Styrelsens ansvar och tillsynsskyldighet kan enligt aktiebolagslagen inte överlåtas på någon annan. I styrelsernas uppgifter ligger att utse VD, att fastställa mål och långsiktiga strategiska planer för verksamheten, att besluta om grundläggande prioriteringar i programverksamheten samt att besluta om företagens budget och viktigare utnämningar.3 Styrelserna ska dock inte ingripa i det löpande programarbetet på redaktionsnivå.
Som framgått av det föregående föreslår vi att programföretagen får ett tydligt ansvar för att formulera verksamhetsmål för programverksamheten i syfte att fullgöra public
6.4.3Förvaltningsstiftelsens styrelse
Regeringen bör också i fortsättningen utse förvaltningsstiftelsens styrelse på förslag av de politiska partierna i riksdagen. Vi anser emellertid att stiftelsens styrelse bättre än i dag bör avspegla riksdagens partipolitiska sammansättning. Som systemet är utformat i dag är bara fem av riksdagens sju partier representerade. Vi föreslår därför att sammansättningen av förvaltningsstiftelsens styrelse ändras så att varje partigrupp som motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är representerade. I övrigt föreslår vi inga ändringar i de riktlinjer som gäller för stiftelsestyrelsens sammansättning och arbetsuppgifter.4
Förvaltningsstiftelsen ska till programföretagens styrelser välja ”personer med företagsekonomisk kompetens samt personer med
3Prop. 1992/93:236, sid. 16.
4Prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377.
151
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
bred kunskap om och förankring i det svenska samhället och med erfarenhet från olika sektorer i samhället, t.ex. från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv eller dylikt.” Vi anser att dessa riktlinjer är ändamålsenliga.
6.4.4Granskning av hur public
Det finns anledning att inledningsvis skilja mellan två granskningsuppgifter. Den ena rör Granskningsnämndens för radio och TV traditionella uppgift att, genom efterhandsgranskning av redan sända program, efter klagomål från enskilda eller på eget initiativ, kontrollera hur lagbestämmelser och tillståndsvillkor efterlevts. Exempel på tillståndsvillkor som vanligen prövas på detta sätt är kraven på saklighet och opartiskhet, respekten för den enskildes privatliv, hänsyn till mediets genomslagskraft samt reglerna om sponsring. Denna granskningsuppgift är reglerad i lag och gäller alla programföretag som lyder under radio- och
Den andra typen av granskning rör de delar i public
När det gäller bedömningen av hur programföretagen uppfyllt sitt public
152
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
om de ger statsmakterna och allmänheten ett tillräckligt underlag för en bedömning av hur uppdraget fullföljts. Nämndens rapport tillställs programföretagen och regeringen. Regeringen tar dock inte ställning till frågan under pågående tillståndsperiod. Rapporterna utgör däremot ett av underlagen inför varje ny tillståndsperiod.
Vi anser att denna ordning är otydlig. Det finns i dag ingen uttalad mottagare av de årliga public
Vi föreslår därför att Granskningsnämnden när den granskar programföretagens redovisningar, utöver att kontrollera dokumentens kvalitet, får i uppdrag att uttala sig om helheten, dvs. hur programföretagen har fullföljt sina uppdrag och om det finns skäl att påtala behov av förändringar eller förbättringar på vissa områden. I nämndens uppdrag bör också ingå att uttala sig om det sätt på vilket respektive programföretag valt att mäta och redovisa sin verksamhet i förhållande till målen i public
På detta sätt får programföretagens styrelser ett kvitto från en utomstående bedömare på att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget eller om förändringar behöver vidtas. Också förvaltningsstiftelsen får som ägare information om huruvida den styrelse man har utnämnt har sett till att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget.
Det kan tilläggas att en ordning som den som nu föreslås bättre skulle motsvara kraven från
Vi ser inget behov av att införa några särskilda sanktionsmöjligheter i systemet, utöver de som redan är i funktion. Man bör dock överväga att införa en skyldighet för programföretagen att publicera Granskningsnämndens beslut om public serviceredovisningarna i radio- och
153
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
sker vid fällningar i Granskningsnämnden vid granskningar av enskilda bestämmelser.
En viktig princip är att public
Det är dock viktigt att systemet möjliggör för de olika bolagsorganen att kunna reagera också löpande under tillståndsperioden. Det bör därför framhållas att en av de naturliga sanktionsmöjligheter som finns inbyggda i systemet är att programbolagens styrelser kan besluta om åtgärder om det anses nödvändigt. I sista hand kan styrelsen avsätta VD. På motsvarande sätt kan förvaltningsstiftelsen påverka styrelsens sammansättning vid bolagsstämman, eller på annat sätt klargöra ägarens uppfattning om den mot bakgrund av den granskning som gjorts finner anledning till det.
Ytterligare en form av granskning av programföretagens ekonomi och verksamhet är den årliga revisionen. Vi föreslår inga förändringar i dagens system, men vill understryka vikten av att informationen från revisionen kommer ägaren till del inför dess ställningstagande på programbolagens bolagsstämmor. Detta blir enligt vår mening särskilt viktigt om riksdagen skulle fatta beslut om direktfinansiering och detta leder till att de årliga besluten om medelstilldelning upphör.
6.4.5Förenklade public
De tre public
154
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
Redovisningarna har kommit att bli mycket omfattande dokument som programföretagen lägger ner ett stort arbete på att ta fram. Rapporterna har ett högt informationsvärde, men omfattningen och detaljrikedomen gör att de har blivit relativt svårgenomträngliga och sannolikt läses endast av en begränsad krets. Vår bedömning är att redovisningarna lever upp till det ena av de två syftena, att utgöra ett underlag för statsmakternas beslut om framtida riktlinjer. Det framgår bl.a. av att public
Vi föreslår att programföretagen istället bör ges i uppdrag att årligen ta fram ett mer översiktligt dokument som belyser väsentliga aspekter på programverksamheten och som i stora drag svarar på frågan hur företagen lever upp till sina uppdrag. En sådan rapport ska inte, som hittills, ha en i det närmaste fullständig täckning av alla aspekter i uppdraget. Dessa dokument bör istället vara utformade så att såväl branschen som en oinvigd allmänhet kan ha behållning av innehållet samt ges en stor spridning för att bidra till syftet att skapa debatt. Utgångspunkten för redovisningarna bör vara sändningstillstånd och andra styrdokument samt de konkreta målsättningar för verksamheten som programföretagen beslutar om vid ingången av tillståndsperioden. Fokus bör vara att nå och informera många människor om helheten.
Det är emellertid viktigt att programföretagen i allmänhetens tjänst präglas av stor öppenhet. Därför bör det grundmaterial som redovisningarna bygger på, i form av tabellmaterial och annat underlag också fortsatt finnas fritt tillgängliga för den som önskar ta del av dem. Inte minst för den fria forskningen och andra utomstående bedömare som vill gå på djupet är det angeläget att det finns ett omfattande och lättillgängligt material om programverksamheten i radio och TV i allmänhetens tjänst. Dessutom kommer ett sådant material också i fortsättningen att vara ett viktigt underlag för regering och riksdag inför beslut om nya tillståndsperioder.
155
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
6.5Tillståndsperiodens längd
En viktig aspekt på programföretagens planeringsförutsättningar är tillståndsperiodens längd. Enligt radio- och
Public
I flera andra jämförbara länder är public
Vid en samlad bedömning har vi fastnat för att föreslå en tillståndsperiod för den svenska public
156
| SOU 2005:1 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod |
beslut som krävs. En lång tillståndsperiod understryker dessutom verksamhetens självständighet och integritet. Av dessa skäl är det vår uppfattning att också de ekonomiska förutsättningarna bör vara kända och ligga fast under en lång period.
Det ligger inte i vårt uppdrag att lämna förslag på vilka resurser programföretagen ska ha under kommande tillståndsperiod. Vi förutsätter emellertid att riksdagen i beslutet om public serviceuppdraget för nästa tillståndsperiod fattar beslut om principerna för programbolagens resurstilldelning, t.ex. för hur nivån på TV- avgiften ska ändras för att kompensera programföretagen för prisökningar. Mot bakgrund av svårigheterna att för en så lång tid som sex år besluta om de ekonomiska förutsättningarna för en så stor verksamhet som public
6.5.1Kontrollstation
För att göra det möjligt att kunna ta hänsyn till ändrade förutsättningar under tillståndsperioden vill vi förorda en kontrollstation efter halva tiden. Det kan finnas anledning att öppna för möjligheten att händelser och förändringar av väsentlig natur som vi idag inte kan förutse kommer att göra det nödvändigt att se över delar av uppdraget också under en tillståndsperiod. Att inrätta en kontrollstation kan också föra det goda med sig att den ger ett naturligt utrymme för granskning och fristående bedömningar av verksamheten i syfte att stimulera en bred och livaktig allmän debatt om public
För att en sådan kontrollstation emellertid inte ska leda till osäkerhet i programföretagen och i branschen i övrigt om vilka förutsättningar som gäller, dvs. i realiteten få karaktären av en ny prövning och därmed kortare tillståndsperiod än avsett, vill vi föreslå en utformning som beaktar detta.
Principen bör vara att public
Vi föreslår att ansvaret för den prövning som ska ske i samband med en kontrollstation ska ligga på programföretagens ägare, dvs.
157
| Riktlinjer för kommande tillståndsperiod | SOU 2005:1 |
Förvaltningsstiftelsen. Stiftelsen bör ansvara för att en rapport tas fram som belyser och analyserar väsentliga aspekter på programföretagens verksamhet under tillståndsperiodens första del samt sådana förhållanden i företagens omvärld som påverkar programföretagens ställning och uppdrag.
Det bör vara upp till Förvaltningsstiftelsen att, mot bakgrund av resultaten av genomförda studier, bedöma om den anser att det finns anledning att ta initiativ till förändringar genom att tillskriva regeringen. Den rapport som Förvaltningsstiftelsen tar fram bör i alla händelser tillställas regering och riksdag för kännedom.
Det material och den diskussion som följer på publiceringen av studier som görs vid en kontrollstation bör kunna bli ett inslag i en mer aktiv och återkommande debatt om public serviceverksamheten. Samtidigt blir materialet givetvis ett viktigt underlag inför beslut om kommande tillståndsperiod.
Slutligen ska tilläggas att regering och riksdag naturligtvis alltid kommer att ha möjlighet att väcka en fråga genom utredning eller förslag till förändring, också under en pågående tillståndsperiod om det visar sig nödvändigt. Men vi anser att det är lämpligt att på förhand klargöra att riktlinjerna för verksamheten bör gälla under en hel tillståndsperiod. Kontrollstationen i mitten av tillståndsperioden blir mot den bakgrunden inte en regelrätt omprövning av verksamheten med påföljande beslut av regering och riksdag utan en möjlighet att bredda debatten om hur public
6.6Ekonomiska konsekvenser
Vår bedömning är att de förslag vi lämnar angående granskning av programföretagens verksamhet och deras omvärld kan förväntas leda till ökade arbetsuppgifter för såväl Förvaltningsstiftelsen som Granskningsnämnden.
Förvaltningsstiftelsen har i dag mycket begränsade administrativa resurser. Stiftelsen har till sitt förfogande endast en person som på halvtid fungerar som kanslichef och förbereder stiftelsestyrelsens ärenden. För att stiftelsen ska kunna utöva det ansvar som vi föreslår den ska ha i samband med en kontrollstation bör den ges resurser för det. Vi anser att kostnaderna för en kontrollstation, på samma sätt som redan i dag gäller för den årliga
158
SOU 2005:1 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod
revisionen, ska bäras inom koncernen av programföretagen gemensamt.
Utöver den årliga granskningen av programföretagens redovisningar kan också Granskningsnämnden behöva låta genomföra särskilda studier för att belysa centrala aspekter av programverksamheten. Redan i dag har nämnden uppgiften att ta fram ett material som belyser det svenska
Vi bedömer att nämnden bör tillföras resurser för att den ska klara de föreslagna uppgifterna. Den närmare nivån på resursbehovet bör avgöras av regeringen efter förslag från nämnden på ett upplägg för granskning under tillståndsperioden. Det ökade anslagsbehovet bör finansieras med
159
7Gränserna för public serviceföretagens verksamhet
Som framgår av omvärldsbeskrivningen i kapitel 5 har radio- och
Hittills har de svenska public
Före 1997 hade svensk public service två
161
| Gränserna för public |
SOU 2005:1 |
kompletterande information kring programmen. Alla tre företagen gör dessutom delar av sitt utbud tillgängligt via datafiler på sina hemsidor.
7.1Kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamhet
Kommittén anser att programföretagen också fortsättningsvis bör ges goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet inom området ny teknik och på olika nya tekniska plattformar. Men även om de tekniska förutsättningarna ändras kraftigt så finns det anledning att klargöra att programföretagens kärnverksamhet är att producera och sända radio- och
Enligt nuvarande riktlinjer gäller sålunda att programföretagens kärnverksamhet utgörs av produktion och sändning av radio och TV till hela allmänheten utan andra kostnader än erlagd
Vid sidan av kärnverksamheten kan programföretagen bedriva kompletterande verksamhet. I takt med att informationstekniken utvecklas förbättras möjligheterna att göra radio- och TV- programmen tillgängliga på flera skilda sätt och att ge programmen ett mervärde för publiken. Kompletterande verksamhet som bedrivs i syfte att öka tillgängligheten till public
Förutom kärnverksamhet och kompletterande verksamhet kan programföretagen i begränsad utsträckning bedriva sidoverksamheter. Programföretagens verksamhet medför att det inom företagen samlas produkter, kompetenser och resurser som kan användas också för andra ändamål. Produktionsresurser som i första hand är anskaffade för den egna verksamheten i form av personal, lokaler och utrustning kan hyras ut till andra om det innebär att resurserna får en högre nyttjandegrad. Programidéer, rättigheter och färdiga program kan säljas till andra radio- och TV-
162
| SOU 2005:1 | Gränserna för public |
företag i Sverige och i andra länder. Distributionsteknik som anskaffats för den egna verksamheten kan också betjäna andra programföretag om det finns en överkapacitet. En central förutsättning är dock att sidoverksamheter ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
I det riksdagsbeslut som ligger till grund för nuvarande uppdrag klargörs att programföretagen inte bör bedriva sidoverksamheter som kan skada kärnverksamheten eller som kan uppfattas strida mot de principer som public
Kommittén vill understryka vikten av att programföretagen agerar i enlighet med de riktlinjer som gäller och konsekvent undviker verksamhet som kan riskera att skada förtroendet för kärnverksamheten. Det som nu har sagts innebär att kommittén inte förordar några förändringar i förhållande till de riktlinjer som gäller i dag när det gäller att skilja mellan programföretagens kärnverksamhet, kompletterande verksamheter och sidoverksamheter.1
7.2Programföretagens arkiv
SVT har i en skrivelse till kommittén föreslagit att företaget ska ges rätt att ta ut avgifter för vissa elektroniska tjänster, t.ex. i samband med att SVT:s programarkiv digitaliseras.2 SVT:s ambition är att starta en särskild tjänst, SVT Öppet Arkiv, som ska vara möjlig för publiken att ta del av på begäran. Arkivtjänsten skulle innehålla både äldre program och redaktionellt sammanställda paket med inslag från viktiga händelser. SVT nämner Internet och bredband som möjliga distributionsvägar. Sådana tjänster kan också kallas ”en till
1Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.
2SVT:s skrivelse till kommittén
163
| Gränserna för public |
SOU 2005:1 |
användare vill ha på begäran ökar kostnaderna med antalet användare. De kostnader som avses gäller rättigheter, administration och teknik, t.ex. investeringar i dator- och serverkapacitet.
SVT menar att sådana tjänster som enskilda användare vill ha på begäran inte bör finansieras med
Kommittén anser att det är av stor betydelse att public serviceföretagens rika programarkiv kan göras tillgängliga för allmänheten. Det material som genom åren producerats inom SR, SVT och UR utgör en del av vårt gemensamma kulturarv och intresset från allmänheten att få ta del av denna kulturskatt kan förväntas vara högt. Det är emellertid inte oproblematiskt att ta betalt för att göra arkivet tillgängligt. Från
Vår bedömning är att detta är en viktig fråga också för radion. Mot bakgrund av att SR och UR ännu inte har väckt frågan i särskild ordning är vår uppfattning att samtliga programföretag bör återkomma till regeringen med en samlad bedömning av hur arkivfrågan bör hanteras och vilka konsekvenser det skulle få. Vi anser också att SVT bör lämna en mer ingående beskrivning av den planerade arkivtjänsten. Bland de frågor som bör belysas särskilt kan nämnas hur företaget tänker sig att en avgiftskonstruktion ska se ut, hur upphovsrättsfrågor ska lösas samt hur prissättningen ska ske.
Det är också viktigt att företagen visar hur de kan säkerställa att arkivprogram inte i framtiden blir förbehållna dem som betalar en särskild avgift, utan att program av intresse också i framtiden repriseras i fritt tillgängliga huvudkanaler. Det får heller inte bli så att möjligheten försämras för allmänheten att ta del av programföretagens program via Internet kort efter att de sänts. Ett
164
| SOU 2005:1 | Gränserna för public |
eventuellt införande av betaltjänster får sålunda, enligt vår mening, inte innebära att allmänradion eller allmäntelevisionen tunnas ut eller att programföretagen gör sig beroende av intäkterna. En sådan utveckling skulle i förlängningen kunna hota legitimiteten i systemet med
7.3Etablering av nya verksamheter
Den utveckling som de svenska public
Att de tekniska förutsättningarna medger i princip obegränsad utbyggnad innebär naturligtvis inte att radio och TV i allmänhetens tjänst bör ha möjligheter att starta hur många nya programkanaler och andra tjänster som helst. Som vi konstaterat tidigare finns det gränser för hur långt avgiftsfinansierade programföretag kan och bör gå i ökad kvantitet, även om produktionskostnader kan pressas ned och samma innehåll kan utnyttjas flera gånger i digital form. En av de viktigaste uppgifterna för public
Kommittén kan konstatera att SVT i ett remissyttrande över ett förslag från Radio- och
165
| Gränserna för public |
SOU 2005:1 |
anfört att företaget inte har för avsikt att under överblickbar tid starta några nya programkanaler utöver de fem som finns i dag.3 SVT skriver att SVT:s och UR:s samlade programtjänster kommer att bestå av programkanalerna SVT1, SVT2, SVT24 samt en kanal med de två programtjänsterna Kunskapskanalen och Barnkanalen som kommer att sändas i en gemensam kanalplats men under olika tider på dygnet. Anledningen till att SVT tar upp denna fråga är den kritik som framförts bl.a. från kabeloperatörer mot ett tidigare förslag från radio- och
SR har startat ett stort antal nya kanaler. Samtliga kanaler är tillgängliga på Internet och några sänds i den digitala radion. Mot bakgrund av att inget ännu är beslutat om framtiden för den digitala marksända radion är det dock oklart i vilken omfattning SR vill bedriva sändningsverksamhet i nya programkanaler i framtiden. SR har inte satt några gränser för omfattningen av företagets framtida sändningsverksamhet.
UR har, tillsammans med SVT, startat Kunskapskanalen. Den satsningen innebär ett ökat åtagande för båda företagen. UR har enligt uppgift inga planer på sändningar i ytterligare programkanaler än Kunskapskanalen och SVT:s huvudkanaler.
Kommittén anser att om programföretagen under kommande tillståndsperiod önskar förändra sin verksamhet i någon avgörande riktning, t.ex. genom att starta en permanent ny programkanal eller liknande tjänst av betydande omfattning, bör man först inhämta regeringens medgivande. Inför en eventuell begäran om att kunna starta t.ex. en programkanal bör programföretagen tydligt redovisa skälen till varför denna ska vara en uppgift för public service och på vilket sätt en ny kanal skulle erbjuda mervärden som inte kan erbjudas i dag. Programföretagen bör också redovisa hur man avser att finansiera den föreslagna tjänsten.
För SR:s del är frågan om kanalutrymme mer oklar jämfört med SVT och UR eftersom sändningsverksamheten med digital radio än så länge har karaktären av försöksverksamhet. Frågan är dessutom avhängig framtida beslut om fördelning av kanalutrymme mellan public
3 SVT:s remissyttrande
166
| SOU 2005:1 | Gränserna för public |
7.4Sponsring
I direktiven anges att kommittén ska överväga om det finns skäl att utifrån gällande regler förtydliga riktlinjerna för sponsring inom radio och TV i allmänhetens tjänst.
7.4.1Regelverket
Huvudregeln i public
Från denna huvudregel finns två undantag. Sponsring får förekomma dels i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang, dels i samband med program i SR och SVT som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där programföretaget är arrangör. Förutsättningen i det senare fallet är att det är ett evenemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder. Programföretagen får emellertid under inga omständigheter sända sponsrade program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år.
När det gäller sportprogram gäller att program som Sportnytt och Sportspegeln inte får sponsras, på grund av att radio och TV- lagen uttryckligen förbjuder sponsring av nyhetsprogram, dit också sportnyheter räknas.
Kulturutskottet har i ett av riksdagen godkänt betänkande, som behandlade propositionen En radio och TV i allmänhetens tjänst
4 Prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12 s.29
167
| Gränserna för public |
SOU 2005:1 |
Sammanfattningsvis kan man konstatera att sponsring får förekomma i fyra urskiljbara fall:
•I SVT:s sändningar i samband med sportevenemang
•I SR:s och SVT:s sändningar från direktsända evenemang inom ramen för ett åtagande gentemot EBU eller liknande där programföretaget är arrangör eller medarrangör
•I SR:s, SVT:s och UR:s sändningar som är resultat av samproduktioner som framställts i samarbete med en medproducent som fått bidrag från utomstående för sin andel av produktionen, samt
•I SR:s, SVT:s och UR:s sändningar av inköpta visningsrätter till program som erhållit bidrag från utomstående, förutsatt att bidraget tillfallit medproducenten i ett tidigare led.
Detta innebär med dagens regelverk att sponsring förekommer i två huvudformer. Den ena formen är direkt sponsring och innebär att en sponsor erlägger ersättning direkt till programföretaget mot att ett sponsringsmeddelande sänds i samband med den sponsrade sändningen. Den andra formen, indirekt sponsring, handlar om att programföretagen under vissa förutsättningar får sända program där man har varit inblandad i ett samarbetsprojekt eller köpt en visningsrätt till program som erhållit bidrag från utomstående i ett tidigare led. Den indirekta sponsring som lämnats i ett tidigare skede får dock inte ha medfört att företagets kostnader för programmet påtagligt har minskat. För visningsrätter ska programföretagen betala marknadsmässigt pris.
I sändningstillstånden erinras om att bestämmelserna om sponsringsmeddelande finns i radio och
I radio- och
168
| SOU 2005:1 | Gränserna för public |
särskild avgift som lägst kan vara 5 000 kronor och högst 5 miljoner kronor.
7.4.2Programföretagen och Granskningsnämnden
Sponsring förekommer i dag i varierad omfattning i de tre programföretagen. Den s.k. direkta sponsringen förekommer enbart i SVT:s sändningar, dels i sportprogram och dels i evenemang inom ramen för åtagande gentemot EBU och liknande. Den s.k. indirekta sponsringen, dvs. delfinansiering genom samproduktioner och inköp av visningsrätter där medproducenter fått bidrag från utomstående i tidigare led, förekommer i samtliga företag.
År 2003 uppgick SVT:s intäkter från den direkta sponsringen till 25,8 miljoner kronor. Sponsringsintäkterna varierar mellan år, framför allt beroende på om det rör sig om ett år med flera stora sportevenemang eller inte. Sista året på föregående tillståndsperiod, år 2001, var intäkterna från sponsring 31,8 miljoner kronor.
Sponsring i SVT har varit föremål för en rad prövningar i Granskningsnämnden. Tabell 7.1 visar att Granskningsnämnden sedan år 1997 har avgjort 34 ärenden rörande SVT om reklam/sponsring, varav åtminstone 20 har koppling till sportevenemang. 17 ärenden har lett till fällningar, varav 11 har lett till ansökan om påförande av särskild avgift.
Tabell 7.1. Antal avgjorda ärenden rörande SVT om reklam/sponsring
| År | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | Totalt |
| Frianden | 1 | 2 | 3 | 1 | 2 | 3 | 3 | 2 | 17 |
| Fällningar | 3 | 1 | 3 | 1 | 1 | 6 | 2 | 0 | 17 |
| varav avgift | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 3 | 2 | 0 | 11 |
| Antal ärenden | 4 | 3 | 6 | 2 | 3 | 9 | 5 | 2 | 34 |
Källa: Granskningsnämnden 2004.
Tabellen visar ingen tydlig trend över tidsperioden i antalet ärenden. Dock urskiljer sig år 2002 med fler ärenden än normalt, vilket kan ha samband med att två större idrottsevenemang, vinter- OS och
169
| Gränserna för public |
SOU 2005:1 |
GRN har möjlighet att ansöka hos Länsrätten i Stockholms län om påförande av särskild avgift enligt bestämmelserna i 10 kap. 5 § och 12 kap. 4 § radio- och
•Rapport Morgon (1997): GRN yrkade på 1 miljon kr, vilket avslogs i länsrätten. Kammarrätten fastställde länsrättens dom. (LK)
•OS i Nagano (1998): GRN yrkade på 1,5 miljoner kr. Länsrätten biföll delvis och satte summan till 100 000 kr. Kammarrätten fastställde länsrättens dom, vilken GRN överklagade till Regeringsrätten. Prövningstillstånd beviljades dock inte.
•VM i fotboll (1999): GRN yrkade på 1 miljon kr, vilket avslogs i
länsrätten. Kammarrätten avslog GRN:s överklagan, och Regeringsrätten beviljade inte prövningstillstånd.
• Eurovision Song Contest 1999 (1999): GRN yrkade på 1 miljon kr, vilket avslogs i länsrätten. Kammarrätten biföll delvis och satte summan till 500 000 kr. Ärendet överklagades till Regeringsrätten, som inte gav prövningstillstånd.
•Magic night (2000): GRN yrkade på 100 000 kr, vilket bifölls i länsrätten. SVT:s överklagan i kammarrätten avslogs. (LK)
•Lotto med Vikinglotto (2001): GRN fällde programmet för såväl sponsring som otillbörligt gynnande och yrkade på en avgift om 1 miljon kronor. I maj 2004 överklagade SVT kammarrättens beslut till regeringsrätten.
•Svenska idrottsgalan 2002 (2002): GRN yrkade på 175 000 kr, vilket bifölls i länsrätten. SVT:s överklagan i kammarrätten avslogs.
•K Special (2002): GRN yrkade på 1 miljon kr. Länsrätten biföll delvis och satte summan till 500 000 kr. SVT har överklagat domen till kammarrätten.
•Världscupen i skidskytte i Östersund (2002): GRN yrkade på 200 000 kr, vilket bifölls i länsrätten. (LK)
• Alpint: Världscupen i Maribor (2003): GRN yrkade på 200 000 kr, vilket bifölls i länsrätten.
•Svenska idrottsgalan 2003 (2003): GRN yrkade på 1 miljon kr. Den 29 september 2004 biföll länsrätten delvis och satte summan till 350 000 kr.
170
| SOU 2005:1 | Gränserna för public |
Huvuddelen av Granskningsnämndens prövningar av ärenden faller inom området direkt sponsring, dvs. där en sponsor betalar programföretaget direkt mot att ett sponsringsmeddelande sänds i anslutning till programmet.
Ett exempel på ett ärende inom området direkt sponsring som prövats av nämnden är huruvida en sportsändning som växlar mellan SVT1 och SVT2 är att betrakta som ett och samma program, vilket Granskningsnämnden har hävdat, eller om det är att betrakta som skilda program, vilket är SVT:s tolkning. Svaret på frågan har betydelse eftersom SVT enbart har rätt att placera sponsringsmeddelande (skyltar) i början och slutet av ett program. Kammarrätten i Stockholm fann att ”innehållet i två olika sändningar, vilka sker efter varandra men på två olika frekvenser (kanaler), mycket väl låter sig definieras som två skilda program”. Denna tolkning anses i dag innebära att SVT har rätt att sända sponsringsmeddelanden i båda kanalerna vid varje kanalväxling.
Frågan om sponsringsmeddelanden är för närvarande föremål för utredning av radio- och
Ett exempel på indirekt sponsring där Granskningsnämnden ingripit avser ett program där SVT köpt en visningsrätt till en produktion som vid köpet av visningsrätten ännu inte hade ägt rum. SVT menar att sådana s.k. förköp av visningsrätter inte är ovanliga. Granskningsnämnden anser att det inte har rört sig om ett renodlat köp av en visningsrätt utan ett kringgående av sponsringsförbudet genom att SVT har låtit ett fristående produktionsbolag svara för produktionen av programmet i utbyte mot den exklusiva rätten att sända programmet i TV. Nämnden anser att SVT har betalat ett pris för visningsrätten som inte hade varit möjligt utan de finansiella bidrag som lämnats till produktionsbolaget. Dessutom, menar nämnden, har SVT inte köpt en visningsrätt för ett färdigt program utan tvärtom gjort sitt köp långt innan produktionen genomfördes. Nämnden ansåg att den ersättning SVT hade erlagt framstod som anmärkningsvärt låg och att företagets kostnader för programmet därmed hade minskat påtagligt. Nämndens ansökan hos Länsrätten i Stockholm innebar att SVT skulle påföras en avgift om en miljon kronor för brott mot sändningstillståndets regler om sponsring. Länsrätten gick på Granskningsnämndens linje, men beslutade att avgiften skulle vara 500 000 kronor. SVT har överklagat domen till kammarrätten.
171
| Gränserna för public |
SOU 2005:1 |
Också när det gäller SR och UR finns program som Granskningsnämnden fällt och som för närvarande hanteras i domstol. I båda fallen rör ärendena indirekt sponsring, dvs. program där en medproducent i ett tidigare led erhållit bidrag från utomstående.
Enligt sändningstillstånden ska programbolagen till Granskningsnämnden lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning av om sända program stämmer överens med de villkor som gäller för bolaget. Granskningsnämnden har vid flera tillfällen konstaterat att programföretag genom att inte lämna nödvändiga upplysningar har undandragit sig den granskning som ankommer på nämnden.5 Nämnden har till regeringen påpekat att det inte finns någon sanktion mot ett sådant förfarande i radio- och TV- lagen eller i sändningstillstånden.
Frågan om programföretags skyldighet att lämna upplysningar till Granskningsnämnden har varit föremål för utredning av radio- och
7.4.3Slutsatser och förslag
Frågan om sponsring av program i public
5Se t.ex. Granskningsnämndens beslut SB 413/97 och SB 172/01 samt nämndens skrivelse till regeringen
6SOU 2004:39 Nytt regelverk för marksänd
172
| SOU 2005:1 | Gränserna för public |
sponsrade program kan också innebära att publiken i större utsträckning uppfattar SVT som kommersiellt finansierad, även om det rör sig om mycket små summor sett i relation till SVT:s samlade resurser.
De olika regler som har gällt för sponsring i public
Det är Granskningsnämnden för radio och TV som i efterhand granskar om programföretagen följer de riktlinjer som gäller enligt radio- och
När det gäller direkt sponsring anser vi att dagens riktlinjer bör fortsätta att gälla. Vi vill emellertid generellt understryka vikten av att programföretagen visar restriktivitet när det gäller omfattningen av den direkta sponsringen. Det är viktigt att publiken inte uppfattar public
När det gäller den s.k. indirekta sponsringen anser vi för det första att innebörden i de uttalanden som Kulturutskottet gjorde år 1996 bör skrivas in i sändningstillstånden. Det är enligt vår uppfattning naturligt att programföretagen ska ha möjlighet att kunna delta i samproduktioner, t.ex. med public
173
| Gränserna för public |
SOU 2005:1 |
bidrag från någon utomstående. Företagen bör också kunna köpa visningsrätter till program som fått bidrag från utomstående.
Kulturutskottets uttalanden kan dock behöva förtydligas något. Mot bakgrund av att syftet med reglerna är att utomstående inte ska kunna påverka programmen på ett sätt som strider mot uppdraget är det enligt vår uppfattning särskilt viktigt att programföretagen ställer tydliga krav när man förvärvar produktioner där medproducenter fått bidrag av någon utomstående. Det är i detta sammanhang av stor betydelse på vilket sätt avtal ingås mellan programföretagen och utomstående produktionsbolag.
Det är utomordentligt viktigt att programföretagen kan säkerställa att de program som sänds inte har varit föremål för otillbörligt inflytande från någon utomstående eller att de på annat sätt strider mot public
Vi anser vidare att det bör förtydligas i sändningstillstånden att programföretagen ska vara skyldiga att till Granskningsnämnden redovisa innehållet i de kontrakt och avtal som används i samband med samarbetsprojekt och köp av visningsrätter. Granskningsnämnden har till regeringen påtalat att den haft problem att få tillgång till de dokument som reglerar förhållandet mellan programföretagen och utomstående producenter. Principen ska enligt vår uppfattning vara att det är Granskningsnämnden som avgör vilket material som behövs för att nämnden ska kunna utföra sitt uppdrag att pröva bestämmelser i sändningstillståndet. I den mån sådant material anses utgöra affärshemligheter får programföretagen
174
| SOU 2005:1 | Gränserna för public |
ansöka om att Granskningsnämnden sekretessbelägger materialet. I detta sammanhang vill vi nämna ett förslag från radio- och TV- lagsutredningen (SOU 2004:39) som innebär att nämnden i framtiden skulle få förena ett föreläggande om att lämna upplysningar med vite.
175
8 Kulturansvar
Kommittén ska enligt direktiven utvärdera hur public serviceföretagen genomför sitt kulturuppdrag samt bedöma om villkoren är ändamålsenligt utformade för att tillvarata de möjligheter radio och TV i allmänhetens tjänst har som kulturskapare och kulturförmedlare.
8.1Nuvarande villkor
Riksdagens beslut inför nuvarande tillståndsperiod innebar att de principer för kulturansvaret som gällde under den föregående tillståndsperioden skulle fortsätta att gälla. Detta innebär i praktiken ökade krav på programföretagen eftersom de på flera områden förutsattes öka sina insatser.
Enligt sändningstillstånden har SVT och SR följande uppdrag på kulturområdet:
•att i sin roll som kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar
•att verka för debatt kring viktigare kulturfrågor, bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden
•att tillvarata och utveckla televisionens respektive ljudradions särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse
•att främja nyskapande programinnehåll, i såväl inköp som i egen skapande verksamhet
177
| Kulturansvar | SOU 2005:1 |
•att samarbeta med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter i hela Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar, konserter och andra kulturhändelser. Det årliga antalet utsändningar av föreställningar, konserter och andra kulturhändelser ska öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001
•att i samverkan med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter.
Utöver detta gäller särskilt för SVT att företaget ska bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion.
Av nu gällande sändningstillstånd framkommer också att SVT, SR och UR har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor ska beaktas i programverksamheten. SVT och SR ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse.
Kommittén har under arbetets gång mottagit synpunkter från bl.a. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Oberoende Filmares Förbund (OFF), Sveriges TV- producenters Ekonomiska Förening (STVP) och Svenska Filminstitutet (SFI). Generellt understryks vikten av att kvaliteten i programverksamheten säkerställs. Några uttrycker en oro för att förändringar på sändningsorter ute i landet och att utläggning av produktion påverkar programföretagens egna skapande produktion i negativ riktning. Andra menar tvärtom att exempelvis SVT:s produktionsutläggningar och samarbeten borde öka för att gynna
8.2Sveriges Radio
SR definierar kultur som gestaltande program, uppläsningar, dramatik, lyrik, andakter och gudstjänster, bevakande program och inslag om kultur, religion och musik. Totalt har kulturprogram utgjort ca sex procent av SR:s utbud under tillståndsperioden, plus musiken som har utgjort cirka 46 procent. SR redovisar sitt arbete
178
| SOU 2005:1 | Kulturansvar |
inom tre delområden: talad kultur, musik och samarbete med kulturinstitutioner.
Till talad kultur räknar SR sin kulturredaktions verksamhet, radioteatern, de kulturprogram som görs av de lokala kanalerna och religions- och livsåskådningsprogram. Programmen produceras i hela landet. SR Sisuradio har infört kulturnyheter som bevakar den sverigefinska kulturen.
Tabell 8.1. Talad kultur i SR
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 |
| Kultur | 6 383 | 6 533 | 6 700 |
| Religion | 611 | 578 | 522 |
| Teater | 502 | 563 | 338 |
| Totalt | 7 496 | 7 675 | 7 650 |
Källa: SR:s public
Totalt sett har antalet sändningstimmar på kulturområdet ökat under tillståndsperioden. Sändningstiden för teater ser ut att ha minskat, men så är enligt SR inte fallet. Redovisningen bygger på SR:s kanalstruktur, och därför har det i siffrorna för teater tidigare även ingått en del musik (ca 70 timmar per år som nu särredovisas som musik) samt dokumentärer (ca 140 timmar per år som nu redovisas som aktualiteter). Antalet timmar teater har enligt SR under perioden
Musik utgör nästan hälften av innehållet i SR:s sändningar. Till största delen består sändningarna av inspelad musik, men SR sänder mer än 6 000 timmar levande musik per år. Till detta räknas bl.a. de ca 300 timmar musik som SR sänder varje år från Sveriges Radios symfoniorkesters och Radiokörens konserter i Berwaldhallen. Omkring tio konserter varje år distribueras internationellt via European Broadcasting Union (EBU).
De olika analoga och digitala kanalerna har olika målgrupper och profiler. ”Seriös musik” (konstmusik inkl. klassisk musik, jazz, improvisationsmusik och traditionsmusik) sänds huvudsakligen i P2, som också har ansvar för samarbete med svenska upphovsmän och musikutövare runt om i landet. P3 riktar sig till ungdomar och spelar samtida former av populärmusik. Utbudet kompletteras av SR:s webbplats, där P3:s sidor hör till de mest besökta. P4 vänder
179
| Kulturansvar | SOU 2005:1 |
sig till en lite äldre publik, och har under år 2003 haft i uppdrag att spegla det mångkulturella Sverige. P7 spelar finskspråkig musik, och Sameradion spelar mest samisk musik och annan urfolksmusik.
Tabell 8.2. Musik i SR
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 |
| Lätt grammofonmusik | 45 362 | 45 009 | 46 248 |
| Seriös levande musik | 4 154 | 4 275 | 4 387 |
| Seriös grammofonmusik | 4 160 | 3 990 | 3 938 |
| Lätt levande musik | 2 055 | 2 271 | 2 238 |
| Totalt | 55 731 | 55 546 | 56 811 |
Källa: SR:s public
Antalet sändningstimmar på musikområdet har ökat under tillståndsperioden. Fördelningen mellan olika kategorier varierar mellan åren. Förutom ren musik ingår även musikjournalistik, musikvetenskaplig granskning och debatt om musik i utbudet.
Utöver utbudet i de analoga kanalerna bedriver SR även en omfattande försöksverksamhet med digitala musikkanaler som riktar sig till olika målgrupper. P3 Star (som även är en mötesplats på webben), SR Klassiskt, SRX och SR Sverige sänds både i den digitala radion och på webben. P3 Rockster, P3 Street och P3 Svea sänds endast på webben.
SR samarbetar med stora kulturinstitutioner, mindre kulturföreningar, konsert- och festivalarrangörer och andra fria kulturproducenter runt om i landet. Till kulturinstitutioner räknar SR alla kulturproducenter som får stöd från stat, kommun eller landsting och dessutom bibliotek, museer, universitet, folkhögskolor och kulturgrupper.
180
| SOU 2005:1 | Kulturansvar |
Tabell 8.3. SR:s samarbete med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter
| Antal utsändningar | 2001* | 2002 | 2003 |
| Rikskanaler | 725 | 794 | 846 |
| Lokala kanaler | 1 230 | 1 801 | 1 525 |
| Totalt | 1 955 | 2 595 | 2 372 |
* Kriterierna i sändningstillståndet ändrades inför innevarande tillståndsperiod, varför siffrorna för 2001 är uppskattade.
Källa: SR:s public
Antalet utsändningar från samarbeten med utomstående har stigit konstant i rikskanalerna, och även i de lokala kanalerna görs fler utsändningar år 2003 än år 2001. De stora variationerna i lokalsändningarna mellan åren beror enligt SR på att även små förändringar i utbudet ger stort genomslag p.g.a. att det rör sig om 26 olika kanaler.
8.3Sveriges Television
SVT redovisar i sin public
Tabell 8.4. Kulturutbudet i SVT1 och SVT2 exkl. repriser (inkl. repriser inom parentes)
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 | Förändring | ||||
| Fakta | 312 | (769) | 381 | (880) | 443 (1 083) | +131 | (+314) | |
| (religion/kultur/humaniora) | ||||||||
| Fiktion/långfilm | 848 (1 954) | 1 017 | (2 160) | 1 129 | (2 140) | +281 | (+186) | |
| Musik | 218 | (400) | 228 | (419) | 251 | (445) | +33 | (+45) |
| Summa | 1 378 | (3 123) | 1 626 | (3 459) | 1 823 | (3 668) | +445 | (+545) |
Källa: SVT:s public
181
| Kulturansvar | SOU 2005:1 |
Siffrorna för år 2001 och år 2003 är inte fullt ut jämförbara på grund av att redovisningsmodellen har ändrats1, men oavsett detta har utbudet ökat under perioden på samtliga områden. SVT har också en omfattande reprisering för att ytterligare öka tillgängligheten till programutbudet.
Drama är efter nyheter den genre som SVT avsätter mest resurser till. SVT Fiktion och SVT Väst gör egna dramaproduktioner och en mindre del av produktionen läggs ut på fristående produktionsbolag. Totalt sändes 2 140 timmar drama under år 2003, att jämföra med 2 094 timmar år 2001.
Huvuddelen av SVT:s 15 bevakande kulturprogram produceras utanför Stockholm. De olika redaktionerna runt om i landet har olika uppdrag för att bättre täcka in det svenska kulturlivet. SVT samarbetar också med olika kultur- och musikinstitutioner runt om i landet. SVT planerar att utveckla regionala samarbeten för att kunna sända fler teaterföreställningar och konserter. Företaget planerar också att utöka sändningarna från olika musikfestivaler i landet och att utveckla nya samarbetsformer, bl.a. med museer.
Tabell 8.5. Samarbeten med kultur- och musikinstitutioner 2001– 2003 (antal samarbeten samt antal förstasändningstimmar i SVT1 och SVT2)
| Programkategori | 2001 | 2002 | 2003 | |||
| Antal | Timmar | Antal | Timmar | Antal | Timmar | |
| Musik | 16 | 21 | 23 | 27 | 23 | 32 |
| Dans | 1 | 1 | 0 | 0 | 3 | 5 |
| Teater | 2 | 6 | 3 | 4 | 3 | 4 |
| Övrigt | 20 | 28 | 19 | 17 | 5 | 5 |
| Totalt | 39 | 56 | 45 | 48 | 34 | 47 |
Källa: SVT:s public
Antalet samarbeten och sändningstimmar varierar mellan åren, vilket enligt SVT bl.a. beror på variationer i den övriga programverksamheten (exempelvis under valår och stora sportår) samt vad de olika institutionerna har på sin repertoar. Målet att öka antalet
1 År 2001 fanns kulturansvaret med som ett särskilt område i SVT:s public serviceredovisning. År 2003 redovisas utbudet istället genrevis. En annan skillnad är att religion/livsåskådningsprogram tidigare inte räknades till kulturområdet. Vidare redovisas Kulturnyheterna i genren nyheter och inte som kulturprogram, vilket gör att kulturområdet egentligen omfattar något fler timmar än vad som framgår av redovisningen.
182
| SOU 2005:1 | Kulturansvar |
samarbeten kommer enligt SVT att uppnås under tillståndsperioden.
SVT ger inom ramen för det nuvarande filmavtalet (2000 års filmavtal) ett årligt bidrag till Svenska Filminstitutet (SFI) på drygt 40 miljoner kronor. SVT samverkar också med filmbranschen genom samproduktioner, medfinansiering och köp av visningsrätter för de filmer som fått stöd genom filmavtalet. Vidare har SVT ett samarbete med SFI och Film i Väst om novellfilm, och alla enheter utanför Stockholm samverkar med lokala produktionscentra. Denna lokala samverkan har bl.a. resulterat i ett antal dokumentärfilmer. För närvarande pågår förhandlingar om ett nytt filmavtal för perioden
Kommittén har mottagit synpunkter från olika intresseorganisationer om minskade resurser och sändningstid för dokumentärer i SVT. Enligt SVT stämmer detta delvis, men bara för de två senaste åren och för en delmängd av dokumentärerna, s.k. singeldokumentärer inom samhällsområdet samt för produktionen vid dokumentärredaktionen i Stockholm. Totalt sett ökar både antalet sändningstimmar och resurserna på dokumentärområdet (se nedan).
Produktionsminskningen vid dokumentärredaktionen i Stockholm beror enligt SVT på en satsning på produktion utanför Stockholm de aktuella åren samt att SVT under en tid har satsat på andra dokumentärtyper i ett försök att förnya utbudet. I SVT:s definition av dokumentärer ingår förutom singeldokumentärer även seriedokumentärer och kulturdokumentärer (däremot ingår inte exempelvis
183
| Kulturansvar | SOU 2005:1 |
| Figur 8.1. Dokumentärer i SVT |
|||||||||
| 80 | |||||||||
| 70 | |||||||||
| sändningstimmar | 60 | ||||||||
| 50 | |||||||||
| 40 | |||||||||
| 30 | |||||||||
| Antal | 20 | ||||||||
| 10 | |||||||||
| 0 | |||||||||
| 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | |
| År | |||||||||
Källa: Underlag från SVT
Av figur 8.1 framgår att det totala antalet sändningstimmar för dokumentärer har ökat sedan år 1995. Produktionen vid dokumentärredaktionen i Stockholm varierar under åren, vilket enligt SVT beror på skilda prioriteringar olika år.
SVT har också redovisat ett material som visar omfattningen av resurser till dokumentärredaktionen i Stockholm och enheter utanför Stockholm. Den produktion som avses är huvudsakligen singeldokumentärer.
184
| SOU 2005:1 | Kulturansvar |
Tabell 8.6. Resurser till dokumentärredaktionen i Stockholm och dokumentärproduktion vid enheter utanför Stockholm (huvudsakligen singeldokumentärer)
| Resurser (mkr) | ||
| 2001 | 45,8 | |
| 2002 | 46,7 | |
| 2003 | 46 | |
| 2004 | * | 46,1 |
| 2005 | ** | 48,7 |
*Budgeterade medel år 2004.
**Den summa SVT beräknar avsätta år 2005.
Källa: Underlag från SVT: Resurser till dokumentärproduktion i SVT
Resurserna till dokumentärredaktionen i Stockholm och enheterna ute i landet har varit ungefär oförändrade de senaste åren. Utöver denna produktion tillkommer t.ex. kulturdokumentärer, som produceras av kulturredaktionen, och andra typer av dokumentärer som produceras av andra enheter inom SVT. Resurserna för dessa kategorier redovisas i andra redaktioners budgetar.
Resursanvändningen har enligt SVT också påverkats av att produktionen har effektiviserats, bl.a. genom att SVT har ökat antalet samproduktioner med SFI och med andra public serviceföretag, främst nordiska. SVT pekar också på att företaget lägger ut en stor del av dokumentärproduktionen på fria filmare. Företaget säger sig inte ha några planer på att skära ner på dokumentärfilmen.
8.4Svenska språket
Våren 2002 lämnades betänkandet Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för det svenska språket. (SOU 2002:27) till regeringen. Betänkandet har remitterats och kommittén har enligt direktiven i uppdrag att beakta de förslag som lämnas i betänkandet om verksamheten inom SR, SVT och UR samt remissutfallet i berörda frågor. Frågorna behandlas också i kapitel 13 om språkliga och etniska minoriteter och i kapitel 11 om spegling av hela landet och mångfald i programproduktionen.
Ett av förslagen i utredningen är att svenska språkets ställning inom kultur och medier ska främjas. Sändningstillstånden bör enligt utredningen uttrycka en viljeinriktning att andelen svensk-
185
| Kulturansvar | SOU 2005:1 |
språkiga program i SVT inte bör minska. Utredningen anser att den befintliga formuleringen om spegling av olika kulturer i Sverige i både svenskt och utländskt utbud bör finnas kvar, liksom skrivningen om att programmen bör komma från olika delar av världen. En stor del av programutbudet är idag på engelska och utredningen utgår från att andra språk än engelska bör öka med den formulering som nu finns i sändningstillstånden.
8.5Antalet unika musikaliska verk i radio och TV
I betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55) refereras statistik om antalet svenska och utländska musikaliska verk som spelas i radio och TV. Statistiken bygger på programföretagens egen rapportering till STIM, och materialet hade tagits fram för ett examensarbete på KTH med finansieringsstöd från branschorganisationerna STIM, IFPI och SAMI.
Undersökningen gällde åren
Vi har tagit del av samma statistik uppdaterad t.o.m. år 2003 och kan konstatera att den stora skillnaden mellan SR och den kommersiella jämförelsestationen Mix Megapol består. Om vi återigen använder P3 som jämförelse spelades under år 2003 drygt 18 000 unika verk i P3 varav 4 662 svenska, medan Mix Megapol spelade 1 145 verk varav 342 svenska. Varje verk spelades i genomsnitt 4 gånger i P3 mot 127 gånger i Mix Megapol. Andelen unika verk är ännu högre i P1, P2 och P4.
Den sjunkande trenden i antalet unika verk som den förra utredningen såg för P3 har fortsatt. Efter en ökning under åren 2000 och 2001 är antalet unika verk år 2003 lägre än år 1999. Det totala antalet spelningar har dock också minskat, vilket gör att snittet för varje verk har sjunkit. Detta beror enligt SR bl.a. på en fortlöpande profilering och omstrukturering av kanalerna, och på att stora sändningsvolymer musik numera finns i de digitala
186
| SOU 2005:1 | Kulturansvar |
SVT har sedan år 1999 ökat det totala antalet spelningar från ca 60 000 till närmare 75 000. Antalet unika verk har ökat från ca 15 000 varav närmare 5 000 svenska, till ca 18 000 varav drygt 5 000 svenska. Snittantalet spelningar per verk och år är i det närmaste oförändrat (4,1 mot 3,9 år 1999).
8.6Slutsatser och förslag
Public
Public
Dagens public
Även om programföretagens redovisning inte alltid är kvantifierad kan kommittén konstatera att kulturansvaret prioriteras av företagen. Program inom kulturområdet förekommer inom många olika programgenrer och utgör en mycket stor del av företagens totala utbud. Ett stort antal redovisade programexempel tyder på både bredd och djup i det samlade utbudet. SR och SVT har också ökat sina insatser kvantitativt.
187
| Kulturansvar | SOU 2005:1 |
SVT har i en skrivelse till kommittén redovisat att företaget ska öka kulturbevakningen i olika regioner och under åren 2005 och 2006 bedriva fler samarbeten med det lokala och regionala kulturlivet, t.ex. stadsteatrar och regionala teatrar och ensembler.
Kommittén har uppvaktats av olika intresseorganisationer som från skilda utgångspunkter har uttryckt en oro för kvaliteten i public
Kommittén anser att det är av stor vikt att dokumentärfilm även fortsättningsvis är en prioriterad genre inom SVT:s programutbud. Vi har inga synpunkter på fördelningen enskilda år, men vill understryka vikten av att SVT:s utbud visar på höga ambitioner inom olika dokumentärtyper, både de enklare formerna och de mer genomarbetade dokumentärer som kan erbjuda alldeles egna former av språk och tilltal i televisionen.
Årliga variationer mellan olika programområden är enligt kommitténs mening naturliga och bör inte föranleda några åtgärder från statsmakternas sida. Vi vill emellertid generellt lyfta fram vikten av planering och god framförhållning hos företagen för att hindra att variationerna i produktion av centrala programkategorier inom exempelvis kulturområdet blir alltför stora. När det gäller kända faktorer som exempelvis stora sportevenemang (t.ex. OS, VM och EM) och riksdagsval är det viktigt att programföretagen har långsiktiga planer för resursanvändning och produktion så att inte andra programområden drabbas.
Frågan om utomståendes medverkan, produktionsutläggningar och samarbeten m.m. behandlas i kapitel 11. Det ligger inte i vårt uppdrag att ha synpunkter på mera verksamhetsnära frågor som arbetsvillkor för frilansare och andra medverkande i program och produktion. Vi kan emellertid konstatera att public
188
| SOU 2005:1 | Kulturansvar |
Kommittén anser att det är av stor vikt att program på svenska språket även fortsättningsvis utgör en stor del av utbudet i public service. Språket är centralt i det svenska samhället, och public service har en viktig roll att spela som kulturproducent och förmedlare av svenskt språk och kultur.
Enligt kommitténs mening bör ett kulturansvar i vid mening även fortsättningsvis vara en central och prioriterad uppgift i public
•Programföretagen ska bevaka, spegla och kritiskt granska händelser på kulturlivets olika områden i Sverige och i andra länder.
•Programföretagen ska själva och i samarbete med utomstående producenter och utövare i det svenska kulturlivet svara för en omfattande produktion av kulturprogram i vid mening på det svenska språket.
•Programföretagen ska göra föreställningar, konserter och andra kulturhändelser tillgängliga för hela publiken genom samarbeten med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter inom skilda områden i hela Sverige.
Vi utgår från att programföretagen liksom i dag kommer att fortsätta ge kulturområdet en betydande plats i det samlade programutbudet. Några kvantitativa krav bör dock inte formuleras. SVT bör under kommande tillståndsperiod liksom hittills ta ett särskilt ansvar för och bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion.
Både SR och SVT redovisar till stora delar sina insatser på kulturområdet med programexempel. Detta gör, tillsammans med områdets omfattning och karaktär, att det är svårt att utläsa utvecklingen över tid och dra slutsatser om förändringar. Kommittén förutsätter därför att programföretagen utvecklar redovisningen av arbetet på området så att tittare och lyssnare lättare kan bedöma hur kulturansvaret förvaltas.
189
9 Barn och unga
9.1Nuvarande villkor
Enligt nuvarande sändningstillstånd har programföretagen följande uppdrag:
•ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga upplevelser samt nyheter och information
•ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper
•ta hänsyn till mediernas särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen
•ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra våld i nyhetsprogram och andra program som informerar publiken om det faktiska våld som förekommer.
9.2Sveriges Radio
SR sänder barnprogram i P1, P3 och P4, och har under året satsat på kringmaterial på webben. P1 har fokus på gestaltande program, P4 sänder för de yngsta barnen och i P3 sänds program för äldre barn och ungdomar.
191
| Barn och unga | SOU 2005:1 |
Tabell 9.1. Barn- och ungdomsprogram i SR
| Sänd tid i timmar | 2001* | 2002 | 2003 | ||||||
| Åldersgrupp | |||||||||
| Nyheter | 7 | 4 | |||||||
| Aktualiteter/samhälle | 98 | 79 | 70 | 298 | 98 | 274 | |||
| Kultur | 144 | 172 | 5 | 153 | 179 | 52 | 107 | 145 | |
| Sport | 11 | 11 | |||||||
| Underhållning | 39 | 85 | 20 | 90 | 21 | 103 | |||
| Musik | 484 | 1 013 | 297 | 1 328 | 243 | 1 259 | |||
| Summa | 783 | 1 349 | 5 | 552 | 1 894 | 52 | 469 | 1 784 | |
| Totalsumma | 2 132 | 2 451 | 2 305 | ||||||
* Statistik saknas för åldersgruppen
Källa: SR:s public
Det totala antalet sändningstimmar barn- och ungdomsprogram har ökat sedan år 2001. År 2001 sändes totalt 2 132 timmar barn- och ungdomsprogram, inklusive finska och meänkieli. År 2003 sändes 2 305 timmar barn- och ungdomsprogram plus 771 timmar på finska och meänkieli, totalt 3 076 timmar. Sisuradio och Sameradion erbjuder barnprogram varje vecka.
Sedan år 2001 har antalet sändningstimmar för gruppen
Program för ungdomar och barn mellan
192
| SOU 2005:1 | Barn och unga |
9.3Sveriges Television
SVT sänder barn- och ungdomsprogram inom genrerna fakta, nyheter, fiktion, musik, nöje och sport. Fiktion är den största genren, följd av nöje och fakta. Fiktion och fakta utgör tillsammans drygt 50 procent av utbudet år 2003. Fördelningen har ändrats sedan år 2001 så att andelen nöje och musik har ökat på bekostnad av framför allt fiktion och fakta. Nyheter och sport ligger på i princip oförändrad nivå. Andelen ungdomsprogram har ökat under perioden, från 26 till 30 procent av utbudet för barn och unga.
Tabell 9.2. Program i SVT1 och SVT2 för barn och ungdomar per programkategori
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 |
| Fakta | 194 | 158 | 155 |
| Nyheter | 8 | 8 | 9 |
| Fiktion | 456 | 402 | 371 |
| Musik | 67 | 99 | 92 |
| Nöje | 138 | 165 | 224 |
| Sport | 34 | 30 | 36 |
| Summa | 898 (923) | 864 (905) | 888 (923) |
| Varav barn | 663 | 622 | 626 |
| Varav ungdomar | 234 | 242 | 262 |
Källa: SVT:s public
Totalt sände SVT 888 timmar program för barn och unga under år 2003, vilket är i princip samma nivå som år 2001. Antalet timmar förstasändningar har dock ökat sedan år 2001, från 468 till 498 timmar. Barnprogrammen kompletteras med material på SVT:s webbplats. SVT sänder barn- och ungdomsprogram varje dag och på helgerna även program för språkliga och etniska minoriteter samt barn med teckenspråk som förstaspråk.
Barnprogram på teckenspråk fyller en särskild funktion eftersom yngre barn med teckenspråk som förstaspråk har sämre möjligheter att ta del av andra barnprogram. De metoder som används för att tillgängliggöra programmen för andra, exempelvis dubbning eller textning, fungerar inte för dem som inte kan höra eller läsa. Program för barn och unga utgjorde år 2003 ungefär en tredjedel av
193
| Barn och unga | SOU 2005:1 |
SVT:s totala utbud på teckenspråk, vilket är en kraftig ökning från en knapp femtedel år 2001.
Tabell 9.3. Textade barn- och ungdomsprogram av svenskt ursprung i SVT1 och SVT2, förstasändningar hela dygnet (2003)
| Sänd tid i timmar | Dold | Öppen | Summa | Totalt utbud | Andel textat |
| Barn | 50 | 6 | 55 | 215 | 26 % |
| Ungdom | 40 | 40 | 151 | 27 % |
Källa: SVT:s public
För att öka tillgängligheten till det övriga barn- och ungdomsutbudet textas en del av programmen. En mindre andel program dubbas eller förses med berättarröst eller kommentator.
Barnkanalen
Utöver de analoga sändningarna har SVT under år 2003 sänt totalt 1 967 timmar program i den digitala temakanalen Barnkanalen. Under större delen av året har kanalen endast sänt på vardagar, men från och med december sänds program även på helgerna. Enligt SVT skiljer sig Barnkanalen från andra temakanaler för barn genom att den är reklam- och våldsfri1, att den sänder egenproducerade svenska program i alla genrer (inte bara animerat material), speglar hela landet, fortbildar och engagerar, har interaktivitet med publiken, har svenska programledare och genom att den sänder program för finsktalande och för döva barn.
En stor del av redovisningen består av programexempel. Bland dessa kan nämnas SVT:s julkalender, sommarlovsmorgon- och jullovsmorgonprogram och dokumentärer för barn. SVT nämner också att ett antal dokumentärer, dramaserier och animationer har producerats inom ramen för Nordvisionen och EBU. Som framgår av kapitel 13 om språkliga och etniska minoriteter har många program fokuserat på etnisk och kulturell mångfald, såväl vad gäller medverkande som programledare.
1 Se även avsnitt 9.5.
194
| SOU 2005:1 | Barn och unga |
9.4Sveriges Utbildningsradio
UR:s utbud för barn och unga styrs av de styrdokument och läroplaner som gäller för förskolan och skolan. För båda kategorierna sänds både utbildnings- och folkbildningsprogram.
UR uppger att företaget strävar efter en hög grad av medverkan av barn i programmen för förskolan och de yngsta barnen. I enlighet med önskemål från förskollärare har UR under år 2003 prioriterat radio för den yngsta målgruppen, och utbudet har bl.a. bestått av uppläsningar, dramatiseringar, intervjuer, musik och reportage. Webben har en viktig roll, även för Barnradion som presenteras i samarbete med SR. Enligt en undersökning som UR genomfört år 2002 använder 34 procent av förskollärarna program från UR i sitt arbete.
Programutbudet för ungdomsskolan
Tabell 9.4. Barn- och ungdomsprogram i UR
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 | |||
| TV | Radio | TV | Radio | TV | Radio | |
| Förskola | 50 | 17 | 0 | 55 | 0 | 64 |
| Ungdomsskola | 259 | 213 | 302 | 186 | 329 | 186 |
| Totalt | 539 | 543 | 579 | |||
Källa: UR:s public
Antalet sändningstimmar för barn och unga har ökat sedan år 2001. För förskolan har fokus helt lagts på radio, medan det för ungdomsskolan har skett en mindre omprioritering till TV.
195
| Barn och unga | SOU 2005:1 |
9.5Rapporter och undersökningar på området
Granskningsnämnden för radio och TV redovisar i rapporten Svenskt
I en rapport från Medierådet (tidigare Våldsskildringsrådet)3 konstateras att nationella
Denna trend har enligt rapportförfattaren sannolikt fortsatt. Studier av
Kanalerna har också, enligt författaren, olika målsättningar. SVT har bl.a. som mål att inspirera, uppmuntra till kritiskt tänkande, vara ett forum för barns egna tankar och åsikter och medverka till förståelse över etnicitets- och klassgränser. TV3 och Kanal 5 däremot har som mål att underhålla tittarna. Detta påverkar naturligtvis utbudet, som enligt rapporten skiljer sig kraftigt åt mellan SVT och de kommersiella konkurrenterna. Ett exempel på detta som tas upp i rapporten är att andelen ”svårbegripliga och skrikiga” program samt program med högt tempo är högre i de kommersiella kanalerna.
2Granskningsnämnden 2004, Svenskt
3Våldsskildringsrådet 2004, skriftserie nr. 31.
196
| SOU 2005:1 | Barn och unga |
En hög andel animerade program är vidare inte helt oproblematisk p.g.a. programmens karaktär. Enligt rapporten karaktäriseras dessa av en mycket uttalad mansdominans och det finns exempel på rasism och etnisk diskriminering.
Animerade program innehåller också ofta en hög andel våld. Enligt en svensk studie av
9.6Slutsatser och förslag
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att både SR och SVT har en betydande egenproduktion av program för barn och unga inom flera olika genrer. En stor del av UR:s produktion är riktad till förskolan och ungdomsskolan. Det totala utbudet för barn och unga har ökat i sändningarna hos SR och UR, och i SVT har antalet förstasändningar ökat även om det totala antalet sändningstimmar är ungefär detsamma som år 2001. Därutöver sänder SVT ett stort antal timmar barnprogram i den digitala Barnkanalen.
Studier från Granskningsnämnden och Medierådet visar att SVT har betydligt större mångfald i sitt utbud för barn och unga än kommersiella
Kommittén anser att ett varierat utbud av angelägna och pedagogiska program av hög kvalitet och på svenska för barn och unga är en mycket viktig del av public
197
| Barn och unga | SOU 2005:1 |
kommersiella
Det är tydligt att program av hög kvalitet för och med barn och unga är en prioriterad fråga för de svenska public
Kommittén anser att det är av stor betydelse att public serviceföretagen fortsätter att vara en förebild vad gäller program riktade till barn och unga och även fortsätter att låta barn och ungdomar själva medverka i programmen. Detta är inte minst viktigt för barn med teckenspråk som förstaspråk, eftersom dessa har sämre möjligheter att ta del av andra barnprogram.
Det är angeläget att arbetet på detta område även fortsättningsvis redovisas tydligt för att möjliggöra uppföljning av hur verksamheten för barn och unga bedrivs.
198
10 Nyheter i SVT
År 2001 togs kravet på två självständiga nyhetsredaktioner bort. SVT:s nyhetsverksamhet ska i stället bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv. Regeringen har gett Granskningsnämnden för radio och TV i uppdrag att följa och utvärdera hur de gjorda förändringarna påverkat mångfalden i nyhetsutbudet.
Kommittén ska mot bakgrund av bl.a. Granskningsnämndens arbete bedöma om SVT:s uppdrag utifrån ett mångfaldsperspektiv på nyhetsverksamheten behöver förändras.
10.1Inledning
Mediernas uppgift i ett demokratiskt samhälle är bl.a. att informera om viktiga händelser, granska maktens företrädare och låta olika åsikter komma till tals. Nyhets- och samhällsbevakningen i SVT och SR är särskilt betydelsefulla härvidlag. De två programbolagens nyhetssändningar når i princip hela befolkningen och publikundersökningar visar att stora delar av allmänheten tar del av programmen regelbundet. Uppgiften att bidra till att medborgarna har kunskap om de förhållanden som påverkar deras liv och levnadsvillkor har vidgats i och med Sveriges inträde i EU liksom generellt med nationens ökade beroende av internationella förhållanden.
Nyhetsverksamheten vid public
199
| Nyheter i SVT | SOU 2005:1 |
nyhetsverksamheten ska bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.
10.2Nyhetsverksamheten vid SVT
Nyhetsverksamheten vid SVT har varit föremål för diskussioner under lång tid. Under
Idén med en gemensam nyhetsredaktion för radio och TV kom dock aldrig att förverkligas. Huvudinriktningen var att de två TV- kanalerna skulle verka i stimulerande tävlan. I diskussionerna konstaterades emellertid att nyheter var ett programområde där
I början av
I slutet av
Från nyhetsdesken bokar de stockholmsbaserade redaktionerna inom enheten Nyheter och Samhälle de produktionsresurser de behöver för att genomföra sina uppdrag. Nyhetsdeskens resurser innefattar reportrar, produktionspersonal, utrikeskorrespondenter, översättare och grafisk personal m.m. Inom enheten Nyheter och Samhälle ryms Rapports och Aktuellts redaktioner och även bl.a. ABC,
Rapport och Aktuellt har, liksom övriga redaktioner, egna fasta medarbetare och egna ansvariga utgivare. I SVT:s publiceringspolicy beskrivs de två nyhetsredaktionernas profiler. Rapports huvudsändning ska enligt policyn innehålla dagens viktigaste händelser på inrikes- och utrikesområdet. Bredden i rapporteringen och antal nyhetsinslag prioriteras i förhållande till fördjupning av enskilda nyheter. Aktuellts huvudsändning ska vara det för-
200
| SOU 2005:1 | Nyheter i SVT |
djupande nyhetsprogrammet som ska skapa sammanhang och ta sig tid att problematisera viktiga ämnen.
Utöver de nyhets- och samhällsredaktioner som är baserade i Stockholm har SVT regionala nyhetsredaktioner i tio distrikt samt regionalt producerade samhällsprogram som Uppdrag granskning och Debatt. De nyhets- och samhällsredaktioner som inte ligger i Stockholm har sina produktionsresurser regionalt och påverkas enligt företaget inte av bildandet av nyhetsdesken i Stockholm.
10.3Mångfald i nyhetsbevakningen?
De överväganden som legat till grund för regleringen av nyhetsbevakningen i public service har haft som centralt tema att verksamheten ska bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kan komma till uttryck i verksamheten.
Det tidigare kravet i anslagsvillkoren på två självständiga nyhetsredaktioner vid SVT, samt att även
Regeringen menade vidare att de samordningsvinster som en förändrad nyhetsorganisation på SVT kunde komma att innebära borde leda till en ökad satsning på fördjupning i nyhets- och samhällsjournalistiken och att detta även borde komma den regionala nyhetsverksamheten till del. För att understryka vikten av fortsatt mångfald på området anförde regeringen att man avsåg att ge Granskningsnämnden i uppdrag att följa och utvärdera hur de gjorda förändringarna påverkat mångfalden i nyhetsutbudet.
Granskningsnämnden gav professor Olle Findahl vid Institutionen för Kultur och Medier vid Umeå universitet i uppdrag att granska nyhetsmångfalden i SVT. Resultaten har publicerats i två rapporter.2 I slutrapporten jämförs nyhetsmångfalden i Rapports
1Prop. 2000/01:94, bet 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268
2Granskningsnämnden 2002, Mångfald i
Mångfald i
201
| Nyheter i SVT | SOU 2005:1 |
och Aktuellts huvudsändningar. Urvalet omfattar fyra veckor per undersökningstillfälle. Mätperioderna infaller år 1998 (innan SVT omorganiserade nyhetsverksamheten), år 2001 (kort efter SVT:s omorganisation) och år 2003.
Undersökningen syftar till att mäta andelen unika inslag i Rapport och Aktuellt med utgångspunkt i deras sändningar klockan 19.30 respektive 21.00. Med unika inslag menas nyheter som bara förekommer i ett av programmen. Undersökningen har också tittat på huruvida de gemensamma nyheterna skiljer sig åt i presentation och kommentarer samt om det förekommit några nyhetsinslag som varit exakt lika i de båda programmen. I undersökningen mäts alla nyhetsinslag, såväl de längre reportagen som de korta telegramnyheterna.
Undersökningsmetoden innebär att mångfalden är som störst om de två nyhetsprogrammen inte har några gemensamma nyheter alls. Författaren menar att detta inte kan vara ett självändamål utan att det är rimligt att ett antal nyheter varje dag är av den karaktären att de bör rapporteras i SVT:s båda nyhetsprogram. Den nyhetsvärdering som leder till att det varje dag finns ett antal nyheter som är gemensamma i alla nyhetsmedier är inte speciell för Sverige, menar författaren.
I rapporten görs skillnad på tre olika typer av nyhetsinslag. Den första är tidsaktuella nyheter som är planerade i förväg, t.ex. längre reportage om politiska skeenden eller granskande undersökningar av olika slag. Den andra typen är planerade dagsaktuella nyheter där redaktionerna i förväg vet vad som ska hända som t.ex. presskonferenser, invigningar m.m. Slutligen studeras oplanerade dagsaktuella nyheter som olyckor och katastrofer.
Den största andelen av de unika nyhetsinslagen förekommer bland de tidsaktuella planerade nyheterna. Förklaringen bör, enligt författaren, vara att den redaktionella självständigheten blir som tydligast när det gäller reportage och granskningar som inte utgår från dagsaktuella händelser utan som avser att spegla ett skeende och som i allmänhet kräver ett mer långsiktigt journalistiskt arbete.
De dagsaktuella planerade nyheterna är däremot sällan unika. Utfallet av den redaktionella planeringen av vilka händelser som är värda att bevaka en viss dag visar att den journalistiska nyhetsvärderingen är relativt samstämmig, vilket torde gälla oavsett redaktionell självständighet och medium. De dagsaktuella oplanerade nyheterna är i något större utsträckning unika.
202
| SOU 2005:1 | Nyheter i SVT |
I undersökningen konstateras att mångfalden, i detta sammanhang i betydelsen andelen unika inslag i Rapport respektive Aktuellt, inledningsvis minskade i samband med omorganisationen vid den mätning som gjordes år 2001. Vid den senaste mätningen år 2003 hade antalet unika nyhetsinslag ökat och låg på en nivå strax under vad som gällde före införandet av en gemensam nyhetsdesk.
Rapportens författare drar slutsatsen att nyhetsredaktionerna i viss utsträckning lärt sig motarbeta tendenser till ökad likformighet. De direkta kopiorna, där exakt samma nyhetsinslag sänds i såväl Rapport som Aktuellt, förekommer enligt undersökningen inte längre. Det har också skett en ökning av antalet nyheter där de olika redaktionerna har olika infallsvinklar, och/eller låter olika röster kommentera händelsen, även i de fall nyhetsinslagen behandlar samma ämne.
SVT har årligen gjort egna undersökningar av nyhetsmångfalden från och med starten av den nya organisationen. I dessa har man mätt reportagen i Aktuellt 18, Rapport 19.30 samt Aktuellt 21. SVT har i sitt urval inte räknat med telegramnyheter och bildsatta telegramnyheter som läses av programledaren i direktsändning.
Även SVT:s undersökning visar en ökad andel unika nyheter och en minskning av antalet repriser.3 SVT konstaterar sammanfattningsvis att fler unika ämnen än tidigare sänds endast i Aktuellt 18 samt att Rapport har 80 procent unika ämnen.
SVT:s ambition, som den kommer till uttryck i ett underlag till kommittén, är att fortsätta arbetet med att göra Rapport och Aktuellt alltmer olika till innehåll och form samt att de två nyhetsprogrammen ska erbjuda publiken skilda perspektiv på omvärlden. SVT påpekar dock att det finns en gräns för hur stora skillnaderna kan vara om båda programmen ska ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att ta ställning i samhällsfrågor.
10.4Slutsatser och förslag
Programbolagens trovärdighet inom områden som nyheter, fakta och samhälle har stor betydelse för allmänhetens förtroende för public service. Att bedriva en kvalificerad nyhetsverksamhet och samhällsbevakning tillhör de mest centrala uppgifterna för en radio och TV i allmänhetens tjänst.
3 SVT 2003 Aktuellt och Rapport – mätningar av unika ämnen.
203
| Nyheter i SVT | SOU 2005:1 |
Mångfald är ett viktigt kriterium för nyhetsverksamhet och samhällsbevakning. Begreppet kan anses täcka flera olika aspekter. Det kan avse betydelsen av att det finns mångfald när det gäller de ämnen som speglas och bevakas, att det finns en geografisk mångfald i såväl inrikessom utrikesnyheterna, att det finns plats för en mångfald av åsikter och kommentarer samt att det finns utrymme för skilda sociala perspektiv. En studie om jämställdheten i SVT:s nyhetsverksamhet tas upp i kapitel 14.
Enskilda länder är i långt större utsträckning än tidigare beroende av utvecklingen på den internationella arenan. Nyhetsmediernas informerande och granskande uppdrag är nödvändigt för att ge medborgarna ett bra underlag för att ta ställning i vår tids viktiga frågor. Betydelsen av det journaliska uppdraget har enligt vår bedömning också vidgats i och med Sveriges inträde i EU. Den traditionella uppdelningen i inrikes- och utrikesnyheter har inte längre samma relevans eftersom politiska diskussioner och beslut på europeisk nivå har en direkt inverkan på svenska förhållanden.
Även om denna framställning tar sin utgångspunkt i SVT:s centrala nyhetsverksamhet konstaterar kommittén att den regionala nyhetsverksamheten i stor utsträckning bidrar till mångfalden i SVT:s samlade nyhets- och samhällsbevakning. SR:s och SVT:s regionala nyheter bidrar också till en ökad medial mångfald i lokalsamhället. De dagliga nyhetsprogrammen kompletteras av nyhetsmagasin, granskande program, dokumentärer och debattprogram. Granskningsnämndens rapport Svenskt
Kommittén anser att redaktionell självständighet är en förutsättning för att motverka en likriktning av nyhetsverksamheten. Det är av stor vikt att förändringar i nyhetsorganisationen inte leder till att de redaktionella bedömningarna centraliseras. Vår bedömning är att nuvarande riktlinjer på området är ändamålsenliga och bör gälla också i fortsättningen. De journalistiska beslut som fattas på de olika redaktionerna ska ske självständigt och syfta till att ge den allsidiga information medborgarna behöver för att orientera sig och ta ställning i samhälleliga frågor. Det ska finnas stort utrymme för fördjupning, analys och förklaringar av sammanhang. I de fall redaktionerna rapporterar om samma nyhet bör de sträva efter att belysa händelsen ur olika perspektiv och låta olika röster komma till tals.
204
| SOU 2005:1 | Nyheter i SVT |
Vi noterar att SVT i en skrivelse till kommittén förklarat att företagets ambition är att fortsätta arbetet med att göra Rapport och Aktuellt olika till innehåll och form samt att programmen generellt sett ska erbjuda publiken skilda perspektiv på omvärlden. Vi vill understryka att ett sådant arbete är nödvändigt för att mångfalden i nyhetsbevakningen ska värnas.
Det är viktigt att SVT fortlöpande följer och redovisar hur nyhetsverksamhetens organisation påverkar mångfalden. Det kan också finnas anledning att ge Granskningsnämnden fortsatt uppdrag att studera nyhetsmångfalden i SVT.
205
11Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen
I utredningsdirektiven anges att kommittén ska behandla de villkor i public
De uppgifter som används i detta kapitel är hämtade dels från programföretagens egna redovisningar, dels från en studie som Granskningsnämnden för radio och TV på regeringens uppdrag har låtit genomföra.1 Undersökningen, som publicerades i december 2004, har genomförts av Bo Reimer, Henrik Larsson och Tobias Nilsson vid institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola.
11.1Fördelning av produktionsresurser för allmänproduktion
I den proposition som ligger till grund för nuvarande riksdagsbeslut om public
1Granskningsnämnden 2004, Spegling, produktion och mångfald.
2Prop. 2000/01:94, s. 47 ff.
207
| Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen | SOU 2005:1 |
ske i decentraliserade former, vilket bl.a. bör skapa förutsättningar för att programmen präglas av skilda perspektiv.
Mot denna bakgrund föreslog regeringen att villkoret att minst 55 procent av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm skulle kvarstå. Regeringen skärpte dessutom kravet genom att föreslå att också den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm skulle behållas på minst den nivå som gällde vid slutet av föregående tillståndsperiod. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.
Utöver
Kravet på public
I det följande redovisas utvecklingen inom SVT och SR. Villkoret gäller inte för UR, som heller inte har den regionala och lokala produktionsverksamhet som de övriga två företagen har.
11.1.1Sveriges Television
Andelen allmänproduktion utanför Stockholm uppgick under år 2003 till 59 procent av den totala allmänproduktionen inom SVT. Mätt i produktionsvolym var detta en ökning med drygt 100 timmar jämfört med året innan. Jämfört med år 2001, som var det sista året på föregående tillståndsperiod, är ökningen ca
208
SOU 2005:1 Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen
140 timmar i regionerna. Andelen allmänproduktion utanför Stockholm var då 55 procent.
Tabell 11.1. Allmänproduktion i SVT1 och SVT2, rikssänt utbud i förstasändning
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 | Förändring |
| Stockholm | 673 | 664 | 654 | |
| Regionerna | 815 | 846 | 957 | 142 |
| Totalt | 1 488 | 1 510 | 1 611 | 123 |
| Procentuell fördelning | ||||
| Stockholm | 45% | 44% | 41% | |
| Regionerna | 55% | 56% | 59% |
Källa: SVT:s public
Alla typer av produktion görs både i Stockholm och ute i landet, men i regionerna dominerar produktionen av
Tabell 11.2. Fördelning av resurser för allmänproduktion 2001– 2003, mkr
| År | 2001 | 2002 | 2003 |
| Totalt | 1 298 | 1 244 | 1 274 |
| Stockholm | 714 | 675 | 691 |
| Enheter i övriga landet | 584 | 569 | 583 |
| Enheter i övriga landet, % | 45% | 46% | 46% |
Källa: Underlag från SVT
Av de totalt 1 274 miljoner kronor som SVT:s allmänproduktion kostade år 2003 användes knappt 46 procent av företagets enheter utanför Stockholm. Det är en liten ökning i förhållande till sista året i föregående tillståndsperiod, år 2001. SVT har också lämnat en redovisning av personalstyrkans fördelning. Av SVT:s ca 2 700 tillsvidareanställda år 2003 var 39 procent anställda i enheterna utanför Stockholm, vilket är samma fördelning som gällde år 2001.
209
| Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen | SOU 2005:1 |
SVT genomför sedan en tid en omorganisation av verksamheten på flera områden som sammanfattningsvis syftar till en omfördelning av resurser från administration, teknik och distribution till programverksamheten. Beslutet, som fattades av SVT:s styrelse i februari 2004, avser en strategisk planering för åren
Genom rationaliseringen av företagets administration räknar SVT med att dra in i storleksordningen
Den omställning från gammal till ny produktionsteknik som nu genomförs i regionerna har tidigare genomförts på andra programområden, t.ex. inom nyhetsverksamheten i Rapport och Aktuellt. SVT pekar bl.a. på att den digitala produktionstekniken underlättar programmedarbetarnas arbete och att den leder till förbättrade kommunikationer inom alla delar av företaget. Detta kommer enligt SVT att stärka företagets förmåga att spegla hela landet, både i den vanliga programproduktionen samt i nya verksamheter, t.ex. i SVT24 och på Internet. SVT pekar också på att företaget kommer att kunna öppna nya regionala fönster i huvudkanalen SVT2. Utöver dessa beräknade vinster i en effektivare produktion utgår SVT också från att kostnaderna för den tekniska utrustningen som sådan kommer att minska kraftigt.
3 SVT, skrivelse till kommittén
210
| SOU 2005:1 | Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen |
En utgångspunkt för omställningen av produktionsteknik är, enligt SVT, att företaget fortfarande ska uppfylla kravet på att minst 55 procent av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm samt att sådan produktion också i fortsättningen ska ske på samtliga elva produktionsorter i landet. Sammanlagt ska SVT vara representerade och ha resurser för programproduktion på 27 orter runt om i landet, varav 16 orter, liksom i dag, kommer att vara lokalredaktioner.
I en skrivelse till kommittén redovisar SVT att företaget under 2005 och 2006 kommer att lägga ytterligare 50 miljoner kronor per år på regional programverksamhet och de fyra programproducerande enheterna utanför Stockholm.4 Bland de åtgärder som ska vidtas kan nämnas en utökning av resurserna för dokumentärfilmsproduktion utanför Stockholm, fler utsändningar av kulturevenemang från regionala teatrar och ensembler, ett nytt regionalt förankrat kulturprogram, nya samhällsprogram från företagets elva regioner, ökade resurser för programutveckling ute i landet samt utveckling av regional
11.1.2Sveriges Radio
Av SR:s ca 2 000 anställda arbetar nästan hälften utanför Stockholm. Företaget har en redaktionell bemanning på ett
Alla typer av program görs både i Stockholm och på de lokala enheterna ute i landet. De största producenterna av riksprogram är SR Göteborg och SR Malmö. Också SR Norrbotten, SR Västerbotten och SR Kronoberg har enligt SR en omfattande riksproduktion.
4 SVT, skrivelse till kommittén
211
| Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen | SOU 2005:1 |
Tabell 11.3. Sändningstid för allmänproduktion i rikssändningarna
| År | Stockholmsproduktion | Lokal produktion | ||
| Timmar | Andel | Timmar | Andel | |
| 2001 | 8 068 | 45% | 9 798 | 55% |
| 2002 | 7 729 | 43% | 10 089 | 57% |
| 2003 | 7 924 | 44% | 10 177 | 56% |
Källa: SR:s public
De lokala enheternas andel av allmänproduktionen har varit i stort sett oförändrad sedan år 2001. År 2003 producerade de lokala enheterna 56 procent av företagets samlade allmänproduktion. Totalt använde SR år 2003 ca 480 miljoner kronor för allmänproduktion, varav 160 miljoner kronor, eller ca 34 procent, användes för sådan produktion ute i landet. Denna andel har varit i stort densamma sedan år 2001.
SR anser att de kvantitativa kraven på detta område, liksom i övrigt i public
11.2Utomståendes medverkan och utläggningar av produktion m.m.
Public
I riksdagsbeslutet om det nu gällande uppdraget gjordes några förändringar.5 Regering och riksdag ansåg att det finns en risk att
5 Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268
212
| SOU 2005:1 | Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen |
SVT gör sig alltför beroende av utomstående produktionsbolag och därmed får svårare att hävda sin särart som public
Däremot ska SR ”sträva efter en högre grad av utläggningar, samarbetsprojekt och inköp av program”. SR ska också öka omfattningen av utomståendes medverkan och frilansmedverkan av olika slag jämfört med år 2001. I förarbetena sägs att SR på detta sätt bör bidra till att stimulera den fria produktionsmarknaden för radio när det gäller en programproduktion präglad av mångfald och hög kvalitet.
11.2.1Sveriges Television
Inom SVT medverkar ett stort antal personer inom konstnärlig, publicistisk och opinionsbildande verksamhet, dels som gäster i programmen, dels som medverkande i olika delar av produktionsprocessen. Antalet medverkande i SVT:s program varierar under perioden mellan 10 000 och 11 500 personer per år. SVT redovisar också omfattningen av resurser till utomstående uttryckt i utbetalda arvoden.
Tabell 11.4. Utomstående medverkan i SVT, utbetalda arvoden, mkr i fasta priser
| År | 2001 | 2002 | 2003 |
| Stockholm | 133 | 133 | 133 |
| Övriga landet | 63 | 48 | 46 |
| Summa | 196 | 181 | 178 |
| Varav kulturarbetare | 104 | 111 | 108 |
Källa: SVT:s public
SVT:s kostnader för att anlita utomstående har minskat jämfört med sista året i föregående tillståndsperiod. Hela minskningen har skett i regionerna utanför Stockholm. Kostnaderna för anlitande av kulturarbetare har dock ökat något under samma period.
213
| Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen | SOU 2005:1 |
En annan del av medverkan i SVT:s program är ersättningar för musikrättigheter till ett antal upphovsrättsorganisationer. År 2003 uppgick dessa ersättningar till drygt 50 miljoner kronor, vilket är ungefär samma nivå som de senaste tre åren. Dessa resurser ingår inte i kostnaderna för medverkande i tabell 11.4 ovan.
Också när det gäller produktionsutläggningar, samproduktioner och inköp av program redovisas omfattningen med uppgifter om företagets kostnader.
Tabell 11.5. SVT:s samarbete med utomstående svenska producenter, mkr i fasta priser
| 2001 | 2002 | 2003 | |
| Stockholm, varav | 217 | 205 | 207 |
| Produktionsutläggningar | 109 | 49 | 39 |
| Samproduktioner | 21 | 46 | 48 |
| Inköp | 87 | 110 | 121 |
| Övriga landet, varav | 51 | 42 | 61 |
| Produktionsutläggningar | 11 | 14 | 12 |
| Samproduktioner | 11 | 18 | 40 |
| Inköp | 29 | 10 | 9 |
| Totalt | 269 | 247 | 268 |
Källa: SVT:s public
Totalt sett låg omfattningen av SVT:s samarbete med utomstående producenter år 2003 på ungefär samma nivå som det sista året av föregående tillståndsperiod, år 2001. Däremot har det skett stora förskjutningar inom området. Samproduktioner har som samarbetsform med utomstående producenter ökat kraftigt, både i Stockholm och i övriga landet. I Stockholm har utläggningar av produktion minskat kraftigt, medan inköp har ökat. I övriga landet används produktionsutläggningar i princip i samma omfattning, medan inköp av färdiga program har minskat kraftigt.
SVT har i en skrivelse till kommittén framfört att det vore lämpligt om företaget på egen hand kunde avgöra graden av utläggningar och pekar bl.a. på att det inte enbart handlar om utrymmet för företaget att engagera produktionsbolag, utan också fria filmare, kulturutövare och utomstående specialister inom olika områden.6
6 SVT, skrivelse till kommittén
214
| SOU 2005:1 | Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen |
SVT pekar också på den kvalitetshöjande effekt för den externa produktionsmarknaden som SVT:s utläggningar och inköp ofta leder till. Generellt anser dock SVT att företaget också i fortsättningen måste ha en hög nivå av egen produktion och pekar på att förutsättningarna för att bygga programutbudet på externa krafter i form av samproduktioner, utläggningar och inköp varierar mellan olika programkategorier. De kategorier som enligt SVT lämpar sig för extern produktion är främst fiktion och nöje, medan företaget för programområden som nyheter, sport och fakta anser att det är nödvändigt att i mycket hög grad producera själv.
11.2.2Sveriges Utbildningsradio
Omfattningen av utomståendes medverkan och frilansmedverkan uppgick inom UR år 2003 till ca 42 miljoner kronor. UR:s definition på området inkluderar såväl s.k. projekt- och mångfaldsanställda som teknikpersonal. Omfattningen av utomståendes medverkan har ökat jämfört med år 2001 då kostnaderna på området var 37,5 miljoner kronor.
När det gäller produktion utanför företaget har stora förändringar skett inom UR.
215
| Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen | SOU 2005:1 |
Tabell 11.6. Produktionsvolymer för radio och TV fördelade på produktionskategorier, timmar per år
| 2001 | 2002 | 2003 | |
| TV | |||
| Egenproduktion/samproduktion | 144 | 123 | 136 |
| Inköp | 38 | 106 | 71 |
| Utläggningar | 6 | 4 | 5 |
| Totalt | 188 | 233 | 212 |
| Radio | |||
| Egenproduktion/samproduktion | 441 | 260 | 260 |
| Inköp | 4 | 2 | 3 |
| Utläggningar | 22 | 7 | 2 |
| Totalt | 467 | 269 | 265 |
Källa: UR:s public
Av UR:s totala volym för
Detta innebär att UR har gått från en grad av egenproduktion i förhållande till total produktionsvolym på ca 77 procent år 2001 till 64 procent år 2003. Enligt uppgifter som UR lämnat till kommittén avser företaget under kommande två åren öka andelen inköp ytterligare till 42 procent av total produktionsvolym år 2005.7
På radioområdet har en kraftig minskning skett av produktionsvolymen. Enligt UR beror förändringen, som inträffade mellan åren 2001 och 2002, på en omläggning av produktionen för P4. Det betyder emellertid också att UR producerar avsevärt mindre radio år 2003 jämfört med år 2001.
7 UR underlag till kommittén
216
| SOU 2005:1 | Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen |
11.2.3Sveriges Radio
Utomståendes medverkan förekommer inom alla SR:s programproduktioner. Totalt betalade SR år 2003 närmare 300 miljoner kronor till utomstående. SR redovisar dock utomståendes medverkan annorlunda än SVT, bl.a. ingår både musikrättigheter och inköp av program, vilket SVT särredovisar.
Tabell 11.7. Utomståendes medverkan i SR
| Kulturarbetare | Projektanställda | Övrigt | Inköp | Musikrättigheter | Totalt | |
| 2001 | 43 | 78 | 28 | 32 | 102 | 283 |
| 2002 | 48 | 80 | 24 | 41 | 100 | 293 |
| 2003 | 48 | 81 | 21 | 43 | 100 | 293 |
Källa: SR:s public
SR:s kostnader för olika former av utomståendes medverkan i programmen har ökat med 10 miljoner kronor eller 3,5 procent mellan åren 2001 och 2003. Enligt SR har kostnaderna för utläggningar ökat från 56 miljoner kronor år 2002 till 63 miljoner kronor år 2003. Dessa kostnader är dock delvis de samma som kostnaderna för utomståendes medverkan i tabell 11.7, eftersom SR, till skillnad från SVT, inte redovisar dessa kategorier särskilt.
I nuvarande tillståndsperiod pekas produktionsutläggningar, samarbetsprojekt och inköp av program särskilt ut som områden där SR ska öka sina insatser. Här bör nämnas att radions arbets- och programformer gör att vad som är att betrakta som en utomstående producent varierar mer än inom televisionen. I SR:s fall ingår en rad enskilda journalister som deltar i delar av program, t.ex. olika inslag i längre studioprogram. SR redovisar såväl kostnader för detta som en rad exempel på program där utomstående producenter deltar. Bland de programexempel som nämns finns Ketchup Fanclub, Sommartoppen, Flipper och Frispel (alla P3), Deadline (P1) samt Mitt i musiken (P2).
217
| Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen | SOU 2005:1 |
11.3Granskningsnämndens rapport
Spegling, produktion och mångfald
Den studie som genomförts under 2004 vid avdelningen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola är inriktad på två av public
Studiens författare har mot bakgrund av ämnets omfattning valt att arbeta utifrån ett flertal perspektiv och med flera metoder. Undersökningen, som avser SR och SVT, bygger på intervjuer med programföretagens ledningar och fackliga företrädare, med lokala och regionala chefer, analyser av programföretagens redovisningar, en kvantitativ studie av det lokala och regionala utbudet samt en kvalitativ studie av utbudet under en specifik vecka hösten 2004. Författarna understryker att man inte ansett sig kunna ge några slutgiltiga svar på de frågor som studerats. Syftet har istället varit att ge så många infallsvinklar som möjligt på de företeelser man har studerat.
När det gäller programföretagens förmåga att spegla hela landet konstaterar författarna att det finns flera viktiga förklaringar till public
Programverksamheten utanför Stockholm kännetecknas enligt studien både av en vilja att arbeta utifrån traditionella journalistiska principer och en uppfattning om att det område man bevakar och befinner sig i har så speciella karakteristika att det journalistiska arbetet blir annorlunda. I de nyhetsinslag för riksnyheter som produceras lokalt och regionalt tycks det traditionella journalistiska förhållningssättet vara viktigare än lokal och regional särprägel och egenart. Däremot tycks det inom andra lokalt och regionalt produ-
218
| SOU 2005:1 | Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen |
cerade programområden gjorda för rikssändningar vara vanligare att mer av det som är specifikt lokalt och regionalt också avspeglas i programmen.
När det gäller frågan om i vilken mån programföretagen är närvarande i hela landet konstaterar författarna att båda programföretagen uppfyller kraven i anslagsvillkoren om att minst 55 procent av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm, men ifrågasätter samtidigt om detta kvantitativa mått är meningsfullt i dag. Författarna pekar också på att både SR och SVT befinner sig i förändringsprocesser som ännu inte är avslutade, vilket gör det svårt att bedöma resultatet av dem. Bedömningen är ändå att de förändringar som nu sker inte verkar leda till att programföretagen totalt sett minskar sin närvaro i landet. Däremot innebär förändringarna en annan sorts närvaro. Författarna för i detta sammanhang ett resonemang om att programföretagen har en viktig uppgift att balansera ibland motstridiga perspektiv som effektivitet, kraven i public
I fråga om styrkerelationen mellan central nivå å ena sidan och lokal och regional nivå å den andra konstateras att både SR och SVT i jämförelse med andra public
När det gäller produktionsutläggningar anser författarna att det inte finns några klara definitioner av vad som menas med de olika formerna av samarbete mellan public
219
| Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen | SOU 2005:1 |
11.4Slutsatser och förslag
Spegling av hela landet
Public
Det bör framhållas att målsättningen på detta område – att public
De villkor som formuleras för programverksamhet och organisation bör vara så utformade att de inte hindrar programutveckling och organisatoriska förändringar som motiveras av utvecklingen på medieområdet och ett effektivt resursutnyttjande. Exempelvis kan en teknisk utveckling som förändrar förutsättningarna för programproduktion behöva leda till förändringar i den produktionsapparat som medieföretag av public
En central förutsättning för att den lokala och regionala organisationen inom public
220
| SOU 2005:1 | Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen |
utan att det också i dessa frågor finns ett stort mått av inflytande ute i den lokala och regionala organisationen.
Både inom SVT och SR har de regionala respektive de lokala enheternas andel av allmänproduktionen under hela tillståndsperioden legat över det uppsatta villkoret om 55 procent. I SVT:s fall har andelen ökat från 55 procent till 59 procent. Också i den utvärdering som gjordes inför nuvarande tillståndsperiod fann den dåvarande utredningen att allmänproduktionen hade denna fördelning mellan Stockholm och resten av landet. Därtill gäller att både SVT och SR år 2003 hade samma fördelning av resurser för allmänproduktion mellan Stockholm och övriga landet som år 2001.
I praktiken innebär detta att programföretagen sedan mitten av
Vi föreslår vidare att en allmän målsättning för programverksamheten i alla tre programföretag formuleras. Ett övergripande mål bör enligt vår mening vara att all programverksamhet ska präglas av ett perspektiv där förhållanden i hela Sverige kan speglas så att programutbudet därmed kan upplevas som relevant av människor i alla miljöer. Programföretagen ska säkerställa att organisationen utformas med syfte att möjliggöra en hög närvaro ute i landet av medarbetare med kunskap om de olika regionerna, vilket är en förutsättning för att det övergripande målet om spegling av hela Sverige ska uppfyllas.
Programföretagen bör ges i uppdrag att, i linje med vad kommittén föreslår i kapitel 6, vid inledningen av den kommande tillståndsperioden formulera konkreta riktlinjer för verksamheten som syftar till att uppfylla kravet att i all programverksamhet spegla hela landet. Programföretagen bör också förtydliga sin redovisning på detta område, bl.a. genom att lämna klargörande information
221
| Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen | SOU 2005:1 |
om vad som kännetecknar den produktion som sker ute i landet, t.ex. på vilka olika sätt den lokala och regionala produktionen faktiskt bidrar till att spegla förhållanden i hela landet.
Utomståendes medverkan, produktionsutläggningar, samarbeten och inköp
Kraven på mångfald i programproduktionen var naturligtvis särskilt viktiga i en tid då public
Vi kan konstatera att programföretagen i stor utsträckning lever upp till villkoren på området. Vid utgången av år 2003 hade resurserna för SVT:s produktionsutläggningar och inköp minskat jämfört med sista året i föregående tillståndsperiod. Däremot har resurserna för samproduktioner ökat, vilket sammanlagt innebär att omfattningen av SVT:s samarbete med utomstående producenter har varit i stort oförändrad. SR:s resurser förväntas under nuvarande tillståndsperiod öka, vilket också har skett under periodens två första verksamhetsår.
För UR har stora förändringar skett. Enligt gällande uppdrag ska omfattningen av utomståendes medverkan och frilansmedverkan av olika slag hållas på en hög och jämn nivå men inte öka. Vi kan dock konstatera att UR ökat omfattningen hittills under tillståndsperioden. UR har dessutom kraftigt ökat andelen inköp av program i företagets samlade programvolym och planerar enligt uppgift att öka denna andel ytterligare. UR har därmed en allt mindre andel av egenproduktion i sitt samlade programutbud. UR:s verksamhet behandlas i kapitel 15, varför denna fråga inte kommenteras vidare här.
Vi anser att riktlinjerna på detta område bör förtydligas. Sedan en längre tid har kraven enbart riktats mot produktionsvolymen, antingen att företagen ska öka andelen utomstående, produktionsutläggningar och inköp eller att omfattningen ska ligga på samma nivå som tidigare. Vi tror att en målformulering som tar sikte på
222
| SOU 2005:1 | Spegling av hela landet samt mångfald i programproduktionen |
vad som bör känneteckna programverksamheten är mer ändamålsenlig.
För det första bör enligt vår mening en generell målsättning på området vara att programföretagen ska främja mångfald i all programverksamhet genom en stor variation när det gäller programproduktion utanför den egna verksamheten. Det är också viktigt att programföretagen generellt sett har en omfattande medverkan av personer utanför företagen. Regelverket bör dock inte peka ut exakt hur stor denna andel ska vara. Omfattningen bör kunna variera över tid, men inte i sådan omfattning att mångfalden eller programföretagens egen kompetens riskerar att urholkas.
För det andra är det viktigt att det märks att också produktion som görs av utomstående, av enskilda producenter eller av produktionsbolag, håller public
223
12Tillgänglighet för personer med funktionshinder
I direktiven anges att kommittén ska följa upp och utvärdera det arbete för ökad tillgänglighet som bedrivs inom public serviceföretagen och då särskilt lösningar för uppläst textremsa i TV samt användningen av annan ny teknik. Vi ska även ta del av internationella erfarenheter på området. Vidare ingår i uppdraget att analysera om nuvarande krav på insatser och redovisning är ändamålsenliga samt att undersöka om ytterligare krav ska ställas på företagen för att öka tillgängligheten. Om så är fallet ska kommittén lämna förslag på hur kraven bör formuleras.
12.1Nuvarande villkor
Riksdagens beslut inför nuvarande tillståndsperiod innebar bl.a. att programföretagens insatser för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade ska öka. Ett mål ska vara att uppläst textremsa kan erbjudas under tillståndsperioden. Kulturutskottet skärpte regeringens förslag genom ett krav på att textningen ska öka till minst hälften av SVT:s sändningar med svenskt ursprung.
SVT tilldelades ett engångsbelopp om tio miljoner kronor för insatser för ökad tillgänglighet för funktionshindrade. I propositionen anförde regeringen vidare att SVT bör öka andelen textade program i det rikssända utbudet med svenskt ursprung påtagligt samt pröva möjligheten att texta regionala nyhetssändningar.
Sändningstillstånden
För samtliga bolag gäller att de ska beakta funktionshindrades behov. Program ska även produceras för speciella målgrupper. Insatser för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade ska öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001.
225
| Tillgänglighet för personer med funktionshinder | SOU 2005:1 |
Vidare gäller att ”i fråga om program om och för funktionshindrade får SVT, SR och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.”
Speciellt för SVT gäller att minst 50 procent av förstagångssändningarna med svenskt ursprung bör vara textade vid utgången av tillståndsperioden. Ett mål ska vara att uppläst textremsa kan erbjudas under tillståndsperioden. Inriktningen på programverksamheten för döva ska vara att sända främst nyheter, information och kulturprogram på teckenspråk. Barn och ungdomar ska prioriteras särskilt.
Speciellt för SR gäller att god hörbarhet i sändningarna ska eftersträvas. För UR gäller att andelen textade program ska öka påtagligt under tillståndsperioden jämfört med år 2001.
Anslagsvillkoren
För samtliga bolag gäller att överenskommelser rörande insatser för funktionshindrade ska tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.
För SVT gäller även att produktionsanläggningarna för programverksamhet för döva i Leksand ska användas i minst samma utsträckning som under år 2001 också i den fortsatta verksamheten.
12.2Sveriges Radio
SR arbetar inte specifikt med tillgänglighet för funktionshindrade, utan har istället området som en av många aspekter i sitt arbete mot diskriminering och för mångfald. SR har sedan år 2002 två personer anställda med ansvar för mångfald inom programproduktionen och personalområdet.
Bolaget menar i sin public
226
| SOU 2005:1 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder |
Radioteatern, andakter och gudstjänster tas upp som exempel på hur SR ökar tillgängligheten till kultur och service som rörelsehindrade annars kan ha svårt att ta del av. Även lokalerna hos SR i Stockholm och vid flera lokala kanaler har anpassats till besökare och medarbetare med funktionshinder. För att öka tillgängligheten för synskadade sänds ofta programinformation och trailrar, och det finns ett telefonnummer man kan ringa och få tablåerna upplästa.
SR pekar på insatser som under året har genomförts för att öka hörbarheten i sändningarna, bl.a. har tekniker fått särskilda uppdrag, ljudmattor tagits bort under nyhetssändningar och man försöker minska antalet telefonintervjuer. SR hävdar att digitalradion kommer att öka användarnyttan för lyssnare med funktionshinder genom bättre ljudkvalitet och tilläggstjänster.
http://www.sr.se
SR har under 2003 satsat på utveckling av sin webbplats, vilket företaget menar ökar möjligheten att tillgodogöra sig och få ut mer av radion. Snabb webbpublicering av nyheter, trafik- och serviceinformation kan underlätta för hörselskadade, även lokalt, och många program kan även avlyssnas i efterhand.
SR:s synpunkter på nuvarande krav
SR anser inte att det bör ställas några krav på bolaget att producera program om och för funktionshindrade. Istället vill man integrera funktionshindersaspekten i hela verksamheten som en del av sitt mångfaldsarbete, och istället presentera funktionshindrade som exempelvis skattebetalare eller yrkespersoner. Av integritetsskäl förs ingen statistik över medverkande, och det förs heller ingen statistik över program med funktionshindersinriktning (vilket omöjliggör en redovisning där det går att följa utvecklingen över tid).
227
| Tillgänglighet för personer med funktionshinder | SOU 2005:1 |
12.3Sveriges Television
SVT har på begäran från kommittén inkommit med ett kompletterande underlag om vissa frågor, bland annat tillgänglighet för funktionshindrade. Där anges att SVT arbetar efter följande principer:
•Genom befintlig och ny teknik öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen
•Inom ramen för programföretagens totala utbud utnyttja mediernas särart för anpassning till funktionshindrades olika behov
•Producera program för speciella grupper av funktionshindrade
•Inom ramen för ordinarie utbud inom respektive programföretags eget ansvar också belysa aspekter på olika frågor för funktionshindrade och deras situation
•Genom samordning av programföretagens insatser på bästa sätt utnyttja tillgängliga resurser.
Programtextning
SVT arbetar med en omorganisation av textningsverksamheten, som bl.a. syftar till att öka effektiviteten och möjliggöra att kravet på att texta 50 procent av alla svenskspråkiga förstasändningar uppfylls innan tillståndsperiodens slut år 2005. Textningsmålet i sändningstillståndet gäller enbart svenskspråkiga program, eftersom SVT redan textar allt material på andra språk. Detta innebär att andelen textade program egentligen utgör en klart större andel än bara det svenskspråkiga utbudet. Inklusive översättningstextning textades 58 procent av det totala utbudet i mars 2004.
Tabell 12.1. Textning i SVT1 och SVT2, förstasändningar 2001– 2003 (antal timmar inkl. repriser inom parentes)
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 | Förändring |
| Dold |
1 000 (1 865) | 1 282 (2 076) | 1 425 (2 418) | 425 (553) |
| Öppen text |
13 (723) | 20 (850) | 32 (937) | 19 (214) |
| Summa | 1 013 (2 588) | 1 302 (2 926) | 1 456 (3 355) | 443 (767) |
Till ovanstående kan läggas översättningstext: 2 076 timmar år 2001, 2 069 timmar år 2002 och 1 976 timmar år 2003.
Källa: SVT:s public
228
| SOU 2005:1 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder |
SVT uppger i sin public
Tabell 12.2. Textning av program med svenskt ursprung i SVT1 och SVT2, förstasändningar hela dygnet (2003)
| Sänd tid i timmar | Dold | Öppen | Summa | Totalt utbud | Andel textat |
| Fakta | 587 | 6 | 593 | 817 | 73 % |
| Nyheter | 290 | 1 | 290 | 2 042 | 14 % |
| Fiktion/Långfilm | 182 | 2 | 185 | 192 | 96 % |
| Musik | 6 | 6 | 82 | 8 % | |
| Nöje | 111 | 111 | 242 | 46 % | |
| Sport | 17 | 1 | 18 | 444 | 4 % |
| Service | 0 | 2 | 3 | 221 | 1 % |
| Barn | 50 | 6 | 55 | 215 | 26 % |
| Ungdom | 40 | 40 | 151 | 27 % | |
| Minoriteter | 5 | 0 | 5 | 145 | 4 % |
| Summa | 1 289 | 18 | 1 307 | 4 552 | 29 % |
Källa: SVT:s public
I kompletterande underlag till kommittén anger SVT att andelen textade program i början av år 2004 har ökat till ca 35 procent av
| alla svenskproducerade | förstasändningar. För att nå | målet |
| 50 procent avser SVT | att texta alla nyhetssändningar | mellan |
06.00 och 24.00, tävlingsdelen av större sportevenemang samt allt material som lämpar sig för textning under bästa sändningstid, eftersom det är då de flesta tittar på TV. Det är även då de flesta viktiga förstasändningar sker.
Alla program som textas i de analoga sändningarna av SVT1 och SVT2 textas även i de digitala sändningarna av samma kanaler. Hela utbudet i Kunskapskanalen textas från kanalens sändningsstart i september 2004.
SVT använder sig huvudsakligen av dold textning (som är tillgänglig via
229
| Tillgänglighet för personer med funktionshinder | SOU 2005:1 |
text (som ses av alla). Öppen text underlättar för dem som vill spela in programmen på video samt för äldre som har svårt att använda
Vad gäller textning av regionala nyhetssändningar uppger SVT att detta inte har varit möjligt av tekniska och resursmässiga skäl. När den nya digitala tekniken och de system som beskrivs under ”Annan ny teknik” i det följande införs planerar SVT emellertid att förse samtliga regionala nyheter med stödtextning.
SVT tilldelades i och med riksdagens beslut inför den nuvarande sändningstillståndsperioden ett engångsanslag på tio miljoner kronor för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. SVT har i ett särskilt underlag till kommittén redovisat att dessa medel har använts till utveckling av system för omvandling mellan text och tal samt för produktionsutrustning och nya tjänster på textningsavdelningen.
SVT erbjuder också information till hörselhandikappade i text- TV i samarbete med de tre hörselhandikappförbunden. En mindre andel program dubbas, huvudsakligen barnprogram, och några förses med berättarröst eller kommentator.
Teckenspråk
Sverige erkände år 1981 som första land i världen teckenspråket som de dövas första språk. Under år 2003 har SVT i Leksand (Dövas TV) prioriterat barnprogram och nyheter/aktualiteter. Ambitionen är bland annat att skapa nya former för program som bygger på visuellt språk, bygga broar mellan hörande och döva och göra det möjligt för döva att på sitt förstaspråk ta del av samhällsdebatten. Som den enda svenska producenten av program på teckenspråk är SVT språkledande.
230
| SOU 2005:1 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder |
Tabell 12.3. Teckenspråk i SVT1 och SVT2, förstasändningar 2001– 2003 (antal timmar inkl. repriser inom parentes)
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 | Förändring |
||
| Fakta | 10 (11) | 15 | (28) | 19 | (25) | 14 |
| Nyheter | 36 (36) | 29 | (30) | 26 | (26) | |
| Nöje | 3 (3) | 2 (3) | ||||
| Sport | 1 (1) | |||||
| Barn | 7 (17) | 8 (21) | 14 | (26) | 9 | |
| Ungdom | 6 (9) | 4 | (4) | 1 | (1) | |
| Summa | 63 (77) | 58 | (86) | 59 | (78) | |
Källa: SVT:s public
Antalet sändningstimmar på teckenspråk ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Varje dag produceras fem minuter nyheter, och varje lördag sänds ett entimmesprogram som ska täcka alla genrer. Genrerna fakta, nyheter och barn- och ungdomsprogram utgör ungefär en tredjedel av utbudet vardera. Barn- och ungdomsprogrammen har ökat från ca 22 procent av utbudet år 2001 till ca 33 procent år 2003.
Under
Dövas TV har under året uppmärksammat stora nyhetshändelser som
Uppläst textremsa
I sändningstillståndet åläggs SVT att före innevarande tillståndsperiods slut kunna erbjuda tittarna uppläst textremsa. En sådan tjänst skulle möjliggöra för synskadade och andra grupper med lässvårigheter att kunna ta del av program på andra språk än svenska och frågan har fått starkt stöd från flera håll. Totalt beräknas ca en miljon svenskar kunna dra nytta av tjänsten, varav ca 40 000 svårt synskadade.
231
| Tillgänglighet för personer med funktionshinder | SOU 2005:1 |
Projektet är enligt SVT tekniskt komplicerat och de alternativa system som fanns tillgängliga när nuvarande sändningstillstånd förbereddes är inte längre aktuella. VoxIT:s modell med relativt dyr utrustning i hemmet finns inte längre på marknaden. Även projektet Verbal Digitalius, som ville erbjuda uppläsning av textremsan via telefon, har lagts ner. SVT gjorde under år 2002 en utvärdering av hur man ska gå vidare med arbetet. UR har informerats i efterhand, eftersom SVT bedömer att frågan huvudsakligen berör SVT:s utbud och UR kommer att kunna använda den lösning SVT väljer.
SVT har inlett provsändningar med uppläst textremsa under våren 2004 med målet att successivt införa tjänsten under hösten samma år. Tekniken bygger på de översättningstextfiler som produceras av SVT Undertext. Uppläsningen kommer att ske med syntetisk röst, eftersom företaget anser att det vore för resurskrävande med mänsklig röst och den syntetiska rösten enligt SVT har visat sig fungera bra i tester.
Möjligheten att få textremsan uppläst kommer att finnas i de digitala sändningarna och användarna kommer att behöva en
Annan ny teknik
Det vanligaste sättet att texta program är att utgå från ett manus och med hjälp av särskilda undertextdatorer skriva in texterna. Detta är emellertid inte möjligt vid direkttextning, dvs. när texterna skrivs in och sänds ut i direktsändning. Då används istället speciella tangentbord (Velotype) som gör det möjligt att skriva ca 900 tecken per minut istället för 300 som är maxhastigheten på ett vanligt tangentbord. För att bli en bra
Röststyrning, som idag bl.a. används av BBC och testas av italienska RAI, japanska NHK och norska NRK, innebär att två personer och två datorprogram samarbetar. En person lyssnar till texten i programmet, redigerar den och läser upp den för ett
232
| SOU 2005:1 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder |
taligenkänningsprogram. Ett annat datorprogram skapar sedan själva textraden, som kontrolleras av en ytterligare person innan den läggs ut i sändning. Ett problem med metoden är att det saknas bra taligenkänningsprogram för svenskt tal, eftersom svenskan är ett litet språk och marknaden därmed liten. Vidare krävs utbildad personal och särskild datorutrustning. SVT arbetar emellertid med utveckling av ett sådant program och planerar att testa röststyrd textning inför publik under 2005.
Under 2004 kommer SVT att införa ett digitalt textningssystem (Meta II) som gör det möjligt att importera manus och annan färdigskriven text och använda den för textning. Detta ska automatisera flera arbetsmoment och därmed effektivisera textningsprocessen, även om viss redigering fortfarande krävs. Bl.a. måste fortfarande ca
SVT har också tillsatt en utredning för att undersöka om någon form av textpresentation av nyheterna kan tas in i det journalistiska uppdraget, exempelvis i form av en ständigt rullande textremsa med en sammanfattning av den talade texten (en s.k. ”ticker”). Detta skulle tillsammans med ny grafik, webben och
Teckentolkning är en teknik som underlättar för döva och hörselskadade att ta del av
Syntolkning är en metod som underlättar för synskadade att ta del av
233
| Tillgänglighet för personer med funktionshinder | SOU 2005:1 |
http://www.svt.se
SVT:s webbplats är delvis anpassad för synskadade. Den följer
SVT:s synpunkter på nuvarande krav
Enligt SVT skapar kravet på att 50 procent av alla svenskspråkiga förstasändningar ska textas en oönskad styrning som är till nackdel för tittarna. Företaget menar att det vore bättre att texta allt som företaget bedömer lämpar sig för textning och använda
SVT önskar även att all textning (även översättning,
12.4Sveriges Utbildningsradio
Utgångspunkten för UR:s arbete med tillgänglighet är ”de frågeställningar som är aktuella inom olika utbildningsområden”. UR arbetar också med att öka det allmänna programutbudets tillgänglighet för personer med funktionshinder.
1 WAI (Web Accessibility Initiative) är ett internationellt samarbete lett av World Wide Web Consortium (W3C), som bl.a. har tagit fram riktlinjer för att göra webbplatser mer tillgängliga för personer med funktionshinder (information om WAI finns på http://www.w3.org/WAI/).
234
| SOU 2005:1 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder |
Tabell 12.4. Sändningar av program för och om funktionshindrade i TV (timmar per år, procentandel av total sändningsvolym inom parentes)
| 2001 | 2002 | 2003 | Förändring | |||||
| TV | Radio | TV | Radio | TV | Radio | TV | Radio | |
| Förstasändning | 12 | 35 | 5 | 17 | 2 | 19 | ||
| Återutsändningar, | 36 | 70 | 19 | 16 | 6 | 17 | ||
| repriser | ||||||||
| Summa | 48 | 105 | 24 | 33 | 8 | 36 | ||
| (7%) | (15 %) | (3%) | (4%) | (1%) | (4%) | |||
Källa: UR:s public
UR uppger i sin public
Programtextning och program på teckenspråk
UR textar alla sändningar av program för publik över tio år (de som är yngre än tio år anses inte kunna tillgodogöra sig textning), förutom språkprogram som av pedagogiska skäl sänds otextade första gången. Den tredje gången ett program sänds sker det med öppen text för att underlätta för dem som inte har
UR använder
Teckenspråksprogram görs i första hand av Dövas TV (SVT). Diskussioner har förts om samarbete, dock utan konkreta resultat och UR säger sig överväga att släppa programområdet teckenspråk. När det gäller uppläst textremsa hänvisar UR till SVT.
235
| Tillgänglighet för personer med funktionshinder | SOU 2005:1 |
http://www.ur.se
UR arbetar med att
12.5Internationella erfarenheter
SVT tar i sin kompletterande redovisning upp att
Även inom European Broadcasting Union (EBU) bedrivs utvecklingsarbete. En grupp inom EBU med ordförande från SVT har tagit fram riktlinjer för tillgänglighet för funktionshindrade2. I rapporten konstateras att public service har ansvar för att ge service till hela samhället och att kraven på tillgänglighet ökar. Däremot kan inte hela ansvaret för tillgängligheten läggas på det sändande företaget, utan hela kedjan inklusive distribution och teknisk utrustning hos mottagarna är av betydelse.
Storbritannien – BBC
I Storbritannien har statsmakterna till skillnad från i Sverige reglerat de kommersiella
2 EBU Information
236
| SOU 2005:1 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder |
uppfylla samma villkor och blivit ledande i Europa på området tillgänglighet för funktionshindrade. All verksamhet ryms inom den ordinarie budgeten.
BBC textar idag 100 procent av utbudet under bästa sändningstid
Syntolkning (audio description) är en relativt ny service. För att kunna ta del av tjänsten krävs en särskild
Storbritannien har liksom USA en stor fördel jämfört med exempelvis Sverige på området direkttextning eftersom man där använder sig av stenografer inom rättsväsendet. Detta innebär att det finns både teknisk utrustning och utbildad personal att tillgå, vilket saknas för svenska språket idag. Naturligtvis har BBC ytterligare en stor fördel i företagets mycket stora ekonomiska resurser, vilket bör beaktas vid en jämförelse med svensk public service. Vid en eventuell jämförelse bör även SVT:s översättningstextning räknas in för att få något mer jämförbara siffror.
237
| Tillgänglighet för personer med funktionshinder | SOU 2005:1 |
Danmark – DR
Det danska public
På
Finland – YLE
Finska public
•stödja en fungerande demokrati genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner i samhällsfrågor, även för minoriteter och specialgrupper [kommitténs kursivering]
•[...] tillhandahålla tjänster på samiska, romani och teckenspråk och i tillämpliga delar även för andra språkgrupper i landet [kommitténs kursivering].
Det framgår dock inte av bolagets redovisningar hur arbetet på de olika områdena bedrivs.
Norge – NRK
I stadgarna för norska public
238
| SOU 2005:1 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder |
12.6De berördas egna åsikter
Kommittén anordnade den 6 maj 2004 en hearing med representanter för de funktionshindrades organisationer samt Hjälpmedelsinstitutet (HI).3 Vid hearingen framkom bl.a. att flera av organisationernas företrädare ansåg att samarbetet med SVT fungerar dåligt, bl.a. eftersom de inte inkluderar funktionshinder i sitt mångfaldsarbete vilket SR och UR (och även brittiska BBC) gör. BBC framhölls generellt som ett gott exempel på mångfaldsarbete och tillgänglighet.
Flera av organisationerna framförde önskemål om att funktionshindrade bör synas i medierna i andra roller än som representanter för kategorin funktionshindrade. Samtliga önskade ett ökat samarbete mellan organisationerna och
12.7Slutsatser och förslag
Personer med funktionshinder är inte en enhetlig grupp, utan individer med mångskiftande behov och förutsättningar som public
Dessa båda aspekter har sin motsvarighet i den nationella handikappolitiken. Enligt riksdagens beslut om en nationell handlingsplan för handikappolitiken4 ska insatserna koncentreras till tre områden: att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet.
Kommittén är medveten om att tidpunkten för utredningen medför att bedömningen endast kan grundas på uppgifter från
3Deltagarlista finns i bilaga 3.
4Prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240.
239
| Tillgänglighet för personer med funktionshinder | SOU 2005:1 |
åren 2002 och 2003 samt den tidigare tillståndsperioden, vilket innebär att programföretagen fortfarande har halva den nuvarande tillståndsperioden på sig att uppfylla kraven. Mycket talar för att de mål som ännu inte uppnåtts kommer att uppnås under den tid som återstår av perioden.
De nu gällande villkoren för programföretagen föreskriver att insatserna på området ska öka. Detta kan, som hittills varit fallet, tolkas som att antalet textade timmar eller antalet sändningstimmar av särskilt riktade program ska öka. En grundtanke bör emellertid snarare vara att tillgängligheten ska förbättras, vilket även kan ske på andra sätt. Som SVT påpekar kan ett rent procentkrav göra att företagen styrs att göra ”fel” saker, exempelvis att texta program med få tittare om dessa är enkla att texta, istället för att fokusera på största möjliga tillgänglighet till utbudet i stort.
En annan tolkning av kravet skulle kunna vara att fler ska kunna ta del av utbudet genom att programföretagen exempelvis prioriterar textning och tillgängliggörande av program under bästa sändningstid eller av program som har många tittare. Med en vidare tolkning kan även andra aspekter, exempelvis de möjligheter som den nya tekniken ger, räknas in även om de inte går att redovisa i absoluta tal.
En viktig aspekt är också att åtgärder som ökar tillgängligheten för funktionshindrade även gynnar andra grupper. Textning av program liksom god hörbarhet i sändningarna ökar exempelvis tillgängligheten också för äldre och personer med annat modersmål än svenska. Uppläst textremsa är till stor hjälp för personer med läs- och skrivsvårigheter.
Kommittén kan konstatera att programföretagens arbete för ökad tillgänglighet för funktionshindrade, oavsett hur det mäts, går i rätt riktning. På
På radiosidan arbetar SR kontinuerligt med att förbättra hörbarheten i sändningarna på olika sätt, bland annat genom ny teknik. Alla programföretagen använder sig av ny teknik för att förbättra tillgängligheten, exempelvis genom att lägga ut material och information om utbudet på sina webbplatser. De svenska public
240
| SOU 2005:1 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder |
En viktig utgångspunkt för företagens arbete måste vara behoven hos de berörda, dvs. personer med funktionshinder. Ett exempel på detta är frågan om särskilda program för och om funktionshindrade. Å ena sidan finns de som anser att sådana program är bra och behövs, å andra sidan anser andra att det finns en risk att programmen bidrar till att befästa bilden av funktionshindrade som ett särintresse istället för som vanliga medborgare. Kommittén förutsätter att programföretagen för att kunna prioritera och säkerställa att rätt åtgärder vidtas har ett mycket nära samarbete med representanter för de berörda grupperna. En annan fråga där kontakt med organisationer som representerar personer med funktionshinder kan vara av stor betydelse är spridning av information och kunskap om de tjänster som redan finns.
Funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig public
241
13 Språkliga och etniska minoriteter
De demografiska förändringarna i Sverige har gått snabbt de senaste åren. Idag finns nästan hela världen representerad i Sverige. År 2002 bodde ca en miljon människor från fler än 200 olika länder i Sverige, en dramatisk ökning från knappt 200 000 år 1950. År 2002 utgjorde invandrarna 11,8 procent av den svenska befolkningen.
I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och minoritetsspråk. De nationella minoriteterna är samer (som också räknas som urbefolkning), Sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska (alla varieteter), finska, meänkieli, romani chib (alla varieteter) och jiddisch. Minoritetspolitiken syftar till att ge de nationella minoriteterna skydd och inflytande i frågor som berör dem samt att främja deras kultur och språk så att dessa kan överleva.
I direktiven anges att kommittén ska undersöka om dagens krav på programföretagen är lämpliga för att tillgodose kraven på tillgänglighet för språkliga och etniska minoriteter. Kommittén ska särskilt analysera hur företagen redovisar insatserna på området.
13.1Nuvarande villkor
Riksdagens beslut inför nuvarande sändningstillståndsperiod innebar bl.a. att programföretagen fortsatt ska beakta språkliga och etniska minoriteters intressen och att insatserna på området skulle öka. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skulle inta en särställning.
Samiskans särställning motiverades av samernas status som urbefolkning och finskans av de historiska banden mellan länderna och antalet finsktalande. Tornedalingarna anses tillhöra Sveriges ursprungliga inhemska befolkning och romerna har funnits i Sverige under lång tid och har uttalade behov av information. De
243
| Språkliga och etniska minoriteter | SOU 2005:1 |
jiddischtalande ansågs däremot för få för att språket skulle få inta en särställning, men regeringen föreslog att hänsyn skulle tas till att jiddisch har status som minoritetsspråk.
Enligt beslutet ska resurserna för språkliga och etniska minoriteter fortsätta att öka. Särskilt angeläget är att SR ökar tillgängligheten för den finska språkgruppen, som liksom meänkieli hade minskat under föregående sändningstillståndsperiod.
Sändningstillstånden
Samtliga bolag har i uppdrag att beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. Insatserna på området ska öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning. I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får SVT, SR och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser. Samtliga bolag har också i uppdrag att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper (se även kapitel 9). Bolagen ska även tillhandahålla ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige.
SR och SVT har något mer specificerade krav än UR. SR:s tillstånd 13§: ”SR ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige. Det utländska programutbudet ska spegla olika kulturkretsar. Program om och från de nordiska grannländerna ska sändas i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen.”
SVT:s tillstånd 11§: ”SVT ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige. Det utländska programutbudet ska spegla olika kulturkretsar och i större omfattning än hittills innehålla program från olika delar av världen. Program om och från de nordiska grannländerna ska sändas i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen.”
UR:s tillstånd 12§: ”UR ska tillhandahålla ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige och innehålla program från olika delar av världen.”
244
| SOU 2005:1 | Språkliga och etniska minoriteter |
Anslagsvillkoren
Följande anslagsvillkor gäller för samtliga bolag:
•Resurserna till programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter ska öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001.
•Överenskommelser mellan SVT, SR och UR rörande insatser för språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade ska tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.
13.2Sveriges Radio
SR arbetar efter en modell där språkliga och etniska minoriteter ingår i det vidare begreppet mångfald. I mångfaldsarbetet inkluderas även kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och trosuppfattning. SR har sedan år 2002 två personer anställda med ansvar för mångfald inom programproduktionen och personalområdet. Företaget menar i sin public
SR bedriver programverksamhet på 18 olika språk1. Enligt SR:s public
1 De 18 språken är år 2004 dels fyra av de fem inhemska minoritetsspråken (finska, meänkieli, samiska och romani chib), dels de utländska språken albanska, arabiska, assyriska/syriska, persiska, serbiska/kroatiska/bosniska, spanska, turkiska, somaliska, kurdiska, engelska, tyska, ryska, lettiska och estniska. SR hade också under år 2003 en grekisk nyhetssida och år 2004 polska sändningar på webben.
245
Språkliga och etniska minoriteter SOU 2005:1
Tabell 13.1. SR Sisuradios sändningar i P7, P2 och P4
| 2001 | 2002 | 2003 | Förändring |
||
| P7 | (digitalt) | 3 393 | 5 609 | 5 679 | 2 286 |
| P2 | (analogt, rikssänd- | 626 | 621 | 621 | |
| ningar) | |||||
| P4 | (analogt, regionala | 1 756 | 1 740 | 1 754 | |
| sändningar) | |||||
| Summa | 5 775 | 7 970 | 8 054 | 2 279 | |
Källa: SR:s public
Sändningarna på finska och meänkieli hanteras av enheten SR Sisuradio, som huvudsakligen sänder digitalt. Antalet sändningstimmar har ökat med 2 279 timmar under perioden
Utbudet på meänkieli har enligt SR varit konstant under perioden
Tabell 13.2. Antal sändningstimmar för minoritets- och invandrarprogram
| 2001 | 2002 | 2003 | Förändring |
|
| Finska | 5 226 | 7 260 | 7 317 | 2 091 |
| Meänkieli | 549 | 711 | 737 | 188 |
| Invandrarspråk | 806 | 866 | 919 | 113 |
| Samiska | 466 | 467 | 464 | |
| Romani chib | 35 | 57 | 57 | |
| Summa | 7 047 | 9 338 | 9 492 | 2 445 |
Källa: SR:s public
246
| SOU 2005:1 | Språkliga och etniska minoriteter |
SR Sameradion sände under år 2003 totalt 464 timmar, varav 203 timmar riksprogram och 261 timmar regionala program över Norrbotten och Stockholm. 412 av dessa timmar sändes även i Finland och Norge. Fyra samiska nyhetssändningar produceras och sänds dagligen i samarbete med finska YLE och norska NRK, varav två hörs i Sverige. Både Sisuradio och Sameradion sände under år 2003 barnprogram varje vecka, ofta med gestaltande innehåll och barn som medverkande.
Utbudet på romani chib bestod år 2003 av två program varje vecka. Dels sändes ett veckomagasin innehållande romska nyheter dels ett mer informellt program med mer direkt publikkontakt. Båda programmen kommer enligt SR att sändas i Europa via kort- och mellanvåg.
Utöver utbudet på de erkända minoritetsspråken sände SR under år 2003 på nio utländska språk i Sverige och hade en nyhetssida på ett ytterligare språk på Internet. SR bedriver också sändningar riktade mot utlandet på tyska, ryska, lettiska, estniska, engelska och svenska. Nyheter, aktualiteter och samhällsprogram utgör enligt SR:s public
Tabell 13.3. Kostnader för minoritets- och invandrarprogram
| 2001 | 2002 | 2003 | Förändring |
|
| Finska | 71,8 | 75,0 | 68,5 | |
| Meänkieli | 4,4 | 4,6 | 3,8 | |
| Invandrarspråk | 28,6 | 29,1 | 27,5 | |
| Samiska | 13,5 | 12,6 | 12,0 | |
| Romani chib | 1,2 | 1,3 | 1,3 | |
| Summa | 118,21 | 122,5 | 113,1 | |
Källa: SR:s public
247
| Språkliga och etniska minoriteter | SOU 2005:1 |
SR har under perioden ökat sändningstiden kraftigt för språkliga och etniska minoriteter, men kostnaderna har minskat. De minskade kostnaderna beror enligt SR på att de digitala sändningarna begränsats, vilket ger lägre distributionskostnader.
SR redogör vidare i sin public
Som komplement till stora publikundersökningar använder sig SR av fokusgrupper i sin publikkontakt. Sedan år 2001 har sex sådana undersökningar genomförts med olika grupper med invandrarbakgrund. Deltagarna i grupperna har haft varierande ålder, bakgrund och utbildningsnivå, men slutsatserna har i stort sett varit samma. De intervjuade har dels önskat att själva få synas i media, både som intervjuare och intervjuade, dels att SR bör arbeta för att skapa förebilder istället för stereotyper för att medierna ska kunna spegla hela Sverige.
SR har också under året startat på försök startat en digital kanal med mångkulturell profil, SR Sverige, som beskrivs som ”en gränsöverskridande jorden
13.3Sveriges Television
SVT redovisar i sin public
SVT har också tillställt kommittén sin policy för etnisk och kulturell mångfald. I denna berörs bl.a. SVT:s roll i utvecklingen av ett mångkulturellt samhälle samt hur frågan ska behandlas i
248
| SOU 2005:1 | Språkliga och etniska minoriteter |
programverksamheten och personalpolitiken. I linje med detta har ett mångkulturellt center (MKC) med två anställda inrättats på SVT i september 2003. MKC ska samarbeta med den verkställande ledningen, programverksamheten och administrationen för att bl.a. påverka rekryteringen av medarbetare och medverkande i programmen i ett mångfaldsperspektiv. MKC ska också bevaka utvecklingen i omvärlden och utbilda de anställda i mångfaldsfrågor.
Tabell 13.4. Den rikssända programverksamheten i SVT1 och SVT2 per programkategori för etniska minoriteter
| Sänd tid i timmar | 2001 | 2002 | 2003 | Förändring |
| Finska | 117 | 105 | 84 | |
| Romani | 3 | +3 | ||
| Samiska | 40 | 52 | 66 | +26 |
| Meänkieli | 4 | 4 | 7 | +3 |
| Summa | 161 | 160 | 159 |
Källa: SVT:s public
Mellan år 2002 och 2003 minskade sändningarna från den finska redaktionen i Stockholm med 21 timmar. Produktionsminskningen har skett inom egenproducerade faktaprogram och barnprogram. Totalt har utbudet minskat med 33 timmar mellan år 2001 och 2003. Nyhetsutbudet var emellertid oförändrat jämfört med år 2002 och en finsk temakväll hade sänts under året. På grund av bättre sändningstider når det finskspråkiga utbudet enligt SVT trots den minskade sändningstiden ut till fler tittare.
Sändningarna på samiska ökade med 14 timmar jämfört med år 2002. Totalt har sändningstiden ökat med 26 timmar sedan år 2001. Under år 2003 har sändningar på romani införts och sändningarna på meänkieli har ökat. Sammanlagt för alla minoritetsspråken har sändningstiden minskat med två timmar under perioden
249
| Språkliga och etniska minoriteter | SOU 2005:1 |
Tabell 13.5. Kostnader för minoritetsspråksredaktioner (löpande priser inom parentes)
| 2001 | 2002 | 2003 | Förändring |
||
| Finska redaktionen | 23,7 (22,6) | 20,6 (20,2) | 18,9 (18,9) | ||
| Samisk produktionsgrupp | 6,1 (5,8) | 6,5 (6,4) | 9,2 (9,2) | 3,1 (+3,4) | |
| Meänkieli | 1,1 (1,0) | 2,0 (2,0) | 1,7 (1,7) | 0,6 (+0,7) | |
| Summa | 30,8 (29,3) | 29,2 (28,6) | 29,8 (29,8) | (+0,5) | |
Källa: SVT:s public
SVT redovisar resurserna för språkliga och etniska minoriteter på två sätt. Räknat i fasta priser har resurserna minskat med 1 miljon kronor under perioden
SVT:s barn- och ungdomsprogram har under år 2003 arbetat med att spegla barns vardag i olika sammanhang, både internationellt och i olika delar av Sverige. Detta har skett genom turnéer runt i landet, genom inköpta program från olika delar av världen och genom dramaproduktioner om barn med olika bakgrund. Etnisk och kulturell mångfald har också synts i programverksamheten genom ämnesvalen och genom att medverkande och personal i stor utsträckning haft annan bakgrund än etniskt svensk. I flera program var andelen medverkande med invandrarbakgrund mellan 50 och 80 procent.
Även SVT använder sig av fokusgrupper i sitt arbete med att utveckla programubudet. En sådan undersökning2 från år 2004 behandlar
2 Ett mångkulturellt SVT? SVT 2004.
250
| SOU 2005:1 | Språkliga och etniska minoriteter |
13.4Sveriges Utbildningsradio
UR:s policy för området nationella minoritetsspråk är att utbudet ska produceras av, för och med snarare än om den enskilda gruppen. UR ska även producera program för andra språkliga och etniska minoriteter inom olika ämnen, exempelvis samhällsprogram på lätt svenska. Vidare anser UR att eftersom deras program finns tillgängliga på
Tabell 13.6. Sändningar av minoritetsprogram
| 2001 | 2002 | 2003 | |
| TV | 12 | 25 | 79 |
| Radio | 17 | 17 | 8 |
| Summa | 29 | 42 | 87 |
Källa: UR:s public
Totalt sändes 79 timmar TV och 8 timmar radio för språkliga och etniska minoriteter under år 2003. TV har ökat kraftigt på radions bekostnad, vilket avspeglar en generell prioritering hos UR eftersom företaget menar att TV har större användning och genomslagskraft. De stora variationerna i antal sändningstimmar beror på att UR år 2000 ändrade sin definition av minoritetsprogram. Så kallade mångkulturella program, som inte riktades speciellt till någon av minoritetsgrupperna, flyttades till det ordinarie utbudet, vilket påverkar statistiken.
I TV sände UR 15 timmar finska och 7 timmar romani chib, framför allt riktat till barn och unga. 14 procent av sändningsvolymen utgjordes av svenska som andraspråk. UR textar även program på bl.a. arabiska, och sänder program på originalspråk som stöd för modersmålsundervisning. I radio sändes 5,5 timmar på meänkieli riktat till vuxna lyssnare samt en mindre del romani chib. Vad gäller barn och unga har UR enligt sin public
251
| Språkliga och etniska minoriteter | SOU 2005:1 |
Tabell 13.7. Kostnader för minoritetsprogram
| 2001 | 2002 | 2003 | |
| Nationella minoritetsspråk | 2,6 | 4,4 | 4,2 |
| Svenska som andraspråk | 2,0 | 2,1 | 2,1 |
| Övriga språkliga och etniska minoriteter | 0,0 | 4,0 | 8,4 |
| Summa | 4,6 | 10,5 | 14,7 |
Källa: UR:s public
I en skrivelse till kommittén påpekar UR att bolaget i enlighet med kraven i sändningstillståndet har ökat resurserna för språkliga och etniska minoriteter från 4,6 mkr år 2001 till 14,7 mkr år 2003. Den kraftiga ökningen beror enligt UR på fokuseringen på TV och följaktligen på att TV är dyrare än radio att producera.
13.5Internationella erfarenheter
Ett antal europeiska länder ställer krav på sina public
Det danska public
I lagen som reglerar finska public
•stödja en fungerande demokrati genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner i samhällsfrågor, även för minoriteter och specialgrupper [kommitténs kursivering]
•[...] tillhandahålla tjänster på samiska, romani och teckenspråk och i tillämpliga delar även för andra språkgrupper i landet.
3 Betzel 2003.
252
| SOU 2005:1 | Språkliga och etniska minoriteter |
Det framgår dock inte av bolagets redovisningar hur arbetet på de olika områdena bedrivs.
I stadgarna för norska public
•ha ett innehåll som appellerar till breda lager av befolkningen och som tillvaratar intressena hos minoriteter och särskilda grupper
•samlat ha en bred samhällsmässig täckning och således avspegla den mångfald av kultur, livssyn och livsvillkor som finns i de olika delarna av landet
•innehålla dagliga sändningar för den samiska befolkningen
•innehålla program för nationella och språkliga minoriteter
•innehålla program som avspeglar mångfalden i norskt kulturliv.
Vidare gäller att NRK i sin kärnverksamhet ska lägga särskild vikt på sin roll som utvecklare och förmedlare av norsk och samisk konst och kultur. Bolaget redogör utförligt för den samiska verksamheten i sin redovisning.
13.6De berördas egna åsikter
Kommittén anordnade den 16 juni 2004 en hearing med representanter för de nationella minoriteternas organisationer samt Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS) som är en paraplyorganisation för ett antal invandrarorganisationer (bl.a. romerna).4 Även diskrimineringsombudsmannen (DO) var inbjuden men hade inte möjlighet att delta.
De deltagande organisationerna (Sametinget, Sverigefinländarnas delegation, Svenska Tornedalingars Riksförbund och SIOS) framförde bl.a. uppskattning för det nordiska samarbetet och de tydliga skrivningarna i de gällande villkoren. SIOS påpekade att program riktade till särskilda grupper kan verka exkluderande snarare än inkluderande, och önskade en närmare koppling mellan integrationspolitiken och medie/kulturpolitiken. Representanter för Sverigefinländarna och Tornedalingarna framförde uppskattning för SR:s arbete men uttryckte missnöje med SVT:s nedskärningar inom de olika språkområdena. Sametingets representant påpekade
4 Deltagarlista finns i bilaga 4.
253
| Språkliga och etniska minoriteter | SOU 2005:1 |
bl.a. problem med att många sändningar på samiska idag bara sänds i norra delen av landet.
13.7Slutsatser och förslag
Sverige är ett alltmer mångkulturellt samhälle. Public
I sammanhanget bör en åtskillnad göras mellan två olika kategorier av minoritetsgrupper som har olika behov och förutsättningar. Den första gruppen är de inhemska nationella minoriteterna vars språk har erkänts som minoritetsspråk och som omnämns särskilt i sändningstillstånden. Dessa grupper har oftast inte problem att ta till sig det ordinarie programutbudet, utan snarare behov av att genom radio och TV bibehålla och utveckla och även sprida information om den egna kulturen.
Den andra kategorin är de invandrade minoriteter som lever i Sverige och som kan ha större problem med att ta till sig programföretagens utbud på svenska. Dessa grupper kan behöva information om vad som händer i Sverige och omvärlden på sitt eget språk för att känna sig delaktiga i det svenska samhället. En viktig service som också ökar tillgängligheten för andra grupper kan vara att erbjuda program och information på lätt svenska.
Gemensamt för båda grupperna är deras självklara rätt att inkluderas och synas som delar i den breda allmänheten. Representanter för båda grupperna understryker vikten av att de kan delta och synliggöras i medier på samma villkor som övriga medborgare istället för som ett särintresse. Särskilt viktigt för båda grupperna är att det också finns program riktade till barn och unga, för att ge dem möjligheter att föra språkliga och kulturella traditioner vidare.
När det gäller de nationella minoriteterna har Sverige emellertid åtagit sig ett särskilt ansvar genom att underteckna internationella konventioner, som bl.a. anger att deras språk och kultur ska främjas för att överleva. Samerna har också status som ursprungsbefolkning i Sverige. Här har public
254
| SOU 2005:1 | Språkliga och etniska minoriteter |
riteter hos den breda allmänheten För dessa språkgrupper är också program för barn och unga av särskild vikt.
I den proposition som föregick nuvarande public
Kommittén kan konstatera att programföretagen idag i huvudsak arbetar i enlighet med sändningstillståndens krav. Samtliga företag sänder program på de nationella minoritetsspråken, och SR sänder sedan många år också på andra språk. Program produceras också om, för och av de berörda grupperna, ibland med särskilda målgrupper. De inhemska minoritetsspråken samiska, finska och meänkieli intar en särskild ställning, både vad gäller sändningstimmar och resurser. Romani chib har precis börjat få sin plats i företagens programverksamhet. Jämförelsen försvåras dock av att antalet sändningstimmar på övriga minoritetsspråk inte särredovisas, vilket också har påpekats av Granskningsnämnden.
Insatserna ökar på flera områden. Samtliga bolag har antagit policydokument på området, som bl.a. föreskriver att de ska spegla det mångkulturella Sverige. Arbete pågår med att integrera mångfaldsaspekten i hela verksamheten, bl.a. genom inrättande av särskilda tjänster för detta. Både SR och UR har ökat det totala antalet sändningstimmar för språkliga och etniska minoriteter, och SVT har ökat antalet sändningstimmar på alla språk utom finska som dock har fått bättre sändningstider och därmed fler tittare. Det nordiska samarbetet uppges fungera väl och är även uppskattat av de berörda grupperna.
Kommittén anser att språkliga och etniska minoriteters tillgänglighet till public service även fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område och att målsättningen bör vara att tillgängligheten ska fortsätta att förbättras. Detta kan göras på många olika sätt, exempelvis genom förändrade sändningstider, bättre utnyttjande av den digitala tekniken eller företagens webbplatser. Det bör vara programföretagen som bestämmer den närmare inriktningen på hur detta kan ske. Programföretagen bör även kontinuerligt följa utvecklingen i andra länder för att kunna ta till sig goda exempel.
Programföretagens arbete med att låta ett mångfaldsperspektiv genomsyra verksamheten är bra och bör uppmuntras. SR:s mångfaldssekretariat och SVT:s mångkulturella centrum bör kunna ge positiva effekter när det gäller att låta mångfaldsfrågor integreras i hela verksamheten.
255
| Språkliga och etniska minoriteter | SOU 2005:1 |
Kommittén förutsätter att programföretagen för att kunna prioritera och säkerställa att rätt åtgärder vidtas har ett mycket nära samarbete med representanter för de berörda grupperna. Kommittén förutsätter också att arbetet redovisas tydligt i företagens public
256
14 Jämställdhet
Av kommitténs direktiv framgår följande:
I 6 kap. 1 § radio- och
Av regeringens proposition Radio och TV i allmänhetens tjänst1 framgår att uttrycket ”alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet” avser de sidor av demokratibegreppet som anknyter till bl.a. förhållandet mellan människor, t.ex. fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män. I propositionen anges vidare att programverksamhetens utformning och innehåll bör utgå från ett perspektiv präglat av jämställdhet mellan kvinnor och män.
Kommittén ska analysera om villkoren om redovisning av programverksamheten i detta hänseende är tillräckliga för att bedöma om programföretagen uppfyller kraven. Programföretagens sändningstillstånd reglerar inte uttryckligen jämställdhetsfrågan utöver det som nämns i förarbetena.
14.1Sveriges Radio
SR redovisar inte jämställdhet som ett särskilt område i sin public
SR har tillställt kommittén sin jämställdhetspolicy, som har tagits fram av företagets jämställdhetskommitté och som reglerar
1 Prop. 2000/01:94, s. 32, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.
257
| Jämställdhet | SOU 2005:1 |
jämställdhetsarbetet utifrån villkoren i radio- och
Inom programverksamheten ska SR enligt policyn vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och arbeta aktivt med att ändra traditionella mans- och kvinnobilder, spegla samhället men också redovisa snedbalanser, visa förebilder och aktivt leta medverkande och experter av det underrepresenterade könet. På personalområdet gäller bl.a. att könsfördelningen ska vara jämn i yrkesgrupper och arbetsgrupper, att ingen lönediskriminering eller sexuella trakasserier får förekomma samt att det ska gå att förena arbete och föräldraskap.
Inga externa undersökningar har genomförts av hur jämställdheten ser ut inom företaget. De uppgifter som finns tillgängliga i SR:s personalberättelse för år 2003 visar att könsfördelningen inom olika yrkeskategorier idag är relativt jämn, förutom bland tekniker där män dominerar kraftigt (92 procent av de tillsvidareanställda teknikerna är män) och bland administratörer (den enda gruppen med fler kvinnor (76 procent) än män). Även bland anställda musiker och chefer är männen i ganska stor majoritet med 69 respektive 64 procent av de tillsvidareanställda. Medellönerna är i princip lika för män och kvinnor, förutom bland cheferna där männens löner ligger något högre.
14.2Sveriges Television
Enligt SVT:s jämställdhetspolicy ska jämställdheten vägas in i programutbudet både avseende ämnesval och inriktning och i andelen medverkande av respektive kön. Det långsiktiga målet är att andelen kvinnor eller män bland de medverkande ska vara lika eller avvika med maximalt tio procent. Mål finns också uppsatta för personalpolitiken, bl.a. gällande lika andel män och kvinnor bland chefer och inom kompetensområden, prioritering av underrepresenterat kön vid rekrytering, hänsyn till föräldraledighet, ett totalt förbud mot sexuella trakasserier och att lönerna ska vara lika eller maximalt avvika med tre procent år 2005. Jämställdhetsperspektivet ska enligt policydokumentet integreras i all planering och ledningsverksamhet.
För att uppnå dessa mål finns konkreta handlingsplaner på flera områden. Systematisk uppföljning och rapportering ska ske
258
| SOU 2005:1 | Jämställdhet |
löpande och programansvariga är skyldiga att försöka finna ett likvärdigt kvinnligt alternativ till varje manlig expert, kommentator eller känd person. Faktabanker med förslag på alternativa intervjupersoner håller på att byggas upp. Som stöd för arbetet används bl.a. en särskild handlingsplan som har tagits fram för enheten Nyheter och Samhälle. Varje enhet inom SVT ska upprätta en plan för jämställdhetsarbetet som varje år ska redovisas för jämställdhetskommittén.
Jämställdhetsarbetet inom SVT har enligt företaget gett resultat på flera områden. Exempelvis är andelen kvinnor och män bland reportrarna idag lika stor och SVT uppger att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är mycket små. Under år 2003 har instrument för att sätta upp mätbara mål på området utarbetats och en jämställdhetsdag har hållits. SVT har också inrättat ett årligt jämställdhetspris, Prix Egalia, som går till det program som bäst främjat jämställdhetsfrågor.
Som underlag för jämställdhetsarbetet används också undersökningar av jämställdheten i nyhetsutbudet, som på SVT:s uppdrag gjorts av oberoende forskare. Ett exempel är på en sådan studie är undersökningen Kvinnor och män i nyhetsutbudet2 som beskriver representationen av män och kvinnor i nyhetsprogrammen. Rapporten har enligt SVT bl.a. lett till att jämställdhetskrav skrivs in i alla programkontrakt där det är motiverat. Någon studie av det totala programutbudet finns inte.
Enligt studien dominerar männen inom alla kategorier bland dem som intervjuas i nyhetsprogrammen. Fördelningen är mest skev i Aktuellt och Rapport (en fjärdedel kvinnor) och jämnast i regionala Västerbottensnytt där andelen kvinnor är 45 procent. Generellt är andelen kvinnor något högre i de regionala sändningarna än i rikssändningarna. Kvinnor får oftast yttra sig i egenskap av privatpersoner och oftast om sociala frågor. Andelen kvinnliga intervjupersoner ökade under åren
Bland reportrarna som har gjort inslagen är könsfördelningen mest ojämn i Östnytt och Rapport där männen dominerar och Värmlandsnytt och Tvärsnytt där kvinnorna dominerar. Jämnast fördelning har ABC, Mittnytt och Gävledalanytt. I snitt har regionalnyheterna lika andel män som kvinnor som producerar inslag medan andelen inslag gjorda av kvinnor i riksnyheterna upp-
2 Löfgren & Wiik 2003.
259
| Jämställdhet | SOU 2005:1 |
går till en tredjedel. Även ämnesfördelningen mellan män och kvinnor är ganska jämn i regionalnyheterna medan riksnyheterna har en större andel män framför allt i kategorin ”hårda nyheter” (ekonomi, utrikes, politik). Ämnet med störst andel kvinnor är sociala frågor, men eftersom traditionellt manliga ämnen dominerar innehållet blir dessa även vanligast bland kvinnliga reportrar.
14.3Sveriges Utbildningsradio
UR redovisar inte jämställdhetsaspekter på programverksamheten eller i övrig verksamhet i sin public
Enligt UR:s jämställdhetspolicy ska företaget i enlighet med jämställdhetslagen och radio- och
Enligt UR:s årsredovisning för år 2003 är merparten av företagets chefer, arbetsledare och administratörer kvinnor medan männen dominerar på de tekniska befattningarna.
14.4Slutsatser och förslag
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en självklar del av den demokratiska grundtanken om alla människors lika rättigheter. Regeringens mål för den nationella jämställdhetspolitiken säger att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och
260
| SOU 2005:1 | Jämställdhet |
skyldigheter inom livets alla områden. De konkreta mål som satts upp rör bl.a. makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande och arbete, utbildning och utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Även om hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män följer av den s.k. demokratibestämmelsen i radio- och
Idag är schabloniserade och stereotypa bilder av män och kvinnor samt av könsroller och maktstrukturer vanliga i samhället. Också medierna har en del i detta. Public
Detta är också helt i överensstämmelse med de mål som programföretagen skisserar i sina respektive policydokument på jämställdhetsområdet. Kommittén kan konstatera att alla tre bolagen strävar efter att arbeta i linje med de principer som nämns i förarbetena till dagens public
Det arbete som hittills bedrivits inom företagen, som det redovisas i deras public
261
| Jämställdhet | SOU 2005:1 |
påverkas av ett perspektiv präglat av jämställdhet. Företagens redovisning på detta område kan också bli tydligare, framför allt hos SR och UR som idag inte redovisar sitt jämställdhetsarbete i sina public
Kommittén anser att det arbete som bedrivs inom SVT, där man tar hjälp av utomstående forskare för att få fram underlag för jämställdhetsarbetet, är lovvärt och kan fungera som ett gott exempel för övriga programföretag. Programföretagen bör kunna genomföra sådana undersökningar i nära samarbete. Programföretagen har ett stort ansvar att genomföra de målsättningar som tecknas i policydokumenten och att följa upp och redovisa arbetet så att allmänheten kan ta ställning till hur uppdraget genomförs.
262
15 Utbildningsprogram
Av utredningsdirektiven framgår att kommittén ska analysera och bedöma hur UR:s uppdrag bäst kan tas tillvara i framtiden. Kommittén ska utgå från en tidigare utrednings tre alternativa förslag till organisation av UR.1 Frågor som rör organisation, sändningsutrymme, finansiering samt förutsättningar för samarbete med utbildningsinstitutioner ska särskilt övervägas.
Kommittén ska också, beroende på utfallet av analysen och bedömningen, lämna förslag om hur utbildningsprogrammen ska hanteras i framtiden.
15.1Utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst
Den särskilde utredaren konstaterade år 2000 att det fanns goda skäl för att utbildningsprogram i radio och TV skulle vara en del av public
Utredaren valde att inte lämna ett färdigt förslag utan i stället peka på några möjliga handlingsvägar för UR i framtiden. Angående frågeställningen om utbildningsprogram ska vara en del av public
Utredaren konstaterade att det fanns en stor potential för utbildningsprogram i framtiden men menade att de måste ges bättre förutsättningar i det samlade public
1 Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag, SOU 2000:55
263
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
möjligt behövde ett antal problem få sin lösning. Det rörde sig bl.a. om att UR delvis lämnat sitt ursprungliga uppdrag att producera program för utbildningsväsendet. Utredaren menade vidare att UR hade oklara målsättningar och en otydlig programprofil vilket medfört gränsdragningsproblem gentemot SVT och SR. Utredaren ansåg dessutom att UR hade en undanskymd tillvaro i public
Utredningen presenterade tre alternativ till framtida organisation och verksamhet. Alternativen var följande:
1.UR organiseras och finansieras som idag men ges förbättrade förutsättningar.
2.UR integreras i de övriga public
3.UR behåller sin ställning som självständigt public
Alternativen utgick från att det fanns fler än en organisatorisk lösning för att komma tillrätta med problemen kring utbildningsprogrammens ställning i public
Utredaren ansåg att det fanns anledning att under tillståndsperioden utreda förutsättningarna för en omorganisation av public
Remissvar och yttranden
De remissvar som berörde utbildningsprogrammens ställning inom public service var eniga med den särskilde utredaren om att utbildningsprogram var en del av public
Distansutbildningsmyndigheten (Distum) konstaterade att en public
264
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
hade blivit än viktigare eftersom samhällsutvecklingen innebar att i princip alla medborgare hade behov av livslångt lärande. Distum underströk vidare vikten av att UR samverkar med det offentliga utbildningsväsendet och folkbildningen. Distum ansåg också att UR:s huvudsakliga uppgift borde vara att producera program som stödjer den enskildes lärande när denne deltar i en organiserad utbildning.
Statskontoret delade utredningens uppfattning att UR bör bli föremål för vidare utredning avseende oklarheterna i uppdraget.
Skolverket ansåg att UR hade glidit ifrån sitt ursprungliga uppdrag att producera program för utbildningsväsendet och föreslog att utbildningsprogram skulle ges en tydlig koppling till läroplaner och andra styrdokument. Skolverket tyckte ändå att UR hade en viktig roll även när det gällde sådana program som inte är exklusivt framtagna för bruk i skolor.
Göteborgs universitet menade att UR hade en oklar profil vilket var ett resultat av att statsmakterna varit otydliga i sitt uppdrag till UR men också en följd av att UR själv definierat uppdraget. Universitetet riktade kritik mot utredarens förslag om oförändrade villkor för UR och menade att det behövdes snabba åtgärder i stället för att skjuta på beslutet om förändring av uppdrag och organisation.
Sveriges Television (SVT) argumenterade för alternativ tre i utredningen, dvs. att verksamheten skulle renodlas mot utbildningsprogram och att SVT och SR skulle ta över ansvaret för de folkbildande/allmänna programmen och få motsvarande resursförstärkning. Det skulle enligt SVT betyda att oklarheter i gränsdragningen mellan UR och SVT skulle försvinna och att tablåläggningen skulle underlättas. SVT konstaterade att utredningens alternativ ett förutsatte att UR gavs ett folkbildande uppdrag, vilket vore olyckligt eftersom det skulle skapa ytterligare oklarheter om gränsdragningen mellan programföretagen. SVT ansåg att det fanns starka argument för att finansiera produktion av utbildningsprogram med andra medel än
Sveriges Utbildningsradio (UR) stödde utredarens alternativ ett, dvs. att bolaget organiseras och finansieras som hittills men ges förbättrade förutsättningar. UR ansåg att företagets pedagogiska kompetens, i kombination med den nya organisationen med medieintegrerade redaktioner som kan bedriva projekt över flera plattformar, talade för ett sammanhållet UR. UR ansåg sig behöva
265
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
bättre sändningstider i SVT och SR för att kunna fullgöra sitt uppdrag.
Regeringens proposition och riksdagens beslut
I propositionen Radio och TV i allmänhetens tjänst
(prop. 2000/01:94) anförde regeringen att UR var en viktig resurs inom public
Beslutet ledde till vissa förändringar i UR:s sändningstillstånd. Det avsnitt som behandlar utbildningsprogrammens ställning i verksamheten slår fast att UR ska koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet jämfört med föregående tillståndsperiod. Sändningstillståndet betonar också behovet av samråd med utbildningsväsendet. Programverksamheten ska utformas så att den som helhet präglas av folkbildningsambitioner, en skrivning som är likalydande för alla tre public
15.2UR:s programverksamhet
UR har sedan starten år 1977 haft till uppgift att tillgodose behovet av ljud- och bildprogram för olika delar av utbildningsväsendet. Programverksamheten ska inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra inom utbildningsområdena förskola, skola, högskola och vuxenutbildning. Programföretaget omsatte år 2003 drygt 316 miljoner kronor och hade vid utgången av året 267 tillsvidareanställda.
266
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
UR sänder radio- och
Tabell 15.1. UR:s sändningar i TV och radio 2003 (timmar/år)
| TV | Radio | |
| Förstasändning | 217 | 296 |
| Återutsändning och repriser | 591 | 288 |
| Totalt | 808 | 584 |
Källa: UR:s public
År 2003 sände UR 808 timmar TV och 584 timmar radio inklusive återutsändningar och repriser. Andelen återutsändningar och repriser är större i TV än i radio.
Tabell 15.2. UR:s
| 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | |
| Förstasändning | 187 | 186 | 204 | 170 | 188 | 185 | 217 |
| Återutsändning och repriser | 529 | 667 | 631 | 617 | 528 | 578 | 591 |
| Totalt | 716 | 853 | 835 | 787 | 763 | 763 | 808 |
Källa: UR:s public
Sett över en längre period har antalet förstasändningar i TV pendlat mellan 185 och 217 timmar per år. Den totala sändningsvolymen har också varierat, bl.a. beroende på tablåläggning, nattsändningar för bandning och mängden timmar sända på sommaren.
En tydlig trend är den ökade andelen inköpta program. Företagets statistik visar att andelen inköp utgjorde i genomsnitt 27 procent av det totala antalet producerade timmar under den förra tillståndsperioden
267
Utbildningsprogram SOU 2005:1
Tabell 15.3. UR:s radiosändningar
| 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | ||
| 1:a sändning | 852 | 709 | 692 | 605 | 718 | 281 | 296 | |
| Återutsändning | 802 | 797 | 831 | 679 | 857 | 280 | 288 | |
| och repriser | ||||||||
| Totalt | 1 654 | 1 506 | 1 523 | 1 284 | 1 575 | 561 | 584 | |
Källa: UR:s public
UR:s sändningsvolym i radio är något svårare att jämföra över tid, bl.a. på grund av att antalet program från UR i de regionala P4- sändningarna har minskat. Ett program som sänds över många regionala
Om man istället ser till UR:s redovisning av produktionsvolym kan man dock konstatera att den har minskat från 580 radiotimmar år 2000 till 265 år 2003, dvs. mer än halverats på tre år.
Tillgänglighet och användning
En stor del av UR:s utbud i TV har sändningstider då få människor tittar på TV. På bästa sändningstid hade UR:s program mellan 300 000 och 400 000 tittare år 2003.2 De flesta programmen sändes på andra tider och nådde då mellan 50 000 och 150 000 tittare.
UR:s sändningar i radio fördelar sig på kanalerna P1, P2, P3 samt P4 riks och regionalt. Kanalerna har olika profil och generellt sett är radiolyssnande mer bundet till vissa kanaler än till särskilda program. Radiolyssnande är också tvärtemot
UR:s kvällsblock i P1 hade omkring 20 000 lyssnare år 2003. UR har också haft ett block på tidig onsdagskväll i P3 vilket har samlat i genomsnitt ca 70 000 lyssnare. I P4, som är den största och mest publika radiokanalen, hade UR mellan 300 000 och 400 000 lyssnare
2 Bästa sändningstid definieras i Nordicoms rapport MedieSverige 2001/2002 som program som startar i intervallet
268
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
på helgmorgnarna och cirka 200 000 lyssnare på sitt program tidig vardagkväll i samband med SR:s Barnradion3.
Tabell 15.4. Utlåning från
| 2001 | 2002 | 2003 | |
| TV | 372 000 | 385 000 | 534 000 |
| Radio | 175 000 | 150 000 | 130 000 |
Källa:
Efteranvändningen av UR:s program inom utbildningsväsendet undersöks vartannat år av SCB på UR:s uppdrag. Det finns dessutom utlåningsstatistik att tillgå från landets
Av SCB:s undersökning framgår bl.a. att 80 procent av alla mellanstadielärare använt bild- och ljudmedier från UR.5 Motsvarande siffror för lågstadiet är 64 procent och för högstadiet 74 procent. I gymnasieskolan har 58 procent av lärarna använt UR:s material.
Som komplement till sändningsverksamheten i radio och TV och utlåningsverksamheten via
3I antalet lyssnare ingår inte förskolebarn, som är den egentliga målgruppen, eftersom de inte ingår i RUAB:s statistik av integritetsskäl.
4UR:s omvärld, rapport 3. UR 2004.
5Lärarnas Medieanvändning UR 2004.
269
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
En viktig del av UR:s verksamhet på Internet är Mediebiblioteket. UR:s avsikt med Mediebiblioteket är att lagra information om UR:s produktioner i en databas som ska kunna användas av lärare, elever och andra intresserade. I Mediebiblioteket finns också ljud- och bildfiler till de program där UR löst de upphovsrättsliga frågorna.
Utbildningsprogrammens ställning
Hur UR levt upp till kravet att koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet jämfört med föregående tillståndsperiod har undersökts av Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) på Granskningsnämndens uppdrag samt av UR självt.6 Det rör sig om relativt korta undersökningsserier. Granskningsnämndens mätningar går tillbaka till år 2000 medan UR började mäta vid nuvarande tillståndsperiods början år 2002.
Undersökningarna är inte helt jämförbara eftersom de har olika kriterier för klassificering av programmen. JMG har dessutom begränsat mätningarna till UR:s
Tabell 15.5. Programtyper i UR:s
| 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | |
| Utbildningsprogram | 32 | 43 | 60 | 65 |
| Folkbildningsprogram | 63 | 49 | 38 | 29 |
| Annat, fiktion7 | 5 | 8 | 2 | 6 |
| 100 | 100 | 100 | 100 | |
| Källa: Granskningsnämnden 2004. |
Undersökningens kriterier för att ett program ska klassas som utbildningsprogram är:
•att någon form av kursmaterial förekommer,
6Svenskt
7År 2000 och 2001 ingår även barnprogram i denna kategori. Fr.o.m. år 2002 har JMG upphört med ämneskategorin barnprogram.
270
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
•att det omfattar minst tre avsnitt
•att UR anger att programmet direkt vänder sig till skolväsendet som målgrupp eller explicit benämner det som ett utbildningsprogram.
Undersökningarna visar att andelen utbildningsprogram har fördubblats under de fyra år mätningar skett.
Tabell 15.6. UR om utbildningsprogram och folkbildningsprogram, andel i procent av programutbud i radio och TV
| Folkbildningsprogram | Utbildningsprogram | |||
| 2002 | 2003 | 2002 | 2003 | |
| Radio | 37 | 49 | 63 | 51 |
| TV | 36 | 5 | 64 | 95 |
| Totalt | 36 | 30 | 64 | 70 |
Källa: UR:s public
UR:s definitioner ser något annorlunda ut och leder också till en högre andel utbildningsprogram än JMG:s. Utbildningsprogram enligt UR:s definition kännetecknas av:
•att den primära målgruppen är utbildningsinstitutioner som bedriver formellt och/eller ickeformellt lärande
•att programmet har ett uttalat pedagogiskt syfte och tar sin utgångspunkt i läroplaner eller liknande
•att det finns en uttalad kursanknytning
•att det finns pedagogisk handledning, alternativt att en bok eller ett häfte ingår.
UR:s egen undersökning redovisar också andelen utbildningsrespektive folkbildningsprogram fördelat på radio och TV. Enligt den har folkbildningsprogrammen minskat kraftigt i
Det är stora skillnader mellan JMG:s och UR:s mätningar av andelen utbildningsprogram för TV år 2003. JMG har 65 procent utbildningsprogram medan UR har cirka 95 procent. Samma differens i resultat uppvisas inte i mätningarna för år 2002 och det har inte gått att få någon entydig förklaring till dessa skillnader.
271
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
Samverkan med utbildningsväsendet
UR:s sändningstillstånd för innevarande period innebar ett förtydligande av kravet på samverkan med användarna. UR har i sina public
När det gäller förskola och ungdomsskola, som är decentraliserade verksamheter i kommunal regi, framhåller UR de regionalt placerade mediepedagogernas arbete. Syftet med deras verksamhet är enligt UR att vara närvarande i olika utbildningsmiljöer regionalt och lokalt.
Produktionskostnader
I SOU 2000:55 berördes det faktum att det byggts upp parallella produktionsresurser i public
Ett mått på kostnadseffektivitet är kostnaderna per producerad radiorespektive
UR menar att det är svårt att ta fram ett relevant produktivitetsmått för verksamheten då den ofta omfattar flera olika medier i samma produktion. De egentliga kostnaderna för t.ex. en TV- produktion innefattar också kostnader för Internet, Mediebibliotek, marknadsföring och vidareanvändning. Enligt UR har det visat sig omöjligt att utforma en mätmetod som tar alla dessa aspekter i beaktande och UR räknar inte heller in de kostnaderna när de redovisar sina kostnader för programproduktion.
272
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
Vi har utgått från de kostnader UR har för direkt programproduktion exklusive distributionskostnader år 2003.8 Dessa utgör 57 procent av UR:s omsättning. UR har dessutom kostnader för övrig programproduktion motsvarande ytterligare 18 procent av omsättningen, vilket bl.a. innefattar kostnader för Internet, Mediebibliotek och marknadsföring.
Merparten av UR:s kostnader för direkt programproduktion, 83 procent, hänför sig till
UR har inte kunna särredovisa kostnader för inköp och produktionsutläggningar. För att kunna jämföra har vi därför lagt till SVT:s kostnader för inköp och utlägg i beräkningsunderlaget.9 Vi har dessutom kompletterat med uppgifter från SVT för programkategorin Fakta, som i vissa avseenden kan anses likna UR:s produktion.
Tabell 15.7. Produktionsvolym och resursinsats för TV- produktion, inkl. inköp och produktionsutläggningar
| Producerade timmar | Kostnader, tkr | Kostnad/tim, tkr | |
| UR | 212 | 136 900 | 646 |
| SVT totalt | 6 973 | 2 336 300 | 335 |
| SVT Fakta10 | 1 205 | 549 700 | 456 |
Källa: SVT:s och UR:s public
Av underlaget framgår att UR:s genomsnittliga kostnad per producerad timme är nästan dubbelt så hög som SVT:s och drygt 40 procent högre än SVT:s programkategori Fakta. Utöver dessa kostnader har UR, till skillnad från SVT, kostnader för övrig programproduktion. Dessa uppgår till drygt 50 miljoner kronor.
8UR:s public
9SVT:s public
10Sända timmar år 2003.
273
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
Tabell 15.8. UR:s produktionsvolymer för radio och TV fördelade på produktionskategorier, timmar per år (mkr)
| 2003 | |
| TV | |
| Egenproduktion/samproduktion | 136 |
| Inköp | 71 |
| Utläggningar | 5 |
| Totalt | 212 |
| Radio | |
| Egenproduktion/samproduktion | 260 |
| Inköp | 3 |
| Utläggningar | 2 |
| Totalt | 265 |
Källa: UR:s public
Ett bättre mått på kostnadseffektiviteten i programbolagen än den ovan redovisade är kostnaden för egenproduktion. Egenproduktion är generellt sett avsevärt dyrare än inköpta program. Förhållandet mellan egenproduktion och inköp skiljer sig också åt mellan bolagen. En tredjedel av UR:s totala produktion år 2003 är inköpta program medan de bara utgör ca en fjärdedel av SVT:s.
UR har som nämnts tidigare inte kunnat särredovisa kostnaderna för inköpta program, utlägg och egenproduktion. UR har framhållit att inköpta program kräver särskild hantering för att kunna fungera i utbildningssituationer vilket gör att produktionskostnaden för UR:s inköpta program blir större än SVT:s. SVT har till kommittén redovisat kostnaderna för egenproduktion för såväl det totala utbudet som programkategorin Fakta.11
Av SVT:s public
11 SVT underlag till kommittén
274
SOU 2005:1 Utbildningsprogram
582 000 per timme. Denna skattning av företagens egenproduktion visar att UR:s kostnader är 45 procent högre än SVT:s kostnader för programkategorin Fakta.
När det gäller UR:s kostnader för radio tvingas vi också göra ett antal antaganden eftersom SR och UR har skilda redovisningsmetoder. SR fördelar samtliga kostnader på produktionen medan UR som tidigare nämnts skiljer på kostnader för direkt programproduktion, övrig programproduktion och gemensamma kostnader.
Vi har valt att fördela UR:s gemensamma kostnader och kostnader för övrig programproduktion, sammanlagt 81,6 miljoner kronor, enligt samma förhållande som råder mellan radio- och TV- produktion dvs. 17 procent radio och 83 procent TV. Den totala kostnaden för UR:s radioproduktion blir då 50,4 miljoner kronor att fördela på 296 förstasända timmar vilket ger en kostnad av 170 000 kronor per timme. Motsvarande kostnad för SR är 48 000 kronor per timme.12
För att hitta en produktionskategori inom SR:s verksamhet som kan vara jämförbar med produktion av utbildningsprogram har vi även undersökt kostnaden för programområdet Aktualiteter/samhälle. Kostnaden där är 71 000 kronor per timme.
UR har anfört att det finns ett antal faktorer som är av betydelse för förståelsen av UR:s högre kostnader. Till skillnad från UR har SVT och SR låga hyreskostnader som finansieras via medelsavstående till Sveriges Radios Förvaltnings AB. Enligt UR:s beräk-
| ningar belastar | detta UR:s | |
| 63 000 kronor | per timme | och UR:s radioproduktion med |
| 11 000 kronor per timme. | ||
UR anser också att det är fel att i beräkningsunderlaget för radio ta med kostnader för Mediebibliotek, marknadsföring och vissa andra kostnader. I ett underlag till kommittén beräknar UR självt snittkostnaden per förstasänd radiotimme till 147 000 kronor.13
Dessutom menar UR att utbildningsprogram kräver omfattande förberedelser för användning i olika utbildningssituationer, resurser för produktion av handledningar och annat pedagogiskt material samt för leverans av programinformation till Mediebiblioteket. UR har uppskattat att resursåtgången för detta arbete uttryckt i tid motsvarar 16 årsarbetare, eller 41 000 kronor per producerad timme. Ett annat sätt att uttrycka saken är att konstatera att för
12SR underlag till kommittén
13UR underlag till kommittén
275
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
varje producerad och inköpt TV- och radiotimme lägger UR ner 120 timmar för behovsanalyser, handledarproduktion och uppdatering av Mediebiblioteket.
UR hävdar vidare att produktionen för Kunskapskanalen innebär att den totala volymen ökar kraftigt de kommande åren och att detta ökar effektiviteten i användningen av de tekniska resurserna vilket sänker den genomsnittliga timkostnaden. I en prognos som företaget tillställt kommittén framgår det att man planerar att producera 70 procent fler timmar år 2005 jämfört med 2003.14 Av dessa förväntas dock 42 procent vara inköpta program, dvs. en ökning från 71 inköpta timmar år 2003 till 152 timmar år 2005.
Kunskapskanalen
UR och SVT startade hösten 2004 Kunskapskanalen som de driver gemensamt. Avsikten är, enligt de två företagen, att ge utbildnings- och folkbildningsprogram ett ökat utrymme inom public service och i det framtida
15.3UR:s synpunkter inför kommande tillståndsperiod
UR har till kommittén lämnat synpunkter och önskemål om verksamhetens inriktning, organisation och andra frågor.
Utbildningsprogrammens organisation
UR framhåller i sitt underlag att utbildningsprogrammen även i framtiden bör hanteras i ett självständigt programbolag. UR:s argument kan sammanfattas i följande punkter:
•Planering och produktion av utbildningsprogram kräver en närmare samverkan med användare än vad som gäller för andra områden och förutsätter kunskap om utbildningsbehoven i samhället.
14 UR underlag till kommittén
276
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
•Utbildningsprogrammens slagkraft ökar genom samverkan mellan olika medier som t.ex. TV, radio,
•UR har upphovsrättsliga avtal som ger utbildningsväsendet rätt att vidareanvända utbildningsprogrammen utan extra kostnad.
•Det behövs särskild kompetens för behovsanalys, planering, produktion, distribution och utvärdering av utbildningsprogram.
•Utbildningsprogrammen riskerar att marginaliseras om de utgör en del av den allmänna programverksamheten.
Utbildningsprogrammens ställning
UR menar att en rimlig balans har uppnåtts mellan programbolagets båda uppdrag att producera och sända dels utbildningsprogram som ett stöd och komplement till formell utbildning och dels kunskapsberikande folkbildande program med en pedagogisk ambition. UR anser därför att företagets uppdrag och inriktning bör kvarstå oförändrade under nästa tillståndsperiod.
Allmänna medel för särskilda utbildningsinsatser
UR har för närvarande möjlighet att söka och ta emot allmänna medel för särskilda utbildningsinsatser. De allmänna medel som UR erhållit under ett antal år har till största delen avsett kompetensutveckling av lärare. Riksdagen har även anvisat på vilka villkor UR kan ta emot allmänna medel.
UR anser att det är viktigt att möjligheten att söka allmänna medel finns beskriven med anledning av EU:s regelverk på området. För att inte tveksamhet ska uppstå bör denna möjlighet därför finnas angiven i tillståndsvillkor och förarbeten.
Arkivinslag från SVT i utbildningsprogram
UR framhåller att företaget behöver ha möjlighet att utnyttja program och inslag från SR:s och SVT:s programarkiv för att fullgöra sitt uppdrag. I prop. 2000/01:94 konstaterade regeringen att det är viktigt att UR kan använda arkivmaterial från radio och TV på rimliga villkor. UR har för närvarande ett avtal med SVT som
277
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
reglerar rätten till användning av arkivmaterial i etersändningar. Enligt UR har SVT däremot inte accepterat att dessa program ska kunna distribueras i slutna datornätverk till
Enligt UR försvårar det företagets möjligheter att fullgöra sitt uppdrag med att förse utbildningsväsendet med utbildningsprogram. UR menar att det är viktigt att även inför kommande tillståndsperiod upprepa regeringens ställningstagande avseende tillgång till arkivmaterial samt att spridningen inte ska vara begränsad till etersändningar.
Kunskapskanalen
UR har med anledning av satsningen på Kunskapskanalen, och den ökade sändningsvolym det medger, gjort bedömningen att det kommer att behövas en ökning av produktionen av utbildningsprogram. UR menar att möjligheterna till produktivitetsökningar är små under de närmaste åren. Programbolaget hävdar att det inte heller går att omfördela resurser från folkbildande program eftersom de huvudsakligen sänds i radio och tar en begränsad del av produktionsresurserna i anspråk. UR uppskattar därför att det kommer att behövas cirka 50 miljoner kronor utöver nuvarande medelsnivå för att uppnå den önskvärda ökningen av volymen utbildningsprogram.
Sändningsrätt och frekvensutrymme
UR har sedan starten år 1978 egen sändningsrätt, vilket innebär rätten att självständigt besluta om programinnehåll och placering av program. UR menar att sändningsrätten i praktiken är begränsad eftersom de inte själva kan besluta om sändningstider utan måste förhandla med SVT och SR om sändningsutrymme.
UR föreslår att programbolaget får egen sändningsrätt i 25 procent av frekvensutrymmet i det digitala marknätet i den multiplex som reserverats för SVT:s och UR:s sändningar. UR framhåller vidare att såväl SVT som UR bör ha rätt att sända i varandras frekvensutrymme.
278
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
15.4UR:s programverksamhet – kommitténs bedömning
Kommittén kan konstatera att UR:s verksamhet den senaste perioden fått en tydligare inriktning mot utbildningsväsendet. Mätningar tyder på en ökad koncentration på utbildningsprogram och användningen av
Det som är specifikt för UR som självständigt bolag inom public
UR har däremot inte, enligt vår mening, ett direkt uppdrag att göra särskilda folkbildningsprogram. Begreppet folkbildning i samband med UR:s verksamhet har sitt ursprung i att regeringen i förarbetena till uppdraget betonade att programutbudet i samtliga programföretag som helhet ska präglas av folkbildningsambitioner. Därmed fick även UR detta inskrivet i sitt sändningstillstånd.
UR har möjligen ett indirekt uppdrag att göra andra program än kursanknutna utbildningsprogram. I sändningstillståndet konstateras att programmen ska tillgodose olika utbildningsbehov och intressen hos landets befolkning. Att det lett till en uppdelning och redovisning av programverksamheten i två kategorier, utbildningsprogram och folkbildningsprogram, har dock inget direkt stöd i sändningstillstånd eller förarbeten.
Målet för verksamheten är således att tillgodose de nämnda utbildningsområdenas behov. Kommittén anser att det innebär att man kan tänka sig andra programdefinitioner än just utbildningsrespektive folkbildningsprogram. Ett alternativ skulle kunna vara kursanknutna utbildningsprogram respektive ämnesanknutna allmänbildande utbildningsprogram. Syftet med den senare typen av program skulle vara att ge sammanhang och skapa intresse för ett ämnesområde samt att stimulera människor till fortsatta eller återupptagna studier.
Ett relevant kriterium för kursanknutna utbildningsprogram torde vara att de utgår från kursplaner och de mål som definieras där. Redan idag är ungdomsskolan och högskolan utbildnings-
279
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
områden där merparten av UR:s produktion utgörs av kursanknutna utbildningsprogram. Det är angeläget att UR även fortsättningsvis redovisar andelen kursanknutna utbildningsprogram i sin public
Det kan dock vara rimligt att inom uppdraget även producera ämnesanknutna allmänbildande utbildningsprogram, kanske särskilt inom utbildningsområdet vuxna. Dagens samhälle ställer stora krav på flexibilitet och många människor kommer att byta arbetsuppgifter flera gånger under sitt yrkesverksamma liv. En väl fungerande vuxenutbildning är av stor betydelse för människors välbefinnande och förmåga till ett bra arbetsliv.
UR:s programverksamhet inom området vuxenutbildning kan troligen inte vara kursanknuten i lika hög utsträckning som i fallen ungdomsskola och högskola. Folkhögskolor och studieförbund har en mer decentraliserad pedagogisk verksamhet som i stor utsträckning styrs av deltagarna. Eftersom folkbildningen betonar medborgarrollen och människans delaktighet och engagemang, snarare än formell kompetens, blir UR:s uppgift att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra av något annorlunda karaktär än för ungdomsskola och högskola.
En del av UR:s programverksamhet inom vuxenutbildningens område måste också ha karaktären av att vara rekryterande i den meningen att programmen ska stimulera till fortsatta eller återupptagna studier. Ett område där allmänbildande och rekryterande program kan ha stor betydelse är behoven för den stora andel av befolkningen som är född utomlands.
Man bör ha med i beräkningen att kunskapsberikande och allmänbildande program även produceras av SVT och SR. UR är dock ensamma om att i sitt tillstånd ha i uppdrag ge utbildningsväsendets olika organisationer möjlighet att framföra synpunkter och önskemål på verksamheten. För folkbildningens studieförbund och folkhögskolor, liksom för det övriga utbildningsväsendet, torde detta vara en viktig sida av UR:s uppdrag.
Kravet på UR att samarbeta med utbildningsinstitutioner är centralt, enligt kommitténs uppfattning. Det är inte helt lätt att i dag få en tydlig bild av hur samarbetet bedrivs och fungerar. Stora delar av utbildningsväsendet är decentraliserat vilket i sig kan innebära vissa svårigheter. Det är viktigt att UR finner former som verkligen garanterar att utbildningsväsendet har goda möjligheter att föra fram synpunkter och önskemål på programverksamheten. UR:s redovisning på detta område bör förtydligas väsentligt.
280
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
Utöver de medel UR erhåller från rundradiokontot för sin verksamhet har bolaget haft rätt att söka allmänna medel för programverksamhet inriktad på särskilt angelägen fortbildning av lärare. Det är kommitténs uppfattning att UR även fortsättningsvis bör ha rätt att erhålla kompletterande finansiering för denna verksamhet. En förutsättning är att UR:s integritet inte beskärs och att programmen kan produceras inom ramarna för de villkor som gäller för UR:s verksamhet. Bidragsgivningen får inte heller åberopas som skäl för att påverka programmens innehåll och utformning.
15.5Slutsatser och förslag
Kommittén anser att utbildningsprogram är en mycket viktig del av public
Det är kommitténs uppfattning att utbudet av utbildningsprogram i public service bör kunna spela en ännu större roll inom utbildningssektorn än den gör idag. På viktiga områden, t.ex. inom högskolan, verkar UR:s programverksamhet idag spela en relativt undanskymd roll. Vi vill därför stärka utbildningsprogrammens ställning i det samlade public
Det kan framstå som olyckligt att det för så närstående organisationer inom samma public
281
| Utbildningsprogram | SOU 2005:1 |
ökat samutnyttjande är möjligt att åstadkomma inom ramen för dagens organisation och samarbetsformer.
De höga produktionskostnaderna inom UR jämfört med de övriga programföretagen är ett hinder om produktionen av utbildningsprogram ska öka och få en mer framträdande plats. UR har lämnat uppgifter som visar att man planerar att öka produktionsvolymen som en följd av starten av Kunskapskanalen. Om detta sker kommer kostnaden per timme att minska. Det förändrar dock inte det grundläggande förhållandet att företaget har höga produktionskostnader. UR har dessutom till kommittén framfört att driften av Kunskapskanalen kräver ökad produktion för att kunna utvecklas fullt ut och företaget har begärt 50 miljoner kronor extra per år för att klara detta.
Det kan också konstateras att det sedan tidigare kvarstår problem i kontaktytorna mellan UR och SVT, bl.a. i fråga om placeringen av utbildningsprogram i SVT:s sändningar. UR har också påpekat att det har varit svårt att få till stånd en överenskommelse med SVT som ger tillgång till arkivmaterial för programdistribution via datornätverk till skolor. Slutligen finns ett antal frågetecken kring Kunskapskanalens framtid eftersom uppgörelsen mellan SVT och UR är tidsbegränsad till utgången av år 2005 samt att både SVT och UR har framfört till kommittén att man gör anspråk på sändningsrätten. Samtliga problem tycks hänga samman med en brist på samordning inom den samlade public
Kommittén anser att företagens gemensamma satsning på Kunskapskanalen är ett steg i rätt riktning. Det bör kunna ge utbildningsprogrammen en mer framträdande roll i det samlade public
I kommitténs uppdrag ligger att, mot bakgrund av de alternativ som presenterades i SOU 2000:55, överväga en lämplig organisation för UR. Vår utgångspunkt är att värna utbildningsprogrammens ställning i det samlade utbudet. En förändring bör därför vara ägnad att balansera intresset av att å ena sidan värna UR:s självständighet som egen organisatorisk enhet och å andra sidan skapa drivkrafter för ett rationellt utnyttjande av begränsade resurser.
282
| SOU 2005:1 | Utbildningsprogram |
Vi vill understryka att UR:s pedagogiska uppdrag och företagets kontaktytor med utbildningsväsendet talar för att verksamheten bedrivs sammanhållet och självständigt även i framtiden. Detsamma gäller UR:s behov av särskilda lösningar på upphovsrättsområdet för vidareanvändning av programmen i utbildningssammanhang. Vi menar dock att produktionen av utbildningsprogram kan bedrivas mer rationellt. Betydande samordningsvinster bör kunna åstadkommas och UR bör kunna öka andelen egenproduktion i förhållande till andelen inköpta program. Vår utgångspunkt är att samordningsvinsterna bör användas för att stärka utbildnings- och folkbildningsinslagen i programverksamheten.
Vi föreslår att en kommitté får i uppdrag att arbeta fram förslag som syftar till att frigöra resurser för utbildningsprogram samt lösa de problem som finns i kontaktytorna mellan företagen som t.ex. sändningstider och arkivfrågor. Det kan vara lämpligt att kommittén är sammansatt av representanter för de tre programföretagen samt en oberoende ordförande. Också representanter för utbildningsväsendet bör knytas till arbetet. Kommitténs arbete bör bedrivas så att resultat föreligger i god tid före kommande tillståndsperiod.
UR har i dag en produktionsverksamhet som är starkt centraliserad till Stockholm. I ett utvecklat samarbete med SVT och SR skulle gemensamma produktionsresurser kunna utnyttjas och verksamheten kopplas mycket närmare utbildningsanordnare runt om i olika delar av landet, t.ex. universitet och högskolor.
Genom ett samutnyttjande av produktionsresurser och lokaler bedömer vi att programföretagen gemensamt, inom ramen för befintliga resurser, bör kunna skapa förutsättningar för en ökad produktion inom utbildnings- och folkbildningsområdet motsvarande i storleksordningen 50 miljoner kronor. Ambitionen bör vara att förändringen och därmed resursförstärkningen åstadkoms under en period av två år. För att säkerställa utbildningsprogrammens ställning inom public service anser vi att det även i en annan organisationsmodell än dagens bör fastställas ekonomiska ramar för utbildningsprogramverksamheten i nivå med den fördelningsnyckel som gäller idag. UR bör också fortsättningsvis ha ett eget sändningstillstånd som beskriver verksamhetens inriktning.
283
Reservationer och särskilt yttrande
Reservation
av ledamoten Tobias Krantz (fp)
Folkpartiet slår vakt om en stark public service i radio och television. Det centrala i uppdraget för public service är att värna program av hög kvalitet som har ett stort samhälleligt värde men som i det korta perspektivet inte nödvändigtvis har en naturlig kommersiell avsättning på marknaden. Det gäller exempelvis kvalificerade kommenterande program, nyheter, program på minoritetsspråk, svenska pjäser och filmer, barnprogram av hög standard och utbildningsprogram.
Sverige behöver en ny, modern finansiering av public service som långsiktigt säkrar dess oberoende och kvalitet. Folkpartiet menar (se exempelvis mot. 2004/05:Kr366) att flera fristående fonder ska skapas för att stödja public serviceprogram inom radio och TV. Även kommersiella radio- och
Public servicefonderna ska erhålla sina resurser från två källor. För det första ska ett grundkapital för fonderna byggas upp. Kapitalet kan tillskapas bland annat genom utförsäljningar av statliga bolag. I vilken takt och i vilken utsträckning företagsförsäljningar kan användas till att bygga upp ett grundkapital för fonderna måste avgöras med utgångspunkt i det ekonomiska läget; inte minst den socialdemokratiska regeringens vanskötsel av ekonomin har lett till ökade behov av att amortera på statsskulden. Också andra möjligheter måste därför noggrant utredas. För det andra behöver fonderna årliga tillskott. Det bör komma från intäkter från auktio-
285
| Reservationer och särskilt yttrande | SOU 2005:1 |
nering av radiofrekvenser, koncessionsavgifter för
De produktionsresurser som staten äger genom Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB bör, enligt folkpartiets uppfattning, tas över av personalen eller säljas som publika bolag på börsen. De tillgångar som SVT, SR och UR har bör komma den framtida public serviceverksamheten till nytta. Deras arkiv kan exempelvis föras över till Arkivet för ljud och bild. I samband med att ett nytt finansieringssystem för public service är på plats kan de nuvarande
Min principiellt avvikande syn på finansieringen och organiseringen av public service föranleder mig att inte i detalj ha synpunkter på eller ta ställning till samtliga formuleringar från kommittémajoriteten, som tar sin utgångspunkt i nuvarande system. Jag vill emellertid framhålla att jag anser att kommittén har kommit fram till flera förslag som jag kan stödja inom ramen för den existerande ordningen. Det gäller till exempel Granskningsnämndens utvidgade funktion, förvaltningsstiftelsens styrelses sammansättning och delvis nya roll, tillståndsperiodens längd och speglingen av hela landet.
På ett antal punkter vill jag dock särskilt markera en skiljaktig mening. För det första rör det kommittémajoritetens beskrivning av utvecklingen på etermedieområdet. Det svenska medielandskapet har under de senaste decennierna genomgått stora omvälvningar – från monopol och rigida regleringar till mångfald och ökad konkurrens i form av bland annat fler kanaler och fler aktörer. Kommittémajoriteten väljer primärt att teckna utvecklingen i mörka färger. Det är en analys som jag inte delar. Människors möjligheter att välja det program som just de vill lyssna eller titta på har ökat kraftigt. Den ökade friheten har banat väg för en teknisk utveckling som har skapat tidigare oanade möjligheter för såväl produktion som konsumtion av TV- och radioprogram.
För det andra är jag kritisk till public servicebolagens så kallade sidoverksamheter. Utbildningsradions förlagsverksamhet är ett exempel på en verksamhet som kan ifrågasättas. Public servicebolagens uppgift är att producera och sända radio- och TV- program, inte att ge sig in på andra marknader i syfte att exempelvis ytterligare värna sina egna varumärken. Om public serviceföretagen expanderar sin verksamhet till andra fält skadar det kärnverksamheten. Det egentliga public serviceuppdraget hamnar i skymundan och den medborgerliga legitimiteten för public service riskerar att
286
SOU 2005:01 Reservationer och särskilt yttrande
urholkas. Kommittémajoriteten saknar tydliga markeringar på denna punkt.
För det tredje intar kommittémajoriteten, enligt min mening, en alltför okritisk inställning till så kallad indirekt sponsring. Grundprincipen måste vara att sponsring, när den förekommer inom public service, ska ske direkt och öppet. Det gör det möjligt för tittaren/lyssnaren att aktivt förhålla sig till den påverkan som han eller hon utsätts för. Om sponsring sker indirekt kan en risk uppstå att den enskilde får svårt att sakligt värdera innehållet i ett program. Enligt min mening borde skärpningar av regelverket på denna punkt ytterligare utredas.
287
| Reservationer och särskilt yttrande | SOU 2005:1 |
Reservation
av ledamoten Kent Olsson (m)
Det svenska medielandskapet har under de senaste decennierna genomgått stora, för att inte säga dramatiska, omvälvningar. För bara ett par årtionden sedan kännetecknades radio och television av monopol och rigida regleringar; mångfalden var begränsad och valfriheten starkt inskränkt. Nu ser situationen radikalt annorlunda ut.
I dag finns en mängd TV- och radiokanaler vid sidan av Sveriges Television och Sveriges Radio. Antalet aktörer på marknaden har vuxit avsevärt. Utbudet av radio- och
Det friare och mer mångfacetterade medielandskapet har delvis drivits fram av den tekniska utvecklingen i sig. Men i mycket hög grad ligger det medvetna politiska beslut bakom. Enligt min mening har utvecklingen i allt väsentligt varit positiv. Människors möjligheter att välja det program som just de vill lyssna eller titta på har ökat kraftigt. Den ökade mångfalden har också skapat skarpare konkurrens till gagn bland annat för pris och kostnader. Kommittémajoriteten väljer huvudsakligen att teckna utvecklingen i mörka färger. Det är en beskrivning som jag inte kan dela.
Public service har en viktig roll att spela också i en förändrad verklighet. Den kommersiella radion och televisionen å ena sidan och radion och televisionen inom public service å den andra sidan kompletterar varandra. Public service centrala uppdrag består, enligt min uppfattning, i att värna kvalitetsproduktion och program som inte har en direkt, kortsiktig avsättning på en kommersiell marknad men som ändå är av stort samhälleligt värde. Det gäller exempelvis kvalificerade kommenterande program, nyheter, program på minoritetsspråk, svensk teater och televiserade överföringar från våra nationalscener som t.ex. Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan och filmer och barnprogram av hög standard, liksom utbildningsprogram. Breda underhållningsprogram och viss sportproduktion behöver inte finansiering av offentliga medel för att produceras. Public
288
| SOU 2005:01 | Reservationer och särskilt yttrande |
Av det skälet är jag också mycket kritisk till åtskilligt av public
Den sponsringsverksamhet som förekommer måste vara begränsad och reglerad. Utgångspunkter bör vara att sponsring inte uppenbart får skada andra
När det gäller indirekt sponsring ska public service företagen ha rätt att införskaffa och producera program och ha visningsrättigheter även om produktionen är sponsrad. Produktionen kan göras både tillsammans med andra och av public service företagen själva. Detta kan ibland vara en förutsättning för angelägen produktion, såväl inom kultur som utbildning och faktaprogram. Den indirekta sponsringen ska dock vara begränsad i sin förekomst och frekvens, för att inte bli styrande eller skapa oklara konkurrensförutsättningar. All indirekt sponsring ska redovisas till tittarna och allmänheten och underordnas kraven på opartiskhet, kommersiell neutralitet och kvalitet.
En radio och TV i allmänhetens tjänst ska erbjuda ett programutbud av hög kvalité. Programmen ska självklart produceras både i Stockholm och i övriga landet. Oron som majoriteten visar, genom att man vill bestämma att minst 55 procent av programmen ska produceras utanför Stockholm, delar jag inte alls. Redan nu uppgår allmänproduktionen producerad utanför Stockholm till 59 procent i SVT. SVT har dessutom i en skrivelse till kommittén redovisat att man ämnar satsa ytterligare 50 miljoner kronor per år under 2005 och 2006 på regional programverksamhet. Ny teknik kommer
289
Reservationer och särskilt yttrande SOU 2005:1
också att bidra till att fler program kommer att produceras regionalt.
Innehållet i programmen är för tittaren troligen viktigare än var de produceras. Procentmålet bidrar inte till en bättre radio eller TV, utan innebär bara ökad byråkratisering och diskussion om var programmen ska produceras för att uppnå procentsatser. Jag är övertygad om att radio och TV kommer att produceras i minst lika stor omfattning som nu utanför Stockholm utan att specifika regler behövs om detta.
Även om finansieringen av den framtida televisionen inte ligger i vår uppgift att yttra oss om då en särskild utredare handlägger denna fråga, utgår kommittémajoriteten i utredningen från att TV- avgifter eller annan medieavgift ska betalas av dem som ser på TV. Jag delar inte majoritetens uppfattning i denna fråga. Avgiftsfinansieringen bör avskaffas och public service verksamheten ska finansieras gemensamt av skattemedel på samma sätt som annan verksamhet, som är omistlig för allmänheten.
Vad gäller must carry som nämns i vår utredning, anser jag att den bör begränsas till de nuvarande public
Jag delar kommitténs uppfattning att verksamheten i UR har en alldeles för låg kostnadseffektivitet. Med ett gemensamt samutnyttjande av teknik och produktionsresurser med SR och SVT skulle programverksamheten bli betydligt billigare utan att kvaliteten försämrades. Jag ser det som positivt att en kommitté tillsätts för att se över UR: s framtida verksamhet. Min uppfattning är att kommitténs mål bör vara att UR ska ligga som en särskild distributionskanal av utbildning under SR och SVT. En stor del av utbildningsproduktionen bör kunna köpas in från andra producenter av utbildning än SVT. Härigenom fås ett mer effektivt och bättre UR.
290
| SOU 2005:01 | Reservationer och särskilt yttrande |
Särskilt yttrande
av ledamöterna Dan Kihlström (kd) och Ewa Larsson (mp)
Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst har haft regeringens uppdrag att ta fram ett underlag om de villkor som ska gälla för verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod.
Enligt en tidigare överenskommelse mellan partierna och enligt proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002– 2005 skulle en parlamentarisk kommitté tillsättas för göra ”en samlad översyn av public
Redan i samrådet inför framtagandet av direktiven till utredningen framförde vi från kristdemokraterna och miljöpartiet att finansieringsfrågorna, bland annat avgiftsfrågan, har en central betydelse för public
291
Litteraturförteckning
Källor
Bergström, A., Internetanvändningens fas II. I Ju mer vi är tillsammans. Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle.
EPRA meeting in Naples, Italy,
Carlsson, U. & Weibull, L., Om kultur- och medievanors förändring. I Det ska vara billigt att köpa böcker och tidskrifter III. SOU 2003:76 Carlsson, U. Facht, U. & Hellingwerf, K., Bokläsning i den digitala tidsåldern. Resultat från Mediearbarometern
Nordicom, 2004
Dagspresskollegiets PM nr 36, 2002. Wadbring, I., Svenskars och invandrares medieinnehav och nyhetskonsumtion
EBU Technical – Information
Elgemyr, G., Radion i strama tyglar. Om radiotjänsts tillblivelse, teknik och ekonomi
European Audiovisual Observatory, Yearbook 2003. Economy of the European Audiovisual Industry
European Broadcasting Union (EBU), 2004 Fakta om DR 2003 (Danmark, DR)
Granskningsnämnden för radio och TV, 1999. Hur lokal är den lokala radion?
Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr 7, 2001. Asp, K.,
Svenskt
Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr 9, 2002. Asp, K.,
Svenskt
Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr 10, december 2002. Findahl, O., Mångfald i
293
| Litteraturförteckning | SOU 2005:1 |
Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr 11, 2003. Asp, K.,
Svenskt
Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr 13, 2004. Asp, K.,
Svenskt
Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr 15, juni 2004. Findahl, O., Mångfald i
Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr 16, 2004. Reimer, B., Larsson, H. & Nilsson, T., Spegling, produktion, mångfald.
Hadenius, S. & Weibull, L. Massmedier. En bok om press, radio & TV. 8:e upplagan. Falun, 2003
Hadenius, S., Kampen om monopolet. Sverige radio och TV under
Hedman, L., Radio. I Carlsson, U. & Facht, U., (red.) MedieSverige 2004, Statistik och analys. Nordicom, 2004
Holmberg, S. & Weibull, L., (red.) Ju mer vi är tillsammans. Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle.
Hultén, O.,
KOM/1999/58406
Kommissionens IP/04/666
Kommunikationsministeriets publikationer 59/2004. Televisions- och radioverksamheten inom den allmännyttiga verksamheten 2010.
Rapport från Arbetsgruppen för televisionsverksamhet och Rundradion AB i Finland 2010.
Lagen om Rundradion AB (Finland, lag nr 492/2002)
Löfgren Nilsson, M. & Wiik, J., Kvinnor och män i nyheterna. En kvantitativ undersökning av SVT:s nyhetssändningar 02/03. JMG, Göteborgs universitet, 2003
Mediavision 2004. Svensk
MedieSverige 2001/2002. Statistik och analys. Nordicom, 2002. Carlsson, U. & Facht, U., (red.)
MedieSverige 2004. Statistik och analys. Nordicom, 2004. Carlsson, U. & Facht, U., (red.)
MMS 2004
294
| SOU 2005:1 | Litteraturförteckning |
Presstödsnämnden 2002. Minoriteternas medier. Kartläggning och analys av situationen för medier som främst riktar sig till invandrare och nationella minoriteter i Sverige.
Radio and Television Systems in the EU Member States and Switzerland (1998)
Review of the BBC’s Royal Charter. Department of Culture, Media and Sport, Storbritannien (december 2003)
RUAB 2004. Radiolyssnandet i Sverige 2003
Statistik från STIM,
Strid, J., Tio års radiolyssnande. En översikt. I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Ju mer vi är tillsammans. Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle.
Sundin, S., Den svenska mediemarknaden 2003. I MedieNotiser nr. 2 2003, Nordicom
Sveriges Television 2003. Aktuellt och Rapport. Mätning av unika ämnen
Sveriges Television 2004. Ett mångkulturellt SVT? Rapport från Publik- och Utbudsanalysgruppen
The Nordic Media Market. Nordicom 2003
Theodoropoulou, V., Consumer Convergence. Digital Television and the Early Interactive Audience in the UK. I Ferrell Lowe, G. & Hujanen, T. (red.) Broadcasting & Convergence: New Articulations of the Public Service Remit. Kungälv, 2003
Utbildningsradion 2004 Lärarnas medieanvändning i grundskolan och på gymnasiet läsåret 2003/2004
Utbildningsradion 2004 UR:s omvärld. Rapport 3, februari 2004 Vedtekter for NRK AS (NRK:s stadgar)
Weibull, L. & Gustafsson,
Weibull, L., Förtroendet för mediernas innehåll. I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Ju mer vi är tillsammans. Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle.
Våldsskildringsrådets skriftserie nr. 31, 2004. von Feilitzen, C., Mer tecknat…? Animerade
295
Litteraturförteckning SOU 2005:1
Offentligt tryck
Bet. 1977/78:KrU24 Med anledning av propositionerna 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m. och 1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio m.m. jämte motioner
Bet. 1990/91:KU39 Radio- och
Bet. 1992/93:KrU28 Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och
Bet. 1994/95:KrU26 Den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten
Bet. 1995/96:KrU12 En radio och TV i allmänhetens tjänst
Ds 1994:76 En radio och TV i allmänhetens tjänst!
Prop. 1977/78:91 Om radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m. Prop. 1990/91:149 Om radio- och
Prop. 1991/92:140 Om den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten
Prop. 1992/93:236 Om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och
Prop. 1994/95:100 Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96 Prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst
handlingsplan för handikappolitiken
Prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst
SFS 1966:755 Radiolagen
SFS 1996:844 Radio- och
SOU 1965:20 Radions och televisionens framtid i Sverige I. Bakgrund och förutsättningar, programfrågor. Organisations- och finansieringsfrågor
SOU 1977:19 Radio och TV
SOU 1995:37 Vårt dagliga blad – Stöd till svensk dagspress SOU 1995:84 Kulturpolitikens inriktning
SOU 1999:126 Politikens medialisering
SOU 1999:68 Katastrofbranden i Göteborg Drabbade – Medier – Myndigheter
SOU 2000:55 Radio och TV i allmänhetens tjänst. Ett beredningsunderlag
296
| SOU 2005:1 | Litteraturförteckning |
SOU 2002:27 Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för det svenska språket
SOU 2002:38 Digital Radio – Kartläggning och analys
SOU 2003:109 Must carry
SOU 2004:16 Digital Radio
SOU 2004:39 Nytt regelverk för marksänd
Internetkällor
•http://www.bbc.co.uk
•http://www.bbccharterreview.org.uk
•http://www.dn.se
•http://www.guardian.co.uk
•http://www.mtg.se
•http://www.svd.se
Övrigt material
Avtal mellan staten och RIKAB om granskning av förvaltningen av rundradiorörelsen
SR:s jämställdhetspolicy SR:s personalberättelse 2003
SR:s policy för kulturell mångfald SR:s public
SVT:s policy för etnisk och kulturell mångfald SVT:s public
SVT:s jämställdhetspolicy
SVT:s remissyttrande över SOU 2004:39,
UR:s public service redovisningar
Skrivelser från och korrespondens med programföretagen samt enskilda och intresseorganisationer finns att tillgå i kommitténs diarium.
297
Bilaga 1
Kommittédirektiv
| Radio och TV i allmänhetens tjänst | Dir. |
| 2003:119 | |
Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2003.
Sammanfattning av uppdraget
En parlamentarisk kommitté ges i uppdrag att utifrån en bred omvärldsanalys ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst. Kommittén skall främst behandla frågor som rör programföretagens uppdrag och organisation.
Den parlamentariska kommittén skall redovisa sitt uppdrag före utgången av september 2004.
Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att samtidigt med den parlamentariska kommittén ta fram ett underlag om vissa frågor som främst rör finansieringen och medelstilldelningen av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Bakgrund
Sändningstillstånden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller till utgången av år 2005. Den 1 januari 2006 inleds således en ny tillståndsperiod.
Riksdagens beslut (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268) om riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst
299
| Bilaga 1 | SOU 2005:1 |
minoriteter. Vidare renodlades uppdraget till UR. Kraven när det gäller mångfald i programutbudet och definitionerna av olika verksamhetstyper inom företagen förtydligades. Vidare skärptes kraven på redovisning och revision.
Utgångspunkter för kommitténs arbete
Det är av avgörande betydelse i en demokrati att det finns fria och självständiga medier som bidrar till mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning. Radio och TV utgör en central del av de flesta människors liv och är viktiga språk- och kulturbärare. Det särskilda uppdraget till radio och TV i allmänhetens tjänst har sin bakgrund i detta.
Under de senaste femton åren har det svenska medielandskapet genomgått stora förändringar, bl.a. som en följd av distributionsteknikens utveckling framför allt vad gäller televisionen. Konkurrensen på både radio- och
Riksdagen beslutade den 28 maj 2003 att godkänna regeringens förslag i propositionen Digitala
En parlamentarisk kommitté har regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för digital radio (Ku2001:03). Kommittén skall slutredovisa sitt arbete senast den 31 december 2003.
Den tekniska utvecklingen av distribution och produktion berör alla aktörer på mediemarknaden, inte minst radio och TV i allmänhetens tjänst. Företagen ställs inför nya krav och verksamheten ges fler möjligheter. Trots ett allt större utbud på radio- och TV-
300
| SOU 2005:1 | Bilaga 1 |
området spelar utbudet från radio och TV i allmänhetens tjänst fortfarande en mycket viktig och betydelsefull roll för mångfalden i medieutbudet.
Uppgifterna för radio och TV i allmänhetens tjänst kan beskrivas som att ge alla tillgång till ett allsidigt och oberoende programutbud av hög kvalitet fritt från reklambudskap. Detta innebär bl.a. att sändningarna skall kunna tas emot i hela landet och att programverksamheten skall vara så sammansatt och varierad att den rör sig från det breda anslaget till det mera särpräglade, samtidigt som medborgarna får chansen till nya och oväntade val av program och genrer. Det innebär också att sändningarna skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt uppfylla krav på opartiskhet, saklighet, självständighet och oberoende av såväl staten som privata intressen. Programutbudet skall som helhet kännetecknas av hög kvalitet och präglas av en strävan att i olika programgenrer förmedla kunskap och bidra till allmänbildning. En viktig aspekt är att programverksamheten skall spegla hela landet och att programproduktion skall ske i olika delar av Sverige. Radio och TV i allmänhetens tjänst är också genom sin särställning bland medieföretagen en av landets viktigaste kulturskapare och kulturförmedlare. Public
Utgångspunkten för kommitténs arbete skall vara att programföretagens verksamhet även fortsättningsvis skall ha denna inriktning.
Utredningsuppdraget
Den parlamentariska kommittén skall ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen avser att låta en särskild utredare se över vissa frågor som bl.a. berör finansieringen av och medelstilldelningen för public
301
Bilaga 1 SOU 2005:1
beräkningar redovisas Även relevanta
I Radio- och
Omvärldsanalys
Radio och TV i allmänhetens tjänst spelar en stor och viktig roll på mediemarknaden. Det är därför angeläget att public serviceföretagen har resurser och förmåga att utvecklas så att det blir möjligt att även i framtiden bedriva en livskraftig programverksamhet. Den pågående konvergensutvecklingen påverkar även public serviceföretagens villkor. Fram tills nu har utvecklingen främst inneburit att bolagen bedriver kompletterande verksamhet i andra medier än radio och TV, t.ex. på Internet.
Kommittén skall göra en bred och djupgående analys av omvärlden för radio och TV i allmänhetens tjänst.
Kommittén skall undersöka och redogöra för hur uppdraget för public service i andra jämförbara länder säkerställs i en ny och föränderlig mediesituation, särskilt med avseende på konvergensutvecklingen. Arbetet bör i övrigt bedrivas med utgångspunkt i den allmänna utvecklingen inom mediesektorn.
Nyheter i Sveriges Television AB
Nyhetsuppdraget är en central del av uppdraget till en radio och TV i allmänhetens tjänst. Nyhetsverksamheten inom SVT har genomgått en organisationsförändring. År 2001 togs kravet på två självständiga nyhetsredaktioner bort och SVT:s nyhetsverksamhet skall i stället bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv. Regeringen har gett Granskningsnämnden för radio och TV i uppdrag att följa och utvärdera hur de gjorda förändringarna påverkat mångfalden i nyhetsutbudet. En delrapport lämnades till regeringen i december 2002. Uppdraget kommer att slutredovisas i maj 2004.
302
| SOU 2005:1 | Bilaga 1 |
Den parlamentariska kommittén skall mot bakgrund av bl.a. Granskningsnämndens arbete bedöma om SVT:s uppdrag utifrån ett mångfaldsperspektiv på nyhetsverksamheten behöver förändras.
Kulturansvar
Radio och TV i allmänhetens tjänst har en viktig funktion att fylla för det svenska kulturlivet. Genom sin särställning bland medieföretagen är den en av landets viktigaste kulturskapare och kulturförmedlare. I ett alltmer internationaliserat och kommersialiserat kultur- och medieutbud har public serviceföretagen en allt viktigare roll att spela.
För upphovsmän och konstutövare får programföretagens utbud allt större betydelse och programföretagens kulturansvar innebär också att ta skälig hänsyn till medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter till sina verk.
Många av de programtyper som ryms inom programföretagens kulturansvar skulle sannolikt aldrig produceras om inte public service hade uppgiften att tillhandahålla dem. Genom att svenskt kulturliv skildras och förmedlas i radio och TV kan kulturen ges en långt större publik än vad enskilda kulturinstitutioner kan klara. För många människor är radion och televisionen det enda sättet att regelbundet komma i kontakt med konstarter som film, teater, bildkonst och musik.
SR och SVT har ett långtgående uppdrag att vidga och fördjupa sitt kulturansvar. I det ingår, förutom att vara kulturskapare och kulturförmedlare, att samarbeta med kulturinstitutioner och kulturproducenter. Både SR och SVT spelar en central roll i att göra svensk musik tillgänglig för en bred allmänhet. SVT har även stor betydelse för produktionen och spridningen av svensk film.
Kommittén skall utvärdera hur bolagen genomför sitt kulturuppdrag. Kommittén skall, utifrån nuvarande krav på företagen om att fördjupa och vidga kulturansvaret, bedöma om villkoren är ändamålsenligt utformade och om uppdraget kan utvecklas för att bättre ta tillvara de möjligheter som radio och TV i allmänhetens tjänst har som kulturskapare och kulturförmedlare.
303
| Bilaga 1 | SOU 2005:1 |
Utbildningsprogram
Inför den nuvarande tillståndsperioden föreslog den särskilde utredaren i sitt betänkande Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag (SOU 2000:55) tre olika alternativ till organisation av UR. Det första alternativet innebar att UR skulle organiseras och finansieras som för närvarande men ges förbättrade förutsättningar. Det andra alternativet gick ut på att UR skulle integreras i de två övriga public
För att bättre ta tillvara den resurs som UR utgör förtydligades villkoren för UR:s uppdrag inför den nuvarande tillståndsperioden. Företaget skall i större utsträckning koncentrera sina insatser till utbildningsprogram än tidigare.
Kommittén skall analysera och bedöma hur UR:s uppdrag bäst kan tas till vara i framtiden. Kommittén skall utgå från den tidigare särskilde utredarens alternativa förslag till organisation av UR. Frågor som rör organisation, sändningsutrymme, finansiering samt förutsättningar för samarbete med utbildningsinstitutioner skall i detta sammanhang särskilt övervägas. Kommittén skall också, beroende på utfallet av analysen och bedömningen, lämna förslag om hur utbildningsprogrammen skall hanteras i framtiden och, i förekommande fall, utvärdera hur förtydligandet av UR:s uppdrag för innevarande tillståndsperiod påverkat verksamheten inom UR.
Tillgänglighet för funktionshindrade
Programmens tillgänglighet för funktionshindrade är en viktig del av uppdraget för radio och TV i allmänhetens tjänst.
Den parlamentariska kommittén skall följa upp och utvärdera det arbete för ökad tillgänglighet som bedrivs inom public serviceföretagen och då särskilt lösningar för uppläst textremsa i TV samt användningen av annan ny teknik. I detta sammanhang skall kommittén även ta del av internationella erfarenheter. Kommittén skall analysera om nuvarande krav på insatser och redovisning är ända-
304
| SOU 2005:1 | Bilaga 1 |
målsenliga och därutöver undersöka om ytterligare krav skall ställas på programföretagen för att öka tillgängligheten. I förekommande fall skall kommittén lämna förslag på hur sådana krav bör formuleras.
Språkliga och etniska minoriteter
Innebörden av sändningstillstånden under innevarande tillståndsperiod är att programföretagen skall beakta språkliga och etniska minoriteters intressen samt att insatserna på detta område skall öka. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska) och romani chib skall inta en särställning.
Kommittén skall undersöka om dagens krav på programföretagen är lämpliga för att tillgodose kraven på tillgänglighet för språkliga och etniska minoriteter. Kommittén skall särskilt analysera hur företagen redovisar insatserna på detta område.
Folkbildning
Programverksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. För att stärka det samlade folkbildningsansvaret i radio och TV i allmänhetens tjänst har programföretagen getts i uppdrag att gemensamt utarbeta en plan för ett fördjupat samarbete kring dessa frågor. Programföretagen avrapporterade sitt uppdrag i oktober 2002. I anslagsvillkoren för 2003 gavs företagen ett förnyat uppdrag på denna punkt. Programföretagen lämnade sin gemensamma redovisning till regeringen den 3 september 2003.
Kommittén skall utifrån bolagens redovisningar analysera hur det samlade folkbildningsansvaret hanteras och realiseras av programföretagen. Kommittén skall, om den finner det lämpligt, lämna förslag till hur inslaget av folkbildning i den samlade verksamheten kan förstärkas.
Jämställdhet
I 6 kap. 1 § radio- och
305
| Bilaga 1 | SOU 2005:1 |
och den enskilda människans frihet och värdighet. Denna bestämmelse gäller för alla typer av radio- och
Kommittén skall analysera om de villkor om redovisning av programverksamheten i detta avseende är tillräckliga för att bedöma om programföretagen uppfyller kraven.
Organisation av verksamheten
I sändningstillstånden och i anslagsvillkoren för SR, SVT och UR finns vissa krav på bolagens interna organisation och arbetssätt. Kraven avser bl.a. distriktsorganisation, samarbetsprojekt, utläggningar av produktioner samt att viss del av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm.
Huvudsyftet med de angivna villkoren är att bolagen skall ha en egen högkvalitativ produktionsverksamhet, främja mångfald och arbeta för att programmen präglas av olika perspektiv och speglar hela Sverige.
Kommittén skall bedöma hur nuvarande krav uppfyller angivna syften.
Övriga frågor
Svenska språket
Våren 2002 lämnade en parlamentarisk kommitté sitt betänkande
Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket
(SOU 2002:27) till regeringen. Betänkandet har remitterats. I betänkandet lämnas bl.a. förslag som rör verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst.
306
| SOU 2005:1 | Bilaga 1 |
Kommittén skall beakta de förslag som lämnas i betänkandet om verksamheten inom SR, SVT och UR samt remissutfallet i berörda frågor.
Vissa sponsringsfrågor
Enligt nuvarande sändningstillstånd får sponsring förekomma dels i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang, dels av program i SR och SVT som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där programföretaget är arrangör. Förutsättningen i det senare fallet är dock att det är ett evenemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder.
Kommittén skall utifrån gällande regler överväga om det finns skäl att tydliggöra riktlinjerna för sponsring inom radio och TV i allmänhetens tjänst.
Utredningsarbetet
Kommittén skall samverka med Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Kommittén skall fortlöpande samråda med Radio- och
Kommittén skall börja med att genomföra omvärldsanalysen. Kommittén skall i sitt arbete noga följa arbetet inom andra
områden som rör verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst. Uppdraget skall redovisas före utgången av september 2004.
(Kulturdepartementet)
307
Bilaga 2
Kommittédirektiv
| Tilläggsdirektiv till Kommittén om radio och | Dir. |
| TV i allmänhetens tjänst (Ku 2003:01) | 2004:67 |
Beslut vid regeringssammanträde den 13 maj 2004.
Förlängd tid för uppdraget
Med stöd av regeringens bemyndigande den 9 oktober 2003 tillkallade chefen för Kulturdepartementet en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utifrån en bred omvärldsanalys ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst (dir. 2003:119). Kommittén, som antagit namnet Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst (Ku 2003:01), skall enligt direktiven redovisa sitt uppdrag före utgången av september 2004.
Uppdraget skall, med ändring av tidigare angiven tidpunkt, redovisas före utgången av januari 2005.
(Kulturdepartementet)
309
Bilaga 3
Deltagare vid hearing om funktionshindrades tillgänglighet till public service den 6 maj 2004
Inbjudna gäster
Berndt Nilsson (Handikappförbunden)
Göran Andersson (Sveriges dövas riksförbund)
Annika
Ingrid Gustafsson (teckentolk)
Stig Becker (Handikappinstitutet)
Inger Rålenius (FMLS)
Kommittén
Bengt K.Å. Johansson (ordförande)
Annika Nilsson (s)
Erland Olauson (s)
Kent Olsson (m)
Tobias Krantz (fp)
Dan Kihlström (kd)
Birgitta Sellén (c)
Rossana Dinamarca (v)
Ewa Larsson (mp)
Eva
Sekretariatet
Henrik Selin
Jenny Isaksson
Göran Larsson
311
Bilaga 4
Deltagare vid hearing om språkliga och etniska minoriteters tillgänglighet till public service den 16 juni 2004
Inbjudna gäster
Esko Melakari (Sverigefinländarnas delegation)
Torvald Pääjärvi (Svenska Tornedalingars Riksförbund)
Milinko Mijatovic (SIOS)
Kommittén
Bengt K.Å. Johansson (ordförande)
Annika Nilsson (s)
Erland Olauson (s)
Kent Olsson (m)
Tobias Krantz (fp)
Dan Kihlström (kd)
Birgitta Sellén (c)
Ewa Larsson (mp)
Cissi Storck
Sekretariatet
Henrik Selin
Jenny Isaksson
Göran Larsson
313
Bilaga 5
Sändningstillstånd för
Sveriges Radio AB
Kulturdepartementet
Tillståndets innebörd, tid och upphörande
Sveriges Radio AB (SR) har till uppgift att bedriva ljudradioverksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.
SR meddelas tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och
SR medges vidare rätt att sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet.
Tillståndet träder i kraft den 1 januari 2002 och gäller till och med den 31 december 2005. Samtidigt upphör SR:s nu gällande sändningstillstånd.
I enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7 § radio- och
Detta tillstånd kan återkallas enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 §§ radio- och
315
| Bilaga 5 | SOU 2005:1 |
Villkor för sändningsrätten
Regeringen föreskriver att sändningstillståndet skall förenas med följande villkor, vilka SR godtagit, enligt 3 kap. 8 § radio- och TV- lagen.
Allmänna bestämmelser
1 §
SR skall samtidigt sända fyra rikstäckande ljudradioprogram, varav ett även skall ha regionalt uppdelat innehåll. Att sända till hela landet innebär att minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna. Vill SR uppfylla en del av denna skyldighet genom att sända över satellit skall regeringens medgivande inhämtas.
SR får inte ta flera frekvenser i
2 §
SR skall bereda utrymme för sändningar av radiotidningar. Sändningar skall ske, om så behövs, i samma tidsmässiga omfattning som under verksamhetsåret 2001.
3 §
SR skall upplåta sändningstid för sändningar av utbildningsprogram från Sveriges Utbildningsradio AB (se även SR:s anslagsvillkor).
4 §
SR skall utforma sändningarna på sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet.
5 §
SR skall använda analog utsändningsteknik för sändningarna. Den tekniska kvaliteten på sändningarna skall vara hög. Sändningarna skall ske med så god säkerhet att eventuella sändningsavbrott blir så korta som möjligt. Verksamheten skall utformas så att den inte
316
| SOU 2005:1 | Bilaga 5 |
understiger de kvalitets- och säkerhetsnivåer som sammantaget rådde för programproduktion och utsändning under år 2001.
6 §
SR skall köpa utsändningstjänster för analoga marksändningar från Teracom AB.
Innehållet i sändningarna
7 §
Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion.
SR skall före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt.
8 §
Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.
9 §
SR skall ta hänsyn till ljudradions särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.
10 §
SR skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet i alla programgenrer.
Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos landets befolkning. Programutbudet skall spegla hela landet och som helhet präglas av folkbildningsambitioner. SR skall beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme skall ges åt en mångfald av åsikter och meningsriktningar. SR skall i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a. religion, kultur och vetenskap.
(Se prop. 2000/01:94 s.
317
| Bilaga 5 | SOU 2005:1 |
11 §
SR har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. SR skall tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.
12 §
Nyhetsverksamheten inom SR skall bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program.
SR skall meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.
SR skall granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra maktsfärer.
Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall utgå från olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter.
13 §
SR skall i sin roll som kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar.
SR skall verka för debatt kring viktigare kulturfrågor, bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden och i samverkan med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter. SR skall tillvarata och utveckla ljudradions särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse.
Nyskapande programinnehåll skall främjas, även i SR:s egen skapande verksamhet. SR skall samarbeta med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter i hela Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar, konserter och andra kulturhändelser. Det årliga antalet utsändningar av föreställningar, konserter och andra kulturhändelser skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 2001.
SR skall tillhandahålla ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige. Det utländska programutbudet skall
318
| SOU 2005:1 | Bilaga 5 |
spegla olika kulturkretsar. Program om och från de nordiska grannländerna skall sändas i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen.
14 §
SR:s program för sändning till utlandet skall ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik, möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Programmen bör ge kunskap om Sverige och bidra till förståelse för det svenska samhället.
Bestämmelserna i 9, 10, 12 och 13 §§ skall tillämpas med avseende på varje språkgrupp för sig och med beaktande av den speciella karaktären hos sändningarna till utlandet.
15 §
SR skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga upplevelser, nyheter och information. SR skall ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper.
16 §
SR skall beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. SR:s insatser för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001. God hörbarhet i sändningarna skall eftersträvas.
I fråga om program om och för funktionshindrade får SR, Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.
17 §
SR skall beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. SR:s insatser på detta område skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skall inta en särställning. SR skall vidta särskilda åtgärder för att säkerställa en ökad tillgänglighet för den finska språkgruppen jämfört med år 2001.
319
| Bilaga 5 | SOU 2005:1 |
I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får SR, SVT och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.
18 §
Det lokalt producerade utbudet bör både spegla respektive områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i programverksamheten.
Omfattningen av utomståendes medverkan och frilansmedverkan av olika slag i programproduktionen skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 2001.
SR skall under tillståndsperioden sträva efter att öka antalet produktionsutläggningar, samarbetsprojekt och inköp av program.
19 §
SR skall kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det. SR skall se till att meddelandet ges en lämplig utformning och att det inte genom sin omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten.
20 §
SR skall till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de villkor som gäller för bolaget.
Genmäle och beriktigande
21 §
Uppgifter som förekommit i ett ljudradioprogram skall beriktigas när det är befogat. Den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle.
Begäran om beriktigande och genmäle skall behandlas skyndsamt. Bifalls en begäran om beriktigande, skall beriktigandet sändas så snart det kan ske i ett för publiken naturligt sammanhang. Bifalls begäran om genmäle, skall ett genmäle sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser.
Om en skriftlig begäran om genmäle har avslagits av SR skall bolaget lämna information till den berörde om förutsättningarna för att hos Granskningsnämnden anmäla bolagets beslut eller dess
320
| SOU 2005:1 | Bilaga 5 |
handläggning av ärendet. Ett beslut om avslag skall innehålla uppgifter om skälen för avslaget.
Villkor för reklam och sponsring
22 §
SR får inte sända reklam. Förbudet omfattar inte sponsringsmeddelanden, reklam för egen programverksamhet eller för programverksamhet från Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med direkt anknytning till programmen.
23 §
SR får inte sända sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit SR direkt eller medfört att SR:s kostnader för programmet påtagligt har minskat.
Utan hinder av första stycket får sponsring förekomma av program som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där SR är arrangör, under förutsättning att det är ett arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder.
SR får inte sända sponsrade program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.
24 §
Bestämmelser om sponsringsmeddelande finns i 7 kap. 8 § första stycket radio- och
Meddelandet skall – med beaktande av att ändamålet med meddelandet skall vara att upplysa publiken om sponsorskapet – ges en sådan utformning att det inte riskerar att förväxlas med sedvanliga reklaminslag i reklamfinansierad radio. Sponsringsmeddelandet, som skall vara kort, får inte åtföljas av musik och skall även i övrigt ges en neutral utformning.
Om, utan att det är fråga om sponsring enligt 23 § första stycket, bidrag till finansieringen av programmet lämnats av någon som inte är engagerad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk, skall upplysning om detta lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 §. Sådan upplysning behöver dock inte
321
| Bilaga 5 | SOU 2005:1 |
lämnas om uppgiften inte kan erhållas utan svårighet eller det är uppenbart att den skulle sakna betydelse för lyssnarna.
25 §
Vid sändning av reklam enligt 22 § behöver inte reklaminslagen omges av ljud- och bildsignaturer enligt 7 kap. 1 § första stycket radio- och
Villkor för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
26 §
SR skall, efter samråd med Teracom AB, Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) och andra berörda myndigheter, utarbeta beredskapsplaner för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Beredskapsplanerna skall årligen före den 1 mars lämnas till regeringen (Kulturdepartementet) och till SPF för kännedom.
Om högsta beredskap råder i landet skall SR utgöra en självständig organisation med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen. UR:s resurser skall i en sådan situation tillföras SVT och SR. Om höjd beredskap råder i landet får regeringen förordna att vad som sägs i första meningen i detta stycke skall gälla.
De bestämmelser om bolagets programverksamhet som intagits i tillståndsvillkor och anslagsvillkor för bolaget skall vara vägledande också för den verksamhet som bedrivs under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
27 §
SR skall på sina leverantörer av tjänster för utsändning och programinsamling ställa de krav som är nödvändiga för att uppfylla de säkerhets- och beredskapskrav som företaget åläggs av regeringen. En hög säkerhet och uthållighet i distributionen av radio och TV skall eftersträvas.
322
Bilaga 6
Sändningstillstånd för
Sveriges Television AB
Kulturdepartementet
Tillståndets innebörd, tid och upphörande
Sveriges Television AB (SVT) har till uppgift att bedriva
SVT meddelas tillstånd att sända rikstäckande television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket radio- och
Tillståndet träder i kraft den 1 januari 2002 och gäller till och med den 31 december 2005. Samtidigt upphör SVT:s nu gällande sändningstillstånd.
I enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7 § andra stycket radio- och
Detta tillstånd kan återkallas enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 §§ radio- och
Villkor för sändningsrätten
Regeringen föreskriver att sändningstillståndet skall förenas med följande villkor, vilka SVT godtagit, enligt 3 kap. 8 § radio- och
323
| Bilaga 6 | SOU 2005:1 |
Allmänna bestämmelser
1 §
SVT skall samtidigt sända två
2 §
SVT skall bereda utrymme för sändningar av utbildningsprogram och
3 §
SVT skall utforma sändningarna på sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet.
4 §
SVT skall använda analog utsändningsteknik vid sändning av bild och ljud. SVT får även sända ljud och
Den tekniska kvaliteten på sändningarna skall vara hög. Sändningarna skall ske med så god säkerhet att eventuella sändningsavbrott blir så korta som möjligt. Verksamheten skall utformas så att den inte understiger de kvalitets- och säkerhetsnivåer som sammantaget rådde för programproduktion och utsändning under år 2001.
5 §
SVT skall köpa utsändningstjänster för analoga marksändningar från Teracom AB.
Innehållet i sändningarna
6 §
Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i televisionen.
324
| SOU 2005:1 | Bilaga 6 |
SVT skall före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt.
7 §
Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.
8 §
SVT skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet i alla programgenrer.
Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos landets befolkning. Programutbudet skall spegla förhållanden i hela landet och som helhet präglas av folkbildningsambitioner. SVT skall beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme skall ges åt en mångfald av åsikter och meningsriktningar. SVT skall i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a. religion, kultur och vetenskap.
(Se prop. 2000/01:94 s.
9 §
SVT har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. SVT skall tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.
10 §
Nyhetsverksamheten i SVT skall bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program.
SVT skall meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.
SVT skall granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra maktsfärer.
SVT skall sända regionala nyhetsprogram i minst samma omfattning som under verksamhetsåret 2001.
325
| Bilaga 6 | SOU 2005:1 |
Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter.
11 §
SVT skall i sin roll som kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar.
SVT skall verka för debatt kring viktigare kulturfrågor, bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden och i samverkan med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter.
SVT skall tillvarata och utveckla televisionens särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse.
Nyskapande programinnehåll skall främjas, i såväl inköp som i SVT:s egen skapande verksamhet. SVT skall samarbeta med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter i hela Sverige i syfte att erbjuda utsändningar av föreställningar, konserter och andra kulturhändelser. Det årliga antalet utsändningar av föreställningar, konserter och andra kulturhändelser skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 2001.
SVT skall bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion.
SVT skall tillhandahålla ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige. Det utländska programutbudet skall spegla olika kulturkretsar och i större omfattning än hittills innehålla program från olika delar av världen. Program om och från de nordiska grannländerna skall sändas i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen.
12 §
SVT skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga upplevelser samt nyheter och information. SVT skall ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper.
13 §
SVT skall ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.
326
| SOU 2005:1 | Bilaga 6 |
SVT bör ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra våld i nyhetsprogram och andra program som informerar publiken om det faktiska våld som förekommer.
14 §
SVT skall beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. SVT:s insatser för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001. Minst 50 procent av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden. Ett mål skall vara att uppläst textremsa kan erbjudas under tillståndsperioden.
I fråga om program om och för funktionshindrade får SVT, Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.
Inriktningen på programverksamheten för döva skall vara att sända främst nyheter, information och kulturprogram på teckenspråk. Barn och ungdomar skall särskilt prioriteras.
15 §
SVT skall beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. SVT:s insatser på detta område skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skall inta en särställning.
I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får SVT, SR och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.
16 §
De program som produceras utanför Stockholm bör både spegla respektive områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i programverksamheten.
Omfattningen av utomståendes medverkan och frilansmedverkan av olika slag i programproduktionen skall fortsatt hållas på en hög och jämn nivå.
SVT skall under tillståndsperioden inte prioritera ytterligare utläggningar av produktioner. Omfattningen av utläggningar skall under tillståndsperioden uppgå till högst 2001 års nivå.
327
| Bilaga 6 | SOU 2005:1 |
17 §
SVT skall kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det. SVT skall se till att meddelandet ges en lämplig utformning och att det inte genom sin omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten.
18 §
SVT skall till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de villkor som gäller för bolaget.
Genmäle
19 §
Den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle. Begäran om genmäle skall behandlas skyndsamt. Bifalls begäran om genmäle, skall ett genmäle sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser.
Om en skriftlig begäran om genmäle har avslagits av SVT skall bolaget lämna information till den berörde om förutsättningarna för att hos Granskningsnämnden anmäla bolagets beslut eller dess handläggning av ärendet. Ett beslut om avslag skall innehålla uppgifter om skälen för avslaget.
Villkor för reklam och sponsring
20 §
SVT får inte sända reklam. Förbudet omfattar inte sponsringsmeddelanden, reklam för egen programverksamhet eller för programverksamhet från SR och UR, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med direkt anknytning till programmen.
21 §
SVT får inte sända sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit SVT direkt eller medfört att SVT:s kostnader för programmet påtagligt har minskat.
Utan hinder av första stycket får sponsring förekomma
328
| SOU 2005:1 | Bilaga 6 |
•i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang,
•av program som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där SVT är arrangör, under förutsättning att det är ett arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder.
SVT får inte sända sponsrade program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.
22 §
Bestämmelser om sponsringsmeddelande finns i 7 kap. 8 § första stycket radio- och
En sponsors logotyp får användas endast om det kan ske utan risk för förväxling med tjänst eller vara som sponsorn erbjuder till försäljning. Sponsringsmeddelandet, som skall vara kort, får inte åtföljas av musik och skall även i övrigt ges en neutral utformning.
Om, utan att det är fråga om sponsring enligt 21 § första stycket, bidrag till finansieringen av programmet lämnats av någon som inte är engagerad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk, skall upplysning om detta lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 §. Sådan upplysning behöver dock inte lämnas om uppgiften inte kan erhållas utan svårighet eller det är uppenbart att den skulle sakna betydelse för tittarna.
23 §
Vid sändning av reklam enligt 20 § behöver inte reklaminslagen omges av ljud- och bildsignaturer enligt 7 kap. 1 § första stycket radio- och
Villkor för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
24 §
SVT skall, efter samråd med Teracom AB, Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) och andra berörda myndigheter, utarbeta beredskapsplaner för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Beredskapsplanerna skall
329
Bilaga 6 SOU 2005:1
årligen före den 1 mars lämnas till regeringen (Kulturdepartementet) och till SPF för kännedom.
Om högsta beredskap råder i landet skall SVT utgöra en självständig organisation med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen. UR:s resurser skall i en sådan situation tillföras SVT och SR. Om höjd beredskap råder i landet får regeringen förordna att vad som sägs i första meningen i detta stycke skall gälla.
De bestämmelser om bolagets programverksamhet som intagits i tillståndsvillkor och anslagsvillkor för bolaget skall vara vägledande också för den verksamhet som bedrivs under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
25 §
SVT skall på sina leverantörer av tjänster för utsändning och programinsamling ställa de krav som är nödvändiga för att uppfylla de säkerhets- och beredskapskrav som företaget åläggs av regeringen. En hög säkerhet och uthållighet i distributionen av radio och TV skall eftersträvas.
330
Bilaga 7
Sändningstillstånd för
Sveriges Utbildningsradio AB
Kulturdepartementet
Tillståndets innebörd, tid och upphörande
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har till uppgift att bedriva programverksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. Verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.
UR meddelas tillstånd att sända rikstäckande ljudradio och television i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket radio- och
Tillståndet träder i kraft den 1 januari 2002 och gäller till och med den 31 december 2005.
I enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7 § andra stycket radio- och
Detta tillstånd kan återkallas enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 §§ radio- och
331
| Bilaga 7 | SOU 2005:1 |
Villkor för sändningsrätten
Regeringen föreskriver att sändningstillståndet skall förenas med följande villkor, vilka UR godtagit, enligt 3 kap. 8 § radio- och TV- lagen.
Allmänna bestämmelser
1 §
UR skall sända ljudradio- och
2 §
UR skall utforma sändningarna på sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet.
3 §
UR skall använda analog utsändningsteknik vid sändning av bild och ljud för television. UR får även sända ljud i TV och
4 §
UR skall i samråd med SVT och SR köpa utsändningstjänster för analoga marksändningar från Teracom AB.
Innehållet i sändningarna
5 §
Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen.
UR skall före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt.
6 §
Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.
332
| SOU 2005:1 | Bilaga 7 |
7 §
UR skall ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.
8 §
UR skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet.
UR skall koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet jämfört med föregående tillståndsperiod. Programverksamheten skall bedrivas inom utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning och inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra inom dessa områden. Användarna av UR:s programverksamhet, särskilt inom utbildningsväsendet, skall ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål på programverksamheten.
Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser olika utbildningsbehov och intressen hos landets befolkning samt som helhet präglas av folkbildningsambitioner. UR skall beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme skall ges åt en mångfald av åsikter och meningsriktningar.
9 §
UR har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.
10 §
UR skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga upplevelser. UR skall ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper.
11 §
UR skall beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. UR:s insatser för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001. Andelen textade program skall öka påtagligt under tillståndsperioden jämfört med år 2001.
333
| Bilaga 7 | SOU 2005:1 |
I fråga om program om och för funktionshindrade får UR, SVT och SR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.
12 §
UR skall tillhandahålla ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige och innehålla program från olika delar av världen.
13 §
UR skall beakta språkliga och etniska minoriteters behov. UR:s insatser på detta område skall under tillståndsperioden öka jämfört med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skall inta en särställning.
I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får UR, SVT och SR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.
14 §
Omfattningen av utomståendes medverkan och frilansmedverkan av olika slag i programproduktionen skall fortsatt hållas på en hög och jämn nivå.
15 §
UR skall till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de villkor som gäller för bolaget.
Genmäle och beriktigande
16 §
Uppgifter som förekommit i ett ljudradioprogram skall beriktigas när det är befogat. Den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle.
Begäran om beriktigande och genmäle skall behandlas skyndsamt. Bifalls en begäran om beriktigande, skall beriktigandet sändas så snart det kan ske i ett för publiken naturligt sammanhang. Bifalls begäran om genmäle, skall ett genmäle sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser.
334
| SOU 2005:1 | Bilaga 7 |
Om en skriftlig begäran om genmäle har avslagits av UR skall bolaget lämna information till den berörde om förutsättningarna för att hos Granskningsnämnden anmäla bolagets beslut eller dess handläggning av ärendet. Ett beslut om avslag skall innehålla uppgifter om skälen för avslaget.
Villkor för reklam och sponsring
17 §
UR får inte sända reklam. Förbudet omfattar inte sponsringsmeddelanden, reklam för egen programverksamhet eller för programverksamhet från SR och SVT, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med direkt anknytning till programmen.
18 §
UR får inte sända sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit UR direkt eller medfört att UR:s kostnader för programmet påtagligt har minskat.
Om, utan att det är fråga om sponsring enligt första stycket, bidrag till finansieringen av programmet lämnats av någon som inte är engagerad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk, skall upplysning om detta lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 § radio- och
19 §
Vid sändning av reklam enligt 17 § behöver inte reklaminslagen omges av ljud- och bildsignaturer enligt 7 kap. 1 § första stycket radio- och
Villkor för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
20 §
UR skall, efter samråd med Teracom AB, Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) och andra berörda myndigheter, utarbeta beredskapsplaner för verksamheten under höjd beredskap och vid
335
| Bilaga 7 | SOU 2005:1 |
svåra påfrestningar på samhället i fred. Beredskapsplanerna skall årligen före den 1 mars lämnas till regeringen (Kulturdepartementet) och till SPF för kännedom.
Om högsta beredskap råder i landet skall SVT och SR utgöra självständiga organisationer med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen. UR:s resurser skall i en sådan situation tillföras SVT och SR. Om höjd beredskap råder i landet får regeringen förordna att vad som sägs i första meningen i detta stycke skall gälla.
De bestämmelser om bolagets programverksamhet som intagits i tillståndsvillkor och anslagsvillkor för bolaget skall vara vägledande också för den verksamhet som bedrivs under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
21 §
UR skall på sina leverantörer av tjänster för utsändning och programinsamling ställa de krav som är nödvändiga för att uppfylla de säkerhets- och beredskapskrav som företaget åläggs av regeringen. En hög säkerhet och uthållighet i distributionen av radio och TV skall eftersträvas.
336
Bilaga 8
Anslagsvillkor för Sveriges Radio AB för år 2004
Anslag
Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:KrU1, rskr. 2003/04:87
| Medelsanvisning | 2 214 800 000 kr |
Medlen utbetalas från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot) hos Riksgäldskontoret. Om ingen behållning finns på rundradiokontot tillhandahåller staten genom Riksgäldskontoret en kredit för rundradiorörelsens behov. Om ett behov av att utnyttja denna kredit uppstår skall programföretagen genom Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) anmäla saken för regeringen. Regeringen fastställer därefter kreditens storlek.
Medlen på rundradiokontot förvaltas av RIKAB i enlighet med avtal mellan staten och RIKAB (regeringsbeslut
För år 2005 avser regeringen att ställa villkor av följande innebörd:
Om
1.antingen i jämförelse med år 2000 är minst 100 miljoner kronor högre år 2005, eller
2.i jämförelse med närmast föregående år har ökat med minst 25 miljoner kronor,
Om de sammanlagda
337
| Bilaga 8 | SOU 2005:1 |
skall medelstilldelningen till programföretagen minskas med för SR 37,52 procent av skillnaden mellan de verkliga avgiftsintäkterna, exklusive avgiftshöjningar, och det som skulle ha uppnåtts, dock med för SR högst 37,52 procent av 25 miljoner kronor per år.
VILLKOR
Anslagsvillkoren träder i kraft den 1 januari 2004 och gäller till och med den 31 december 2004. Regeringen föreskriver att SR:s medelstilldelning skall förenas med följande villkor.
Ekonomiska förutsättningar
1.SR skall inom tillgängliga ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla uppdraget. Verksamheten skall inom ramen för uppdraget bedrivas rationellt och syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.
2.SR skall i avvaktan på regeringens ställningstagande till resultatet av den tillsatta digitalradioutredningen, minska kostnaderna för de digitala sändningarna (se också prop. 2000/01:94, sid. 62 och 74).
3.Medlen skall användas för företagets kärnverksamhet, dvs. radioverksamhet i allmänhetens tjänst. Medlen skall också användas till verksamhet som syftar till att komplettera och stärka kärnverksamheten, exempelvis verksamhet på Internet.
4.Sidoverksamheter till SR:s sändningsverksamhet skall bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter skall redovisas som egna resultatområden. Det skall finnas en resultaträkning och om god redovisningssed så kräver, en balansräkning för dessa verksamheter. Redovisningen skall ingå som en del av årsredovisningen som granskas av bolagets revisorer.
5.SR skall tillsammans med Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) anslå medel för RIKAB:s kostnader i proportion till storleken på respektive programföretags medelstilldelning från rundradiokontot.
338
| SOU 2005:1 | Bilaga 8 |
6.SR har som delägare till RIKAB ansvar för att RIKAB för statens räkning uppbär
Verksamhet
7.SR:s sändningar skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning.
8.SR:s resurser till programverksamhet för språkliga och etniska
minoriteter skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001.
9.Överenskommelser mellan SVT, SR och UR rörande insatser för språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade skall tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.
Organisation
10.SR skall ha en decentraliserad organisation med en sådan uppbyggnad att goda förutsättningar skapas för mångfald och självständigt beslutsfattande även på lokal nivå och att förhållanden i olika delar av landet kan speglas och representeras i programutbudet.
11.Den andel av allmänproduktionen i SR:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden uppgå till minst 55 procent. Den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm skall behållas på minst 2001 års nivå.
12.Genom riksdagens beslut om radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268) slogs fast att public
339
| Bilaga 8 | SOU 2005:1 |
13.Om oenighet uppstår mellan SR och UR om fördelning och placering av sändningstid skall frågan avgöras av en skiljenämnd enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
14.Staten får, om SR:s sändningstillstånd upphör, inlösa byggnader, inredning och utrustning samt övriga inventarier och installationer, som tillhör SR. Kan överenskommelse ej träffas om lösenbeloppet, skall detta bestämmas av tre värderingsmän, som utses enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. SR skall medverka till att företag som staten bestämmer utan särskilt vederlag får överta de lokaler som SR förhyrt. SR medger att personal anställd för programverksamheten får övergå till anställning i sådant företag senast när tillståndet upphör att gälla.
Redovisning och revision
15.SR skall senast den 1 mars 2004 lämna budgetunderlag till Kulturdepartementet inför regeringens förslag till riksdagen om medelstilldelning för år 2005. Budgetunderlaget skall innehålla redovisningar av den genomförda verksamheten samt redovisningar av SR:s planer för verksamheten. SR jämte övriga delägare av RIKAB svarar för att även en redovisning avseende RIKAB:s verksamhet bifogas budgetunderlaget. RIKAB skall senast den 1 mars 2004 till Kulturdepartementet inge årsredovisning för rundradiorörelsen under år 2003. Redovisningen skall innehålla en redogörelse för avgiftskontrollens effekter och arbetet med att minska
16.SR skall årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfyllts. Uppföljningsrapporten avseende år 2004 skall senast den 1 mars 2005 ges in till Kulturdepartementet samt till Granskningsnämnden för radio och TV.
SR skall, i samarbete med SVT och UR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. SR skall på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten.
340
| SOU 2005:1 | Bilaga 8 |
SR skall redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. SR skall utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet.
Programstatistiken skall utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen skall uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen skall även avse omfattningen av lyssnande och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år.
SR skall vidare beakta de anvisningar för redovisning av programverksamhet m.m. som anges i proposition 2000/01:94.
17.SR skall säkerställa att företagets revisorer ges möjlighet att granska företagets uppföljningsrapport, budgetunderlag och, i förekommande fall, särredovisningar av uppdrag i särskilda regeringsbeslut. Utlåtande över dessa granskningar skall ske i särskilda revisorsintyg som tillställs Kulturdepartementet.
341
Bilaga 9
Anslagsvillkor för Sveriges Television AB för år 2004
Anslag
Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:KrU1, rskr. 2003/04:87
| Medelsanvisning | 3 910 200 000 kr, varav |
| från rundradiokontot | 3 407 900 000 kr |
| från distributionskontot | 502 300 000 kr |
Medlen utbetalas från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot) respektive distributionskontot hos Riksgäldskontoret. Om ingen behållning finns på rundradiokontot tillhandahåller staten genom Riksgäldskontoret en kredit för rundradiorörelsens behov. Om ett behov av att utnyttja denna kredit uppstår skall programföretagen genom Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) anmäla saken för regeringen. Regeringen fastställer därefter kreditens storlek.
Medlen på rundradiokontot förvaltas av RIKAB i enlighet med avtal mellan staten och RIKAB (regeringsbeslut
Enligt riksdagens beslut har regeringen bemyndigats att för budgetåret 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskottet på distributionskontot intill ett belopp om 1 059 000 000 kronor (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:KrU1, rskr. 2003/04:87).
Om de sammanlagda
343
| Bilaga 9 | SOU 2005:1 |
Under år 2004 skall 266 460 000 kronor överföras från rundradiokontot till distributionskontot. RIKAB svarar för att denna överföring sker i enlighet med avtal mellan staten och RIKAB (regeringsbeslut
I avvaktan på att nya avtal sluts mellan SVT/UR och Teracom bibehålls medelstilldelningen från distributionskontot på samma nivå som för år 2003.
För år 2005 avser regeringen att ställa villkor av följande innebörd:
Om
1.antingen i jämförelse med år 2000 är minst 100 miljoner kronor högre år 2005, eller
2.i jämförelse med närmast föregående år har ökat med minst 25 miljoner kronor,
skall medelstilldelningen till programföretagen minskas med för SVT 57,73 procent av skillnaden mellan de verkliga avgiftsintäkterna, exklusive avgiftshöjningar, och det som skulle ha uppnåtts, dock med för SVT högst 57,73 procent av 25 miljoner kronor per år.
VILLKOR
Anslagsvillkoren träder i kraft den 1 januari 2004 och gäller till och med den 31 december 2004. Regeringen föreskriver att SVT:s medelstilldelning skall förenas med följande villkor.
Ekonomiska förutsättningar
1.SVT skall inom tillgängliga ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla uppdraget. Verksamheten skall inom ramen för uppdraget bedrivas rationellt och syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.
2.Medlen skall användas för företagets kärnverksamhet, dvs. TV- verksamhet i allmänhetens tjänst. Medlen skall också användas till verksamhet som syftar till att komplettera och stärka kärnverksamheten, exempelvis verksamhet på Internet.
344
| SOU 2005:1 | Bilaga 9 |
3.Sidoverksamheter till SVT:s sändningsverksamhet skall bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter skall redovisas som egna resultatområden. Det skall finnas en resultaträkning och, om god redovisningssed så kräver, en balansräkning för dessa verksamheter. Redovisningen skall ingå som en del av årsredovisningen som granskas av bolagets revisorer.
4.SVT skall tillsammans med Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) anslå medel för RIKAB:s kostnader i proportion till storleken på respektive programföretags medelstilldelning från rundradiokontot.
5.SVT har som delägare till RIKAB ansvar för att RIKAB för statens räkning uppbär
Verksamhet
6.SVT skall sända
7.SVT får bedriva sändningar via satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige, Finland och övriga Europa.
8.SVT:s sändningar riktade till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd
9.De villkor som gäller för SVT:s programverksamhet skall i tillämpliga delar gälla även för nya programkanaler.
10.SVT:s resurser till programverksamhet för språkliga och etniska
minoriteter skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001.
11.Överenskommelser mellan SVT, SR och UR rörande insatser för språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade skall tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.
345
| Bilaga 9 | SOU 2005:1 |
Organisation
12.SVT skall ha en decentraliserad organisation med en sådan uppbyggnad att goda förutsättningar skapas för mångfald och självständigt beslutsfattande även på regional nivå och att förhållanden i olika delar av landet kan speglas och representeras i programutbudet.
13.Den andel av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden uppgå till minst 55 procent. Den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm skall behållas på minst 2001 års nivå.
14.SVT:s nyhetsverksamhet skall bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.
15.Produktionsanläggningarna för programverksamhet för döva i Leksand skall användas i minst samma utsträckning som under år 2001 också i den fortsatta verksamheten.
16.Genom riksdagens beslut om radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268) slogs fast att public
17.Om oenighet uppstår mellan SVT och UR om fördelning och placering av sändningstid skall frågan avgöras av en skiljenämnd enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
18.Staten får, om SVT:s sändningstillstånd upphör, inlösa byggnader, inredning och utrustning samt övriga inventarier och installationer, som tillhör SVT. Kan överenskommelse ej träffas om lösenbeloppet, skall detta bestämmas av tre värderingsmän, som utses enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. SVT skall medverka till att företag som staten bestämmer utan särskilt vederlag får överta de lokaler som SVT förhyrt. SVT medger att personal anställd för programverksamheten får övergå till anställning i sådant företag senast när tillståndet upphör att gälla.
346
| SOU 2005:1 | Bilaga 9 |
Redovisning och revision
19.SVT skall senast den 1 mars 2004 lämna budgetunderlag till Kulturdepartementet inför regeringens förslag till riksdagen om medelstilldelning för år 2005. Budgetunderlaget skall innehålla redovisningar av den genomförda verksamheten samt redovisningar av SVT:s planer för verksamheten. SVT jämte övriga delägare av RIKAB svarar för att även en redovisning avseende RIKAB:s verksamhet bifogas budgetunderlaget. RIKAB skall senast den 1 mars 2004 till Kulturdepartementet inge årsredovisning för rundradiorörelsen under år 2003. Redovisningen skall innehålla en redogörelse för avgiftskontrollens effekter och arbetet med att minska
20.SVT skall årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfyllts. Uppföljningsrapporten avseende år 2004 skall senast den 1 mars 2005 ges in till Kulturdepartementet samt till Granskningsnämnden för radio och TV.
SVT skall i uppföljningsrapporten särskilt redovisa hur företaget uppfyller det anslagsvillkor som innebär att den andel av allmänproduktionen som produceras utanför Stockholm skall uppgå till minst 55 procent.
SVT skall, i samarbete med SR och UR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. SVT skall på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten.
SVT skall redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på bl.a. volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. SVT skall utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet.
Programstatistiken skall utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen skall uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen skall även avse omfattningen av tittande och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år.
347
| Bilaga 9 | SOU 2005:1 |
SVT skall vidare beakta de anvisningar för redovisning av programverksamhet m.m. som anges i proposition 2000/01:94.
21.SVT skall säkerställa att företagets revisorer ges möjlighet att granska företagets uppföljningsrapport, budgetunderlag och, i förekommande fall, särredovisningar av uppdrag i särskilda regeringsbeslut. Utlåtande över dessa granskningar skall ske i särskilda revisorsintyg som tillställs Kulturdepartementet.
348
Bilaga 10
Anslagsvillkor för
Sveriges Utbildningsradio AB för år 2004
Anslag
Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:KrU1, rskr. 2003/04:87
| Medelsanvisning | 301 300 000 kr, varav |
| från rundradiokontot | 280 400 000 kr |
| från distributionskontot | 20 900 000 kr |
Medlen utbetalas från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot) respektive distributionskontot hos Riksgäldskontoret. Om ingen behållning finns på rundradiokontot tillhandahåller staten genom Riksgäldskontoret en kredit för rundradiorörelsens behov. Om ett behov av att utnyttja denna kredit uppstår skall programföretagen genom Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) anmäla saken för regeringen. Regeringen fastställer därefter kreditens storlek.
Medlen på rundradiokontot förvaltas av RIKAB i enlighet med avtal mellan staten och RIKAB (regeringsbeslut
Vad gäller överföring av medel från rundradiokontot till distributionskontot, se SVT:s anslagsvillkor för 2004.
I avvaktan på att nya avtal sluts mellan SVT/UR och Teracom bibehålls medelstilldelningen från distributionskontot på samma nivå som för år 2003.
Om de sammanlagda
349
| Bilaga 10 | SOU 2005:1 |
För år 2005 avser regeringen att ställa villkor av följande innebörd:
Om
1.antingen i jämförelse med år 2000 är minst 100 miljoner kronor högre år 2005, eller
2.i jämförelse med närmast föregående år har ökat med minst 25 miljoner kronor,
skall medelstilldelningen till programföretagen minskas med för UR 4,75 procent av skillnaden mellan de verkliga avgiftsintäkterna, exklusive avgiftshöjningar, och det som skulle ha uppnåtts, dock med för UR högst 4,75 procent av 25 miljoner kronor per år.
VILLKOR
Anslagsvillkoren träder i kraft den 1 januari 2004 och gäller till och med den 31 december 2004. Regeringen föreskriver att UR:s medelstilldelning skall förenas med följande villkor.
Ekonomiska förutsättningar
1.UR skall inom tillgängliga ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla uppdraget. Verksamheten skall inom ramen för uppdraget bedrivas rationellt och syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.
2.Medlen skall användas för företagets kärnverksamhet, dvs. radio- och
3.Sidoverksamheter till UR:s sändningsverksamhet skall bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter skall redovisas som egna resultatområden. Det skall finnas en resultaträkning och, om god redovisningssed så kräver, en balansräkning för dessa verksamheter. Redovisningen skall ingå som en del av årsredovisningen som granskas av bolagets revisorer.
350
| SOU 2005:1 | Bilaga 10 |
4.UR skall tillsammans med Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Radio AB (SR) anslå medel för RIKAB:s kostnader i proportion till storleken på respektive programföretags medelstilldelning från rundradiokontot.
5.UR har som delägare till RIKAB ansvar för att RIKAB för statens räkning uppbär
Verksamhet
6.UR får utnyttja SVT:s sändningsutrymme vid
7.UR:s sändningar riktade till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd
8.UR:s resurser till programverksamhet för språkliga och etniska
minoriteter skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001.
9.Överenskommelser mellan SVT, SR och UR rörande insatser för språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade skall tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.
Organisation
10.UR bestämmer om regional indelning av organisationen.
11.Genom riksdagens beslut om radio och TV i allmänhetens
| tjänst | (prop. | 2000/01:94, | bet. | 2000/01:KrU8, |
| rskr. 2000/01:268) | slogs fast att | public | ||
programverksamhet som helhet skall präglas av folkbildningsambitioner. SVT, SR och UR skall genom överenskommelser lösa samarbetet kring program som inte primärt är avsedda att användas i utbildningssammanhang.
351
| Bilaga 10 | SOU 2005:1 |
12. Om oenighet uppstår mellan UR och SVT eller SR om fördelning och placering av sändningstid skall frågan avgöras av en skiljenämnd enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
13.Staten får, om UR:s sändningstillstånd upphör, inlösa byggnader, inredning och utrustning samt övriga inventarier och installationer, som tillhör UR. Kan överenskommelse ej träffas om lösenbeloppet, skall detta bestämmas av tre värderingsmän, som utses enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. UR skall medverka till att företag som staten bestämmer utan särskilt vederlag får överta de lokaler som UR förhyrt. UR medger att personal anställd för programverksamheten får övergå till anställning i sådant företag senast när tillståndet upphör att gälla.
Redovisning och revision
14.UR skall senast den 1 mars 2004 lämna budgetunderlag till Kulturdepartementet inför regeringens förslag till riksdagen om medelstilldelning för år 2005. Budgetunderlaget skall innehålla redovisningar av den genomförda verksamheten samt redovisningar av UR:s planer för verksamheten. UR jämte övriga delägare av RIKAB svarar för att även en redovisning avseende RIKAB:s verksamhet bifogas budgetunderlaget. RIKAB skall senast den 1 mars 2004 till Kulturdepartementet inge årsredovisning för rundradiorörelsen under år 2003. Redovisningen skall innehålla en redogörelse för avgiftskontrollens effekter och arbetet med att minska
15.UR skall årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfyllts. Uppföljningsrapporten avseende år 2004 skall senast den 1 mars 2005 ges in till Kulturdepartementet samt till Granskningsnämnden för radio och TV.
UR skall, i samarbete med SVT och SR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. UR skall på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten.
352
| SOU 2005:1 | Bilaga 10 |
UR skall redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. UR skall utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet.
Programstatistiken skall utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen skall uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen skall även avse omfattningen av tittande och lyssnande och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år.
UR skall vidare beakta de anvisningar för redovisning av programverksamhet m.m. som anges i proposition 2000/01:94.
16.UR skall säkerställa att företagets revisorer ges möjlighet att granska företagets uppföljningsrapport, budgetunderlag och, i förekommande fall, särredovisningar av uppdrag i särskilda regeringsbeslut. Utlåtande över dessa granskningar skall ske i särskilda revisorsintyg som tillställs Kulturdepartementet.
353
Statens offentliga utredningar 2005
Kronologisk förteckning
1.Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. Ku.
Statens offentliga utredningar 2005
Systematisk förteckning
Kulturdepartementet
Radio och TV i allmänhetens tjänst.
Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. [1]