Radio och TV
i allmänhetens tjänst
Riktlinjer för en ny tillståndsperiod
Betänkande av Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst
Stockholm 2005
SOU 2005:1
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm
Orderfax:
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Fax:
http://www.regeringen.se/sb/d/242/a/3652
Tryckt av Elanders Gotab AB
Stockholm 2005
ISBN
ISSN
Till statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet
Regeringen beslutade den 9 oktober 2003 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod.
Genom beslut den 13 oktober 2003 förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita Ulvskog, f.d. statsrådet Bengt K Å Johansson som ordförande i kommittén. Som övriga ledamöter förordnades den 11 november 2003 riksdagsledamöterna Rossana Dinamarca, Dan Kihlström och Tobias Krantz, f.d. riksdagsledamoten Ewa Larsson, riksdagsledamoten Annika Nilsson, avtalssekreteraren Erland Olauson samt riksdagsledamöterna Kent Olsson och Birgitta Sellén. Som experter förordnades samma dag departementssekreteraren Gabriella Fredriksson samt kanslirådet Eva
Genom beslut den 25 mars 2004 entledigades Gabriella Fredriksson och samma dag förordnades departementssekreteraren Cissi Storck som expert i kommittén. Genom beslut den 15 april 2004 entledigades Filippa
Departementssekreteraren Carin Khakee var kommitténs huvudsekreterare under tiden 29 oktober 2003 – 30 april 2004. Som huvudsekreterare fr.o.m. den 1 maj 2004 förordnades den 23 mars 2004 kanslirådet Henrik Selin. Som biträdande sekreterare förordnades den 19 december 2003 Jenny Isaksson och Göran Larsson. Lena Enstam har varit kommitténs assistent.
Kommittén överlämnar härmed betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst – riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1). Till betänkandet är fogade två reservationer och ett särskilt yttrande.
Uppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i december 2004
Bengt K Å Johansson | ||
Rossana Dinamarca | Dan Kihlström | Tobias Krantz |
Ewa Larsson | Annika Nilsson | Erland Olauson |
Kent Olsson | Birgitta Sellén | |
/Henrik Selin | ||
Jenny Isaksson | ||
Göran Larsson |
Innehåll
Sammanfattning ................................................................ | 13 | ||
1 | Inledning................................................................... | 31 | |
1.1 | Utredningsdirektiven............................................................... | 31 | |
1.2 | Utredningsarbetet.................................................................... | 32 | |
1.3 | Betänkandet.............................................................................. | 33 | |
A. Svensk public |
|||
2 | Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag ...................... | 37 | |
2.1 | Relationen mellan statsmakterna och programföretagen...... | 37 | |
2.1.1 | Ägarformen................................................................... | 38 | |
2.1.2 Självständiga aktiebolag med redaktionellt | |||
oberoende...................................................................... | 41 | ||
2.1.3 Ramvillkor för bestämda tidsperioder......................... | 42 | ||
2.1.4 | Finansiering genom avgifter......................................... | 42 | |
2.2 | Principer för reglering av verksamheten................................. | 43 | |
2.2.1 | Regelstrukturen ............................................................ | 43 | |
2.2.2 | Granskning av programverksamheten......................... | 46 | |
2.2.3 | Redovisning och revision ............................................. | 47 | |
3 | Public |
49 | |
3.1 | Inledning................................................................................... | 49 | |
3.2 | Historik .................................................................................... | 50 | |
3.3 | Uppdragets förändring över tiden .......................................... | 51 | |
3.3.1 | Avtalets utformning |
53 | |
5 |
Innehåll SOU 2005:1
3.4 | Avtalsperioden |
54 | |
3.4.1 | Avtalens utformning..................................................... | 55 | |
3.5 | Avtalsperioden |
56 | |
3.5.1 | Avtalens utformning..................................................... | 57 | |
3.6 | Avtalsperioden |
57 | |
3.6.1 | Avtalens utformning..................................................... | 60 | |
3.7 | Tillståndsperioden |
61 | |
3.8 | Tillståndsperioden |
62 | |
3.9 | Sammanfattning........................................................................ | 65 | |
B. Omvärld | |||
4 | Public |
67 | |
4.1 | Europa....................................................................................... | 67 | |
4.1.1 | Organisation och finansiering...................................... | 70 | |
4.1.2 | Styrning ......................................................................... | 71 | |
4.2 | Norden...................................................................................... | 73 | |
4.2.1 | Organisation.................................................................. | 75 | |
4.2.2 | Finansiering ................................................................... | 77 | |
4.2.3 | Styrning ......................................................................... | 78 | |
4.2.4 Digitalisering av radio- och |
80 | ||
4.3 | Översyn av public service i Storbritannien och Finland ........ | 81 | |
4.4 | Public service i EU ................................................................... | 82 | |
5 | Medielandskap i förändring ......................................... | 87 | |
5.1 | Inledning................................................................................... | 87 | |
5.2 | Medierna i samhället ................................................................ | 88 | |
5.3 | Strukturförändringar på radio och TV |
89 | |
5.3.1 | Koncentration ............................................................... | 93 | |
5.4 | Mer radio och television .......................................................... | 94 | |
5.4.1 | Fortfarande begränsad tillgång..................................... | 96 |
6
SOU 2005:1 | Innehåll |
5.5Digital radio och TV, Internet och andra nya
kommunikationsformer........................................................... | 97 | ||
5.5.1 Internet, bredband och nya medier ........................... | 100 | ||
5.5.2 | Tidigt i utvecklingen................................................... | 102 | |
5.6 | Ekonomi för radio och TV.................................................... | 103 | |
5.6.1 | Totala intäkter............................................................. | 105 | |
5.6.2 Återinvestering i svensk produktion......................... | 107 | ||
5.7 | Publiken.................................................................................. | 108 | |
5.7.1 | Internetanvändning .................................................... | 112 | |
5.7.2 | Fragmenterad användning.......................................... | 113 | |
5.7.3 | Radiolyssnandet.......................................................... | 115 | |
5.7.4 | 117 | ||
5.7.5 | Barn och unga ............................................................. | 119 | |
5.7.6 Medieanvändning bland etniska grupper i Sverige ... | 121 | ||
5.7.7 | Förtroende för medierna............................................ | 122 | |
5.8 | Utbudet i radio och TV ......................................................... | 124 | |
5.8.1 | Radioutbudet .............................................................. | 124 | |
5.8.2 | 125 | ||
5.9 | Sammanfattning ..................................................................... | 132 | |
C. Förslag | |||
6 | Riktlinjer för kommande tillståndsperiod .................... | 135 |
6.1Public
situation .................................................................................. | 135 | ||
6.2 | Vår syn på public |
140 | |
6.2.1 Närmare om mångfald och kvalitet ........................... | 145 | ||
6.3 | Styrningen av public |
147 | |
6.4 | Uppdrag och ansvar ............................................................... | 149 | |
6.4.1 | Uppdraget ................................................................... | 149 | |
6.4.2 Programföretagens ägare och styrelser ..................... | 150 | ||
6.4.3 | Förvaltningsstiftelsens styrelse.................................. | 151 | |
6.4.4 Granskning av hur public |
|||
uppfyllts ...................................................................... | 152 | ||
6.4.5 | Förenklade public |
154 | |
7 |
Innehåll | SOU 2005:1 |
6.5 | Tillståndsperiodens längd ...................................................... | 156 |
6.5.1 Kontrollstation............................................................ | 157 | |
6.6 | Ekonomiska konsekvenser .................................................... | 158 |
7 | Gränserna för public |
161 |
7.1Kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och
sidoverksamhet....................................................................... | 162 | ||
7.2 | Programföretagens arkiv........................................................ | 163 | |
7.3 | Etablering av nya verksamheter............................................. | 165 | |
7.4 | Sponsring ................................................................................ | 167 | |
7.4.1 | Regelverket.................................................................. | 167 | |
7.4.2 | Programföretagen och Granskningsnämnden .......... | 169 | |
7.4.3 | Slutsatser och förslag .................................................. | 172 | |
8 | Kulturansvar ............................................................ | 177 | |
8.1 | Nuvarande villkor................................................................... | 177 | |
8.2 | Sveriges Radio......................................................................... | 178 | |
8.3 | Sveriges Television ................................................................. | 181 | |
8.4 | Svenska språket....................................................................... | 185 | |
8.5 | Antalet unika musikaliska verk i radio och TV .................... | 186 | |
8.6 | Slutsatser och förslag ............................................................. | 187 | |
9 | Barn och unga.......................................................... | 191 | |
9.1 | Nuvarande villkor................................................................... | 191 | |
9.2 | Sveriges Radio......................................................................... | 191 | |
9.3 | Sveriges Television ................................................................. | 193 | |
9.4 | Sveriges Utbildningsradio...................................................... | 195 | |
9.5 | Rapporter och undersökningar på området.......................... | 196 | |
9.6 | Slutsatser och förslag ............................................................. | 197 |
8
SOU 2005:1 | Innehåll | |
10 | Nyheter i SVT .......................................................... | 199 |
10.1 | Inledning................................................................................. | 199 |
10.2 | Nyhetsverksamheten vid SVT............................................... | 200 |
10.3 | Mångfald i nyhetsbevakningen?............................................ | 201 |
10.4 | Slutsatser och förslag ............................................................. | 203 |
11 | Spegling av hela landet samt mångfald i | |
programproduktionen................................................ | 207 | |
11.1 | Fördelning av produktionsresurser för allmän- | |
produktion.............................................................................. | 207 | |
11.1.1 Sveriges Television...................................................... | 208 | |
11.1.2 Sveriges Radio ............................................................. | 211 | |
11.2 | Utomståendes medverkan och utläggningar av | |
produktion m.m. .................................................................... | 212 | |
11.2.1 Sveriges Television...................................................... | 213 | |
11.2.2 Sveriges Utbildningsradio .......................................... | 215 | |
11.2.3 Sveriges Radio ............................................................. | 217 | |
11.3 | Granskningsnämndens rapport Spegling, produktion och | |
mångfald.................................................................................. | 218 | |
11.4 | Slutsatser och förslag ............................................................. | 220 |
12 | Tillgänglighet för personer med funktionshinder .......... | 225 |
12.1 | Nuvarande villkor .................................................................. | 225 |
12.2 | Sveriges Radio ........................................................................ | 226 |
12.3 | Sveriges Television ................................................................. | 228 |
12.4 | Sveriges Utbildningsradio ..................................................... | 234 |
12.5 | Internationella erfarenheter................................................... | 236 |
12.6 | De berördas egna åsikter ....................................................... | 239 |
12.7 | Slutsatser och förslag ............................................................. | 239 |
9
Innehåll | SOU 2005:1 | |
13 | Språkliga och etniska minoriteter ............................... | 243 |
13.1 | Nuvarande villkor................................................................... | 243 |
13.2 | Sveriges Radio......................................................................... | 245 |
13.3 | Sveriges Television ................................................................. | 248 |
13.4 | Sveriges Utbildningsradio...................................................... | 251 |
13.5 | Internationella erfarenheter................................................... | 252 |
13.6 | De berördas egna åsikter........................................................ | 253 |
13.7 | Slutsatser och förslag ............................................................. | 254 |
14 | Jämställdhet ............................................................ | 257 |
14.1 | Sveriges Radio......................................................................... | 257 |
14.2 | Sveriges Television ................................................................. | 258 |
14.3 | Sveriges Utbildningsradio...................................................... | 260 |
14.4 | Slutsatser och förslag ............................................................. | 260 |
15 | Utbildningsprogram .................................................. | 263 |
15.1 | Utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst................ | 263 |
15.2 | UR:s programverksamhet...................................................... | 266 |
15.3 | UR:s synpunkter inför kommande tillståndsperiod ............ | 276 |
15.4 | UR:s programverksamhet – kommitténs bedömning | ..........279 |
15.5 | Slutsatser och förslag ............................................................. | 281 |
Reservationer och särskilt yttrande..................................... | 285 | |
Litteraturförteckning......................................................... | 293 |
10
SOU 2005:1 | Innehåll | |
Bilagor | ||
Bilaga 1 | Kommittédirektiv (Dir. 2003:119) ............................ | 299 |
Bilaga 2 | Tilläggsdirektiv (Dir. 2004:67) .................................. | 309 |
Bilaga 3 | Deltagare vid hearing om funktionshindrades | |
tillgänglighet till public service den 6 maj 2004 ........ | 311 | |
Bilaga 4 | Deltagare vid hearing om språkliga och etniska | |
minoriteters tillgänglighet till public service | ||
den 16 juni 2004.......................................................... | 313 | |
Bilaga 5 | Sändningstillstånd för Sveriges Radio AB................. | 315 |
Bilaga 6 | Sändningstillstånd för Sveriges Television AB ......... | 323 |
Bilaga 7 | Sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB .... | 331 |
Bilaga 8 | Anslagsvillkor för Sveriges Radio AB för år 2004 .... | 337 |
Bilaga 9 | Anslagsvillkor för Sveriges Television AB för | |
år 2004 ......................................................................... | 343 | |
Bilaga 10 | Anslagsvillkor för Sveriges Utbildningsradio AB | |
för år 2004 ................................................................... | 349 |
11
Sammanfattning
Vårt uppdrag har inneburit att ta fram ett underlag om de villkor som ska gälla för verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod. Den nuvarande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB löper ut vid utgången av år 2006. Den 1 januari år 2007 inleds således en ny tillståndsperiod.
Kommitténs betänkande är avsett att ge en tydlig vägledning när det gäller de grundläggande principerna och inriktningen av det kommande public
Betänkandets första del ger bakgrunden till det svenska systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst. I kapitel 2 redogör vi för relationen mellan staten och programföretagen, regelverkets olika komponenter, systemet för granskning och revision m.m. Vi visar hur det system som har vuxit fram har innehållit en kombination av åtgärder för att främja programföretagens självständighet i förhållande till statsmakterna och olika särintressen.
I kapitel 3 beskrivs hur svensk public service har vuxit fram under
13
Sammanfattning | SOU 2005:1 |
av statliga eller kommersiella intressen legat fast. Även programföretagens uppdrag att tillhandahålla ett mångsidigt och brett programutbud, att erbjuda nyheter, kulturprogram och underhållning av hög kvalitet har funnits med sedan början. Principen att programmen ska kunna tas emot av hela befolkningen på lika villkor och att sändningarna ska vara reklamfria och finansieras genom avgifter har också behållits oförändrad.
I betänkandets andra del behandlar vi public
Public
Ett genomgående intryck vid våra kontakter med våra grannländer i Norden är att public
En stor del av den mediepolitiska debatt som förts inom EU den senaste tioårsperioden har handlat om balansen mellan närings- och konkurrenspolitiska aspekter å ena sidan och yttrandefrihet och kulturpolitiska intressen å den andra. Kommersiella
14
SOU 2005:1 | Sammanfattning |
nischkanaler och hur de bör få agera på området ny teknik och nya tjänster.
Utvecklingen de senaste tio åren har inneburit att medlemsstaternas kompetens och ansvar i förhållande till
Det viktiga från
I kapitel 5 försöker vi fånga några av de mest centrala förändringstendenserna på medieområdet. Ett viktigt syfte med omvärldsanalysen är att regering och riksdag ska kunna basera bedömningar och förslag på en så komplett bild som möjligt av det mediesamhälle som allmänradion och allmäntelevisionen ska verka i under kommande tillståndsperiod. Kapitlet innehåller grundläggande fakta om det svenska medielandskapet med särskilt fokus på radio och TV samt de nya medieformer och distributionsplattformar som håller på att växa fram. Vi presenterar också uppgifter om medieanvändning, om ekonomin på radio- och TV- området samt om utbudet i svensk radio och TV.
Den genomgång vi gör visar att radio- och
15
Sammanfattning | SOU 2005:1 |
Även om den tekniska utvecklingen, allt ifrån satellit- och kabel- TV via Internet till
Trots 20 år av stark tillväxt i nya kanaler och programutbud och framväxt av nya medieformer så är fortfarande traditionell radio och TV, tillsammans med dagspressen, med stor marginal de mest använda massmedierna i samhället. Människors medievanor förändras långsamt och följer vissa bestämda mönster. Den traditionella radio- och
Men även om medievanor förändras långsamt så har mycket hänt de senaste 20 åren. Samtidigt som den totala tiden för medieanvändning har förblivit relativt stabil har mediesystemet som helhet expanderat kraftigt. Det innebär att radiolyssnandet och TV- tittandet har spridits på ett större antal kanaler. Denna fragmenterade medieanvändning resulterar i att människor i allt mindre utsträckning delar samma upplevelser. Allt färre radio- och TV- program kommer att få riktigt stora publikandelar. Det finns tendenser till att människor i vissa grupper tar del av nyheter och samhällsinformation i allt mindre utsträckning när tillgången till ett större programutbud ökar.
En fortsatt spridning av Internet, olika former av höghastighetsanslutning i hemmen och andra tekniska landvinningar kommer tillsammans med ett ökat medieutbud att fortsätta att förändra medielandskapet. Allt fler människor kommer att ha möjlighet att själva påverka sin mediekonsumtion. Möjligen kan utvecklingen gå mot ökade valmöjligheter och ett större inflytande för enskilda mediekonsumenter, vilket i förlängningen kan vara ett steg mot ökat deltagande bland medborgare i det offentliga samtalet.
En sådan utveckling är emellertid bara möjlig om alla kan få tillgång till och dra nytta av den nya tekniken och om det programutbud och andra tjänster som erbjuds upplevs som relevanta av hela allmänheten. Vi kan redan i dag se en framväxt av digitala klyftor
16
SOU 2005:1 | Sammanfattning |
mellan människor. I takt med att utvecklingen tar fart finns det risker att dessa klyftor vidgas.
I kapitel 6 redogör vi inledningsvis för de slutsatser vi anser bör dras mot bakgrund av omvärldsanalysen. Därefter presenteras kommitténs syn på den framtida public
Den utveckling som beskrivs i omvärldsanalysen innebär att radio och TV i allmänhetens tjänst kommer att verka i en mediesituation där antalet aktörer och kanaler fortsätter att öka. SR, SVT och UR måste förhålla sig till en ökad konkurrens både om publikens uppmärksamhet och om programinnehåll och programproduktion.
Vi kan inte se att utvecklingen under den senaste
När publiken sprids på allt fler enskilda radio- och
Den svenska annonsmarknaden tycks inte räcka till mer än ett mycket begränsat antal kommersiellt finansierade radio- och TV- kanaler med ambitioner att erbjuda ett brett programutbud av hög kvalitet, också när det gäller produktion på svenska språket. Detsamma gäller i andra länder med små språkområden. När det ökade programutbudet dessutom domineras av musik och lättare fiktions- och underhållningsprogram, ofta hämtat från utlandet, är det
17
Sammanfattning | SOU 2005:1 |
angeläget att hävda berättigandet av medieföretag i allmänhetens tjänst med ett bredare journalistiskt uppdrag och ett särskilt ansvar för produktion på det svenska språket.
Utvecklingen på mediemarknaden den senaste 15 till
I den fragmenterade medievärld som växer fram talar mycket för att den samlade kraft som allmäntelevisionen och allmänradion står för får fortsatt starkt stöd. Det finns fortsatt ett stort behov av en oberoende radio- och
Det värde som en radio och TV i allmänhetens tjänst kan skapa har betydelse för människor på flera nivåer. Det skapas dels ett värde eller en nytta för människor som individer, förutsatt att programverksamheten är utformad för att tilltala hela publiken, såväl breda grupper som smalare intressen. Dessutom skapas värden för människor i deras egenskap av medborgare – och därmed för samhället i sin helhet – genom att programverksamheten syftar till att främja sociala, kulturella och demokratiska processer.
För att public
•Public
•Public
18
SOU 2005:1 | Sammanfattning |
•Programutbudet ska vara tillgängligt för hela publiken så att också de som inte kan eller vill betala för programinnehåll på framtidens digitala plattformar kan få tillgång till ett varierat utbud av hög kvalitet. Detta innebär bl.a. att public serviceutbudet, både i radio och TV och på nya plattformar, ska vara okodat och fritt tillgängligt utan andra kostnader vid sidan av
•Programföretagen bör vara så organiserade att en spegling av hela landet blir en realitet i all programverksamhet och att den upplevs som relevant av människor i skilda miljöer. En central del av public
•För att programverksamheten ska kunna bedrivas utan de krav på lönsamhet som gäller kommersiell radio och TV – och som får konsekvenser för både bredd och kvalitet – så ska den vara av
•Enligt radio- och
•Public
19
Sammanfattning | SOU 2005:1 |
service kan erbjuda en arena för gemensamma upplevelser och ett trovärdigt forum för stora delar av det offentliga samtalet.
•Public
•Programföretagen ska ges goda möjligheter att utveckla sin verksamhet också inom området ny teknik. Public serviceuppdraget ska därför omfatta såväl nya sätt att distribuera radio och TV som nya kommunikationsformer och plattformar, exempelvis verksamhet på Internet. En förutsättning är dock att de värden och regler i public
•Public
•En public
20
SOU 2005:1 | Sammanfattning |
Som principiella utgångspunkter för styrningen av radio och TV i allmänhetens tjänst vill vi förorda ett uppdrag som är så tydligt som möjligt, men som samtidigt ger programföretagen en god förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden. Våra förslag innebär att programföretagen ges ett stort ansvar att själva driva verksamheten så att målsättningarna i public
Förvaltningsstiftelsens ansvar kan sägas vara att på allmänhetens vägnar utöva sina befogenheter som ägare så att verksamheten bedrivs i enlighet med riksdagens intentioner. Detta ansvar utövar stiftelsen genom att utse ledamöterna, exklusive ordförande och en suppleant, i programföretagens styrelser samt genom att ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelserna. Enligt vår uppfattning bör detta innebära att stiftelsen ska utvärdera hur programföretagens styrelser fullgjort sina uppdrag. Det bör dock klart markeras att förvaltningsstiftelsen inte ska kunna ingripa direkt i programföretagens verksamhet eller överhuvudtaget fatta beslut i frågor som rör det löpande arbetet i programverksamheten.
Vi anser att stiftelsens styrelse bättre än i dag bör avspegla riksdagens partipolitiska sammansättning. Som systemet är utformat i dag är bara fem av riksdagens sju partier representerade. Vi föreslår därför att sammansättningen av styrelsen ändras så att varje partigrupp som motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är representerade.
Programföretagens styrelser har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget från riksdag och regering och andra tillämpliga regelverk. Styrelsens ansvar och tillsynsskyldighet kan enligt aktiebolagslagen inte överlåtas på någon annan. Vi föreslår att programföretagen får ett ansvar för att vid inledningen av tillståndsperioden formulera verksamhetsmål i syfte att fullgöra public
När det gäller granskning av hur programföretagen uppfyller sina uppdrag föreslår vi att Granskningsnämnden för radio och TV får
21
Sammanfattning | SOU 2005:1 |
ett utökat uppdrag. I dag gäller att nämnden har i uppdrag att granska programföretagens public
En viktig aspekt på programföretagens planeringsförutsättningar är tillståndsperiodens längd. Vid en samlad bedömning har vi valt att föreslå en tillståndsperiod på sex år. Att tillståndsperioden och därmed riktlinjerna för verksamheten är fastlagda under så lång tid bör skapa stabilitet och underlätta programbolagens förmåga att verka i en föränderlig mediesituation. En lång tillståndsperiod understryker också verksamhetens självständighet och integritet.
För att göra det möjligt att kunna ta hänsyn till ändrade förutsättningar under tillståndsperioden vill vi förorda en kontrollstation efter halva tiden. Det kan finnas anledning att öppna för möjligheten att händelser och förändringar av väsentlig natur som vi idag inte kan förutse kommer att göra det nödvändigt att se över delar av uppdraget också under en tillståndsperiod.
Principen är att public
I kapitel 7 behandlar vi frågor som rör gränserna för programföretagens verksamhet, t.ex. mellan kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamheter. Vi behandlar också frågor om programföretagens arkiv samt rätten att använda sponsring som intäktskälla.
22
SOU 2005:1 | Sammanfattning |
Även om de tekniska förutsättningarna förändras kraftigt så finns det enligt kommitténs mening anledning att klargöra att programföretagens kärnverksamhet är att producera och sända radio- och
Förutom kärnverksamhet och kompletterande verksamhet kan programföretagen i begränsad utsträckning bedriva sidoverksamheter, t.ex. uthyrning av ledig produktionskapacitet och försäljning av program och rättigheter. En central förutsättning är dock att sidoverksamheter bedrivs på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
När det gäller frågan om programföretagens arkiv har kommittén mottagit en skrivelse där SVT föreslår att företaget ska ges rätt att ta ut avgifter för vissa elektroniska tjänster, t.ex. i samband med att SVT:s programarkiv digitaliseras. Kommittén anser att det är av stor betydelse att public
Kommittén anser att om programföretagen under kommande tillståndsperiod önskar förändra sin verksamhet i någon avgörande riktning, t.ex. genom att starta en permanent ny programkanal eller liknande tjänst av betydande omfattning, bör man först inhämta regeringens medgivande. Programföretagen bör tydligt redovisa skälen till varför en sådan ny kanal ska vara en uppgift för public service och på vilket sätt den skulle kunna erbjuda mervärden. Programföretagen bör också redovisa hur man avser att finansiera den föreslagna tjänsten.
I kapitlet behandlas också frågan om sponsring. Med dagens regelverk förekommer sponsring i två huvudformer. Den ena formen är direkt sponsring som innebär att en sponsor erlägger ersättning direkt till programföretaget mot att ett sponsringsmeddelande sänds i samband med den sponsrade sändningen. Den
23
Sammanfattning | SOU 2005:1 |
andra formen, indirekt sponsring, handlar om att programföretagen under vissa förutsättningar får sända program där man har varit inblandad i ett samarbetsprojekt eller köpt en visningsrätt till program som erhållit bidrag från utomstående i ett tidigare led.
När det gäller direkt sponsring anser vi att dagens riktlinjer bör fortsätta att gälla. Vi understryker dock vikten av att programföretagen visar restriktivitet när det gäller sponsringens omfattning. Det är viktigt att publiken inte uppfattar public
När det gäller indirekt sponsring menar vi att programföretagen, i kontrakt eller avtal, tydligt bör ställa krav på att få insyn i programproduktionen och förvissa sig om att innehållet inte strider mot uppdraget. Det är också viktigt att programföretagen, på det sätt som regelverket föreskriver, informerar publiken om den sponsring som förekommit. Givetvis ska liksom i dag gälla att programföretagen ska betala marknadsmässiga priser för de rättigheter man köper. Därför måste kontrakt eller avtal också innehålla upplysningar om de ekonomiska relationerna mellan programföretagen och utomstående aktörer. Programföretagen bör vara skyldiga att till Granskningsnämnden redovisa innehållet i de kontrakt och avtal som används av programföretagen i samband med samarbetsprojekt och köp av visningsrätter.
I kapitel 8 behandlas public
Enligt vår mening bör ett kulturansvar i vid mening även fortsättningsvis vara en central och prioriterad uppgift i public serviceuppdraget. Denna uppgift blir än viktigare i ett alltmer kommersialiserat och internationaliserat medieutbud. Vi anser att de riktlinjer som nu gäller bör vara vägledande för programföretagen också i fortsättningen, men att de bör kunna formuleras tydligare. I grunden bör uppdraget på kulturområdet omfatta tre perspektiv:
24
SOU 2005:1 | Sammanfattning |
•Programföretagen ska bevaka, spegla och kritiskt granska händelser på kulturlivets olika områden i Sverige och i andra länder.
•Programföretagen ska själva och i samarbete med utomstående producenter och utövare i det svenska kulturlivet svara för en omfattande produktion av kulturprogram i vid mening på det svenska språket.
•Programföretagen ska göra föreställningar, konserter och andra kulturhändelser tillgängliga för hela publiken genom samarbeten med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter inom skilda områden i hela Sverige.
Vi utgår från att programföretagen liksom i dag kommer att fortsätta ge kulturområdet en betydande plats i det samlade programutbudet. Några kvantitativa krav bör dock inte formuleras.
I kapitel 9 görs en kort genomgång av programföretagens arbete för barn och unga. Vi konstaterar att egenproduktion av barn- och ungdomsprogram på svenska språket i mycket stor utsträckning är något som public
Kommittén anser att det är av stor betydelse att public serviceföretagen fortsätter att vara en förebild när det gäller program riktade till barn och unga och även fortsätter att låta barn och ungdomar själva medverka i programmen. Detta är inte minst viktigt för barn med teckenspråk som förstaspråk eftersom dessa har sämre möjligheter att ta del av andra barnprogram.
I kapitel 10 behandlas SVT:s nyhetsverksamhet. Bakgrunden är att det tidigare kravet på två självständiga nyhetsredaktioner inom SVT har tagits bort. SVT:s nyhetsverksamhet ska i stället bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.
Kommittén anser att programbolagens trovärdighet inom områden som nyheter, fakta och samhälle har stor betydelse för allmänhetens förtroende för public service. Att bedriva en kvalificerad nyhetsverksamhet och samhällsbevakning tillhör de mest
25
Sammanfattning | SOU 2005:1 |
centrala uppgifterna för en radio och TV i allmänhetens tjänst. Redaktionell självständighet är en förutsättning för att motverka en likriktning av nyhetsverksamheten. Förändringar i SVT:s nyhetsorganisation får inte leda till att de redaktionella bedömningarna centraliseras. Vår bedömning är dock att nuvarande riktlinjer på området är ändamålsenliga och bör gälla också i fortsättningen.
I kapitel 11 behandlas de frågor i direktiven som rör fördelningen av produktion och resurser mellan Stockholm och övriga landet samt utomståendes medverkan, samarbeten, inköp och utläggningar av produktion på producenter utanför programföretagen.
Kommitténs uppfattning är att public
Både inom SVT och SR har de regionala respektive de lokala enheternas andel av allmänproduktionen under hela tillståndsperioden legat över det uppsatta villkoret om 55 procent. I SVT:s fall har andelen ökat från 55 procent till 59 procent. I praktiken har programföretagen sedan mitten av
När det gäller utomståendes medverkan, samarbeten, inköp och produktionsutläggningar föreslår vi målsättningar som tar sikte på vad som bör känneteckna programverksamheten. En generell målsättning på området bör vara att programföretagen ska främja mångfald i all programverksamhet genom en stor variation när det gäller programproduktion utanför den egna verksamheten. Det är också viktigt att programföretagen har en omfattande medverkan av personer utanför företagen. Regelverket bör dock inte peka ut exakt hur stor denna andel ska vara. Omfattningen bör kunna
26
SOU 2005:1 | Sammanfattning |
variera över tid, men inte i sådan omfattning att mångfalden eller programföretagens egen kompetens riskerar att urholkas.
Vi anser dock att det är viktigt att det märks att också produktion som görs av utomstående, av enskilda producenter eller av produktionsbolag håller public
I kapitel 12 redogör vi för programföretagens arbete med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder. Vi kan konstatera att programföretagens arbete för ökad tillgänglighet för funktionshindrade går i rätt riktning. Textning av program i TV ökar kraftigt och satsningar på fler textade program under bästa sändningstid har lett till att fler tittare har möjlighet att ta del av utbudet. SVT uppger att företaget under innevarande tillståndsperiod kommer att nå målet att texta 50 procent av de svenskspråkiga sändningarna och att tjänsten uppläst textremsa kommer att introduceras.
På radiosidan arbetar SR kontinuerligt med att förbättra hörbarheten i sändningarna på olika sätt. Alla programföretag använder sig av ny teknik för att förbättra tillgängligheten, exempelvis genom att lägga ut material och information om utbudet på sina webbplatser.
Kommittén anser att funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig public
I kapitel 13 behandlas programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter. År 2002 bodde ca en miljon människor från fler än 200 olika länder i Sverige. År 2002 utgjorde invandrarna 11,8 procent av den svenska befolkningen.
I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och minoritetsspråk. De nationella minoriteterna är samer (som också räknas som urbefolkning), sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska (alla varieteter), finska, meänkieli,
27
Sammanfattning | SOU 2005:1 |
romani chib (alla varieteter) och jiddisch. Minoritetspolitiken syftar till att ge de nationella minoriteterna skydd och inflytande i frågor som berör dem samt att främja deras kultur och språk så att dessa kan överleva.
Vi konstaterar att inga andra rikstäckande medier än public
Kommittén anser att språkliga och etniska minoriteters tillgänglighet till public service också fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område och att målsättningen bör vara att tillgängligheten ska fortsätta att förbättras. Programföretagen bör bestämma den närmare inriktningen på hur detta kan ske.
I kapitel 14 beskriver vi programföretagens arbete med jämställdhet. Idag är schabloniserade och stereotypa bilder av män och kvinnor samt av könsroller och maktstrukturer vanliga i samhället. Också medierna har en del i detta.
Även om hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män följer av den s.k. demokratibestämmelsen i radio- och
I kapitel 15 behandlas utbildningsprogramverksamheten. Enligt kommitténs uppfattning är utbildningsprogrammen en mycket viktig del av public
Kommittén vill stärka utbildningsprogrammens ställning i det samlade public
28
SOU 2005:1 | Sammanfattning |
närmare samarbete mellan programföretagen. Det är kostsamt att ha en fullt utrustad teknikpark för radio- och
Kommittén anser att företagens gemensamma satsning på Kunskapskanalen är ett steg i rätt riktning. Det bör kunna ge utbildningsprogrammen en mer framträdande roll i det samlade public
Genom ett samutnyttjande av produktionsresurser och lokaler bedömer vi att programföretagen gemensamt bör kunna, inom ramen för befintliga resurser, skapa förutsättningar för en ökad produktion inom utbildnings- och folkbildningsområdet motsvarande i storleksordningen 50 miljoner kronor.
Vi föreslår att en kommitté får i uppdrag att arbeta fram förslag som syftar till att frigöra resurser för utbildningsprogram samt lösa de problem som finns i kontaktytorna mellan företagen. Det kan vara lämpligt att kommittén är sammansatt av representanter för de tre programföretagen samt en oberoende ordförande. Också representanter för utbildningsväsendet bör knytas till arbetet. Kommitténs arbete bör bedrivas så att resultat föreligger i god tid före kommande tillståndsperiod.
29
1 Inledning
1.1Utredningsdirektiven1
Vårt uppdrag har inneburit att ta fram ett underlag om de villkor som ska gälla för verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod.2 Den nuvarande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) löper under perioden 1 januari 2002 – 31 december 2005. I budgetpropositionen för år 2005 föreslog emellertid regeringen att tillståndsperioden ska förlängas till och med utgången av år 2006. Den 1 januari 2007 inleds således en ny tillståndsperiod.
Regeringen har i utredningsdirektiven lagt särskild vikt vid att de förslag vi lämnar ska grundas på en bred och djupgående analys av omvärlden för radio och TV i allmänhetens tjänst. Vi har också haft i uppdrag att undersöka och redogöra för hur uppdraget för public service i andra jämförbara länder säkerställs i en ny och föränderlig mediesituation.
Vid sidan av uppgiften att göra en grundlig omvärldsanalys innehåller våra direktiv ett antal områden i programföretagens verksamhet som vi har haft i uppdrag att behandla särskilt. De frågor som nämns är nyheter i SVT, kulturansvar, utbildningsprogram, tillgänglighet för funktionshindrade, språkliga och etniska minoriteter, folkbildning, jämställdhet, organisationsfrågor, svenska språket samt vissa sponsringsfrågor.
Gemensamt för dessa särskilda frågor är att regeringen har givit kommittén i uppdrag att analysera om dagens krav på programföretagen i sändningstillstånd och andra styrdokument är ända-
1Kommittédirektiven finns i bilaga 1.
2I detta betänkande används begreppen radio och TV i allmänhetens tjänst och public
31
Inledning | SOU 2005:1 |
målsenliga för att tillgodose syftena i uppdraget eller om det finns behov av förändringar.
Vi har valt att tolka vårt uppdrag så att vi inom samtliga dessa områden dels genomför en utvärdering av programföretagens verksamhet så här långt under tillståndsperioden, dels gör en bedömning av om nuvarande villkor är väl formulerade eller om vi anser att det finns behov av förändringar. Vi vill dock understryka att vi inte har sett som vårt uppdrag att i detalj formulera nya sändningstillstånd och andra styrdokument för de svenska public serviceföretagen. Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att med stöd i ett riksdagsbeslut om public
Vårt betänkande är avsett att ge en tydlig vägledning när det gäller de grundläggande principerna och inriktningen av det kommande public
Det bör klargöras att vi inte har haft i uppdrag att behandla frågor som rör finansieringen av public
1.2Utredningsarbetet
Mot bakgrund av att regeringen understrukit vikten av en bred och djupgående beskrivning av omvärlden för svensk public service har vi ägnat åtskillig tid och kraft åt arbetet med en omvärldsanalys. Denna ambition har avspeglat sig både i det sätt som vi bedrivit vårt arbete på och i det sätt som vi valt att lägga upp vårt betänkande. Den 17 mars 2004 anordnade kommittén ett seminarium om omvärlden för public
3 Ku 2003:02, dir. 2003:120, tilläggsdir. 2004:68
32
SOU 2005:1 | Inledning |
Kommittén har också löpande under utredningens gång varit i kontakt med ett stort antal enskilda och företrädare för olika intresseorganisationer, forskarsamhället, andra medieföretag, myndigheter m.fl. Vi har anordnat en hearing för olika organisationer som representerar personer med funktionshinder samt en hearing för representanter för språkliga och etniska minoriteter. Deltagarlistorna för respektive hearing återfinns i bilaga 3 och 4. Kommittén har genomfört två studieresor, varav en till Belgien och Storbritannien samt en till Finland och Danmark. Därutöver har ordföranden och sekretariatet gjort en del resor inom landet samt medverkat vid seminarier m.m. på området. Ledamöterna har också tillsammans och enskilt deltagit i konferenser, seminarier och studiebesök.
Utredningsarbetet har skett i dialog med SR, SVT och UR. Stora delar av det material som utredningen bygger sitt arbete på har tagits fram i nära och fortlöpande samverkan med programföretagen. Samtliga tre programföretag har lämnat skrivelser till utredningen med svar på kommitténs frågor samt information om frågeställningar där programföretagen på eget initiativ velat framföra synpunkter till kommittén. Därutöver har ordföranden och sekretariatet haft samtal med en rad företrädare för respektive programföretag.
Kommittén har, i enlighet med utredningsdirektiven, haft samråd med Radio- och
1.3Betänkandet
Utredningsbetänkandet är uppdelat i tre delar. I den första delen –
A. Svensk public
I betänkandets andra del – B. Omvärld – har vi placerat två kapitel som behandlar public
33
Inledning | SOU 2005:1 |
kapitel 4 görs en genomgång av situationen för public
I den avslutande delen – C. Förslag – presenteras våra slutsatser och förslag. I kapitel 6 redogör vi inledningsvis för de slutsatser som vi anser bör dras mot bakgrund av omvärldsanalysen. Därefter presenteras kommitténs syn på den framtida public
I kapitel
Ett förhållande som bör framhållas är att vid tiden för vårt utredningsarbete har den nuvarande tillståndsperioden endast pågått halva den utsatta tiden. Det innebär att programföretagen har flera år kvar till förfogande för att utföra det uppdrag som de anförtrotts av riksdag och regering.
34
SOU 2005:1 | Inledning |
Varje kapitel som behandlar de särskilda frågorna i direktiven avslutas med vår samlade bedömning av hur programföretagen följer sina uppdrag under nuvarande tillståndsperiod. I anslutning till vår bedömning lämnar vi förslag på hur vi anser att villkoren för den kommande tillståndsperioden på respektive område bör vara utformade.
35
2Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag
2.1Relationen mellan statsmakterna och programföretagen1
Den svenska radion och televisionen i allmänhetens tjänst bedömdes redan tidigt, liksom i de flesta jämförbara länder, vara av sådan karaktär att den skulle bedrivas i offentlig regi. Associationsformen kom i Sverige redan tidigt att bli aktiebolagets, men folkstyrets organ behöll ett avgörande inflytande över verksamheten.
Ett grundläggande villkor för att radio och TV ska kunna bedrivas i allmänhetens tjänst har varit att programföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållande till statsmakten, de stora organisationerna och andra makthavare. Av detta skäl har det ansetts angeläget att staten i så liten utsträckning som möjligt kan påverka verksamhetens inriktning. Det har sedan länge varit en självklarhet att ingen utomstående ska kunna påverka enskilda program.
Samtidigt har riksdag och regering ett ansvar för att programverksamheten regleras genom vissa grundläggande riktlinjer vad gäller mångsidighet och balans, hög kvalitet, tillgänglighet och hänsyn till minoritetsintressen m.m. I detta ansvar ligger också att säkerställa att programföretagen har en effektiv och ändamålsenlig organisation så att public
Avvägningen mellan dessa värden har hanterats genom en kombination av olika åtgärder. Utöver den för all svensk radio och TV grundläggande lagstiftningen i form av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och radio- och
1 Delar av detta kapitel är en omarbetad och uppdaterad version av material i kapitlen 7 och 15 i SOU 2000:55, Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag.
37
Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag | SOU 2005:1 |
•Ägarformen. Staten är inte formellt ägare av public
•Självständiga aktiebolag med redaktionellt oberoende. Varje enskilt programföretag svarar för att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till statsmakten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.
•Ramvillkor för bestämda tidsperioder. De allmänna förutsättningarna för public
•Finansieringen genom
2.1.1Ägarformen
Fram till riksdagens beslut om nytt ägande av public serviceföretagen år 1993 utgjordes ägarna av företrädare för folkrörelserna (60 procent), näringslivet (20 procent) och dagspressen (20 procent). När delar av ägarkretsen förklarat att de inte längre ville kvarstå som ägare ansåg statsmakterna att denna ägarform inte längre kunde upprätthållas. Därmed försvann möjligheten att balansera det statliga inflytandet på detta sätt (se också kapitel 3).
Riksdagen beslutade våren 1993 att de tre programbolagen i stället ska ägas av varsin förvaltningsstiftelse.2 De tre stiftelsernas styrelser fick för enkelhetens skull en identisk styrelsesammansättning. Genom valet av stiftelseformen ville statsmakterna åstadkomma tydliga spelregler för relationerna mellan staten och public
2 Prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377.
38
SOU 2005:1 | Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag |
Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Regering och riksdag ansåg att det är mer rationellt med en stiftelse, eftersom stiftelserna ändå hade samma övergripande mål.3
Enligt stiftelseförordnandet är syftet med stiftelsen att ”främja självständigheten hos företag som i den omfattning och på det sätt som riksdagen och regeringen bestämt här i landet bedriver sändningar av ljudradio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst.” Stiftelsen ska tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i sådana bolag samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.
Stiftelsestyrelsens huvudsakliga uppgifter är att utse merparten av ledamöterna i programbolagens styrelser, ta ställning till programbolagens årsredovisningar och besluta om ansvarsfrihet för styrelserna på bolagsstämman. Stiftelsens ändamål att främja självständigheten hos programföretagen kan också leda till andra åtgärder, t.ex. att stiftelsen inger skrivelser till regering och riksdag i ärenden som rör programföretagens verksamhet. Ett exempel på ett sådant ärende är frågan om huruvida public
Av stor betydelse är hur stiftelsens styrelse utses och vilka kriterier som gäller när stiftelsestyrelsen ska utse majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrelser. Stiftelsens styrelse består av ordförande och tio övriga ledamöter. Regeringen utser ledamöterna på förslag av de politiska partierna i riksdagen. I riksdagens beslut 1993 anges att en så bred parlamentarisk uppslutning som möjligt är viktig vid val av stiftelsens styrelse; eftersom styrelserna ska arbeta långsiktigt bör inte dess sammansättning helt påverkas av valresultat och regeringsskiften. Styrelsernas mandatperioder är därför relaterade till riksdagens så att ordföranden och hälften av ledamöterna utses viss tid efter ordinarie riksdagsval. För närvarande utses ordföranden på fyra år och ledamöterna på åtta år.
3Prop. 1995/96:161, s. 70 ff.
4Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB 2004, skrivelse till regeringen.
39
Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag | SOU 2005:1 |
Enligt stiftelseförordnandet ska styrelsen bestå av personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället och olika delar av landet.
Platserna i stiftelsestyrelsen är kopplade till partierna. Om en ledamot eller ordförande avgår ska det berörda partiet nominera en ny kandidat. Genom en proportionell fördelningsmetod utifrån mandatfördelningen i riksdagen är de elva platserna i dag fördelade med sex ledamöter från (s), två från (kd), varav en som ordförande och en vardera för (v), (fp) och (m).
Innan förvaltningsstiftelsen introducerades utgjorde public
•ansvar för en samordnad resursplanering, genom att lämna en samlad anslagsframställning efter en avvägning av de dåvarande fyra programbolagens krav,
•ansvar för samordning av större investeringar så att möjligheter till gemensamt utnyttjande skulle tas tillvara,
•beslut om medelstilldelning till programbolagen inom de totalramar som riksdagen anvisat för verksamheten,
•ansvar för fördelning av sändningstiden i radio och TV mellan bolagen,
•tillsättning av majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrelser.
Av det gamla moderbolagets fyra funktioner svarar stiftelsen i dag endast för en, nämligen att utse majoriteten av ledamöterna i programföretagens styrelser.
Ytterligare en följd av riksdagens beslut om ändrade ägarformer är att programföretagen indirekt kom att bli ägare av verksamhetens fastigheter, beroende på att Sveriges Radio Förvaltnings AB, som äger dessa, kom att ägas av programföretagen gemensamt. På samma sätt blev programföretagen också ägare av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som uppbär
Ägarformen varierar betydligt mellan europeiska public serviceföretag, liksom därmed den faktiska relationen mellan företagen och respektive stat. I Norge är NRK ett helägt statligt aktiebolag, det samma gäller för YLE i Finland. I Danmark är DR en ”själv-
40
SOU 2005:1 | Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag |
ständig offentlig institution”, vilket liknar den ställning brittiska BBC har som en ”public corporation” (se också kapitel 4).
2.1.2Självständiga aktiebolag med redaktionellt oberoende
Ägarstiftelsen utser alltså majoriteten av programföretagens styrelseledamöter. Före 1993 hade styrelserna en i huvudsak partipolitisk sammansättning. Enligt riksdagens riktlinjer ska styrelserna numera bestå av personer som kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv, etc.5
Regeringen utser ordföranden i de tre programföretagen, efter samråd med riksdagspartierna.
Tabell 2.1. Ordförandeposter i public
1994 | 1996 | 1998 | 2000 | 2002 | 2004 | |
Stiftelsen | (m) | (m) | (m) | (m) | (m) | (kd) |
SR | (fp) | (fp) | (fp) | (kd) | (kd) | (m) |
SVT | (s) | (s) | (s) | (s) | (s) | (s) |
UR | (c) | (c) | (c) | (v) | (v) | (fp) |
Principen har alltså hittills varit att ordförandeposterna fördelats mellan de fyra största partierna i riksdagen.
I företagens sändningstillstånd framgår att ”verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället”. Programföretagen bestämmer själva om programverksamhetens inriktning. Ingenting får införas i sändningarna mot den ansvarige utgivarens vilja. Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan inte förbjuda en sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet. Granskningsnämnden för radio och TV har till uppgift att genom efterhandsgranskning pröva om programföretagen har efterlevt bestämmelserna i lag och sändningstillstånd. Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens integritet och oberoende.
5 Prop. 1992/93:236.
41
Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag SOU 2005:1
Även gränsdragningen mellan ledning och löpande förvaltning inom programföretagen är ägnad att främja självständigheten. Programföretagens styrelser fastställer mål och långsiktiga planer samt beslutar om grundläggande prioriteringar. Styrelserna beslutar också om respektive företags budget, övergripande planering samt viktigare utnämningar. 6
Programföretagens redaktionella integritet har av tradition varit stark i förhållande till företagens styrelser, som inte haft ett direkt inflytande på redaktionsnivå. Styrelserna har dock det övergripande ansvaret för programverksamhetens inriktning, bl.a. att den står i överensstämmelse med företagens uppdrag så som det formulerats i sändningstillstånd och övrig reglering.
2.1.3Ramvillkor för bestämda tidsperioder
Ytterligare ett förhållande som ska ge programföretagen stabilitet och självständighet är principen att riktlinjerna och förutsättningarna för verksamheten ska gälla en hel tillståndsperiod. Uppdragets omfattning och inriktning, organisationen och de ekonomiska förutsättningarna ska alltså inte kunna förändras under tillståndsperioden, såvida inte mycket speciella skäl motiverar detta. Denna princip har emellertid inte visat sig gälla fullt ut under
2.1.4Finansiering genom avgifter
Finansieringen genom
Genom att i princip vara garanterade en viss på förhand känd tillförsel av medel har public
6 Prop. 1992/93:236, sid. 16.
42
SOU 2005:1 | Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag |
2.2Principer för reglering av verksamheten
I detta avsnitt behandlas det regelverk som utgör en av grunderna för det allmännas inflytande på public
2.2.1Regelstrukturen
Radio- och
Sändningstillstånd8
Tidigare uppfattades public
Enligt radio- och
7Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.
8Programföretagens sändningstillstånd finns i bilaga
43
Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag | SOU 2005:1 |
Vart och ett av programföretagen SR, SVT och UR har ett eget sändningstillstånd där villkoren består av fyra huvuddelar: allmänna bestämmelser, principer för innehållet i sändningarna, regler för genmäle och beriktigande samt villkor för reklam och sponsring.
Anslagsvillkor9
Programföretagen följer dessutom andra villkor. Verksamheten finansieras med
I princip är regeringens möjligheter omfattande när det gäller vilka frågor som kan regleras i anslagsvillkoren. Villkoren måste dock ha stöd i de allmänna riktlinjer för verksamheten som beslutats av riksdagen för den aktuella tillståndsperioden. Villkoren ska i princip gälla för hela tillståndsperioden, men beslut fattas, till skillnad från sändningstillstånden, i samband med medelstilldelningen i december varje år.
Den särskilde utredare som har haft regeringens uppdrag att behandla frågor som rör finansieringen av radio och TV i allmänhetens tjänst har i uppdrag att lämna ett förslag som om det genomförs skulle innebära att anslagsvillkoren kommer att försvinna.10 Utredningen ska lämna förslag till en modell för direktfinansiering, dvs. att de
9Anslagsvillkoren finns i bilaga
10Ku 2003:02, dir. 2003:120, tilläggsdir. 2004:68.
44
SOU 2005:1 | Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag |
kan flyttas till andra styrdokument, t.ex. sändningstillståndet eller programföretagens bolagsordningar.
Bolagsordning
Ändringar i programföretagens bolagsordningar ska godkännas av regeringen. Enligt bolagsordningarna är föremålet för bolagens verksamhet att bedriva rundradioverksamhet11 och därmed förenlig verksamhet (samma formulering för SR och SVT, för UR dessutom ”inom utbildningsområdet”). I övrigt ingår bestämmelser om aktiekapital, styrelsens arbetsordning, revision, bolagsstämman, likvidation m.m. Regeringen ska också godkänna ändringar i dotterföretagens bolagsordningar, dvs. Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio Förvaltnings AB. Ändringar i bolagsordningen måste ha stöd i de allmänna riktlinjer riksdagen fattat beslut om. Programföretagens bolagsordningar ändrades senast år 2000.
I princip finns inga hinder mot att företagens bolagsordningar används som ett mer aktivt instrument än hittills för att klargöra programföretagens uppdrag, om sådana ändringar blir nödvändiga som en följd av riksdagens beslut om riktlinjer för kommande tillståndsperiod.
Övriga regeringsbeslut m.m.
Reglering via lag, bolagsordning, sändningstillstånd och anslagsvillkor är inte de enda instrumenten för styrning av public serviceföretagens verksamhet. Regeringen har även annan beslutkompetens, t.ex. att
•utse styrelseledamöterna i den Förvaltningsstiftelse som äger public
•utse ordförande samt en suppleant i respektive programföretags styrelse,
•besluta om ändringar i Förvaltningsstiftelsens stiftelseförordnande (med undantag av ändamålsbestämmelser).
11 Begreppet ”rundradio” användes i den tidigare radiolagen ända sedan dess tillkomst. ”Radio” är en teknisk term som även innefattar
45
Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag | SOU 2005:1 |
Dessutom har regeringen naturligtvis möjlighet att genom proposition lämna förslag till riksdagen om ändringar av riktlinjer för verksamheten även under pågående tillståndsperiod.
Programföretagens ägare – Förvaltningsstiftelsen – formulerar inga villkor eller regler för public
2.2.2Granskning av programverksamheten
Granskningsnämnden för radio och TV (tidigare Radionämnden) har till uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att programföretagen utövar sin sändningsrätt i enlighet med bestämmelserna i radio- och
Nämnden har dock inte någon motsvarande rätt att kontrollera efterlevnaden av public
Nämnden är en statlig myndighet som består av en ordförande och sex ledamöter samt fem suppleanter som alla utses av regeringen. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Hos nämnden finns en direktör som är chef för myndigheten. Granskningen av public
Nämnden kan fatta tre slags beslut:
•friande – programföretaget har inte handlat i strid med någon bestämmelse i lag eller tillståndsvillkor
•kritiserande – sändningarna har brustit i förhållande till någon bestämmelse, men bristen är inte så allvarlig att det föreligger något brott mot aktuell bestämmelse
•fällande – programföretaget har brutit mot en eller flera av tillämpliga bestämmelser.
Alla ärenden av principiell karaktär avgörs vid sammanträde i nämnden. Besluten kan vara friande eller fällande och genom dessa beslut skapas en praxis som programföretagen sedan har att följa.
46
SOU 2005:1 | Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag |
Nämndens ordförande kan själv fatta beslut om enklare typer av regelbrott där en tydlig nämndpraxis finns. Även myndighetens direktör kan fatta beslut på nämndens vägnar. Detta sker dock enbart i fråga om friande beslut och där det står helt klart att det anmälda programmet inte strider mot programreglerna. Detta är den vanligaste beslutsnivån; direktören fattar beslut i ca 70 procent av alla ärenden.
Om ett programföretag brutit mot en bestämmelse finns olika sanktionsmöjligheter. Om ett brott skett avseende bestämmelserna om annonser, sponsring och otillbörligt gynnande kan nämnden ansöka hos länsrätten om att en särskild avgift ska påföras. Avgiften fastställs till lägst 5 000 kronor och högst 5 miljoner kronor. Vid brott mot bestämmelserna om saklighet, opartiskhet, mediets genomslagskraft, intrång i privatlivet m.m. kan dock ingen ekonomisk sanktion tillgripas. I stället kan nämnden förelägga den som fällts att offentliggöra nämndens beslut i sina sändningar.
2.2.3Redovisning och revision
Programföretagen lämnar i egenskap av aktiebolag en årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen. Mot bakgrund av att staten inte är ägare av programföretagen är Förvaltningsstiftelsen mottagare av årsredovisningen. Årsredovisningen utgör alltså inte formellt en del av den återrapportering till regering och riksdag som företagen lämnar. Denna sker i stället genom att programföretagen är ålagda att särskilt redovisa hur man uppfyllt sitt public
Regeringen utser två revisorer och två revisorssuppleanter i Förvaltningsstiftelsen. Därtill utser regeringen en revisor i programföretagen. Bolagsstämman utser i enlighet med bolagsordningen ytterligare en auktoriserad revisor i programföretagen, som således har två revisorer samt två suppleanter. Regeringen utser också varje år en revisor som årligen ska granska RIKAB:s förvaltning av rundradiorörelsens medel.12
Revisorerna utgår i sin granskning från aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, bolagsordningen och i viss mån programföretagens anslagsvillkor. Revisorerna har även som särskilt uppdrag
12 Avtal mellan staten och RIKAB om granskning av förvaltningen av rundradiorörelsen
47
Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag | SOU 2005:1 |
från Förvaltningsstiftelsen att granska underlaget till de av bolagen framtagna public
Figur 2.1. Styrning och granskning av public
Riksdag | ||||||||||||
Gransknings- | ||||||||||||
Regering | nämnden | |||||||||||
för radio och TV | ||||||||||||
Kontrollerar att lag | ||||||||||||
och sändningstill- | ||||||||||||
Utser Förvaltnings- | stånd följs | |||||||||||
Beslutar om | stiftelsens styrelse | |||||||||||
riktlinjer på förslag | Beslutar om | |||||||||||
av regeringen | Sändningstillstånd | |||||||||||
Förvaltnings- | Medelstilldelning | |||||||||||
(anslagsvillkor) | ||||||||||||
Beslutar om | stiftelse | |||||||||||
Utser ordf. i bolagens | ||||||||||||
storlek | ||||||||||||
styrelser + revisor | ||||||||||||
Utser ledamöter i bolagens | ||||||||||||
styrelser | ||||||||||||
Upprättar koncernredovisning | ||||||||||||
Styrelse | Styrelse | Styrelse | ||||||||||
Sveriges | Sveriges | Sveriges | ||||||||||
Radio | Television | Utbildningsradio | ||||||||||
AB | AB | AB | ||||||||||
48
3Public
3.1Inledning1
Särskilda villkor för radio och TV gäller i de flesta länder. Innehållet i krav och reglering varierar dock mellan länder och över tid. Vanligt är att de omfattar sändningarnas räckvidd, programverksamhetens inriktning och relationen till den politiska makten.
Radio- och
Public
Synen på vad som bör vara kärnan i public
1 Detta kapitel är en omarbetad och uppdaterad version av kapitel 2 i SOU 2000:55, Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag.
49
Public |
SOU 2005:1 |
betrakta som public service kan sägas vara föremål för en samverkan mellan de allmänna krav och riktlinjer statsmakterna formulerar och den självständiga ställning programföretagen har att utifrån dessa riktlinjer bedriva verksamheten.
3.2Historik
Organisationen av den svenska radioverksamheten kom i första hand att präglas av utvecklingen i Storbritannien, även om erfarenheterna av radions introduktion i USA år 1920 också påverkade Sveriges ställningstagande. I USA hade en helt annan tradition etablerats. Det kommersiella system med reklamfinansierad radio och senare även TV som utvecklades i USA betydde att statens reglering inledningsvis inskränktes till att främst gälla tilldelning av frekvenser. I de flesta europeiska länder valde man emellertid att under slutet av
Ett mycket kortfattat sätt att beskriva public
1.Den ska skyddas från kommersiella påtryckningar
2.Hela landet ska nås av dess sändningar
3.Den ska organiseras som ett monopol
4.Programmen ska ha hög kvalitet
Dessa synsätt har relevans också för den svenska verksamheten. I Sverige fick AB Radiotjänst år 1925 ensamrätten till radiosändningar. Radion betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst som i princip skulle stå fritt gentemot staten och andra maktcentra, men staten skulle utöva en kontrollerande verksamhet och ytterst garantera den ekonomiska basen genom att radion finansierades genom licensavgifter. Staten skulle också ha ansvaret för sändaranläggningar och sköta den tekniska distributionen av programmen till allmänheten. Alltifrån starten har verksamheten reglerats genom avtal mellan staten (först företrädd av Telegrafstyrelsen,
50
SOU 2005:1 | Public |
sedan av regeringen) och företaget. Sedan 1996 har dock avtalsformen ersatts av sändningstillstånd, som meddelas av regeringen.
Det första avtalet mellan staten och Radiotjänst från år 1924 innehåller krav på att programmen ska vara av växlande art, skänka god förströelse, vara ägnade att vidmakthålla allmänhetens intresse för rundradio, hållas på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå samt vara präglade av vederhäftighet, saklighet och opartiskhet. Vidare skulle verksamheten bedrivas så att folkupplysningen och folkbildningsarbetet befrämjas. Avtalet innehåller även förbud mot reklam samt krav på att enskilds rätt ej kränks och att myndighetsmeddelanden ska sändas utan särskild ersättning. Flera av dessa grundläggande principer består, om än något annorlunda formulerade, än i dag.
Principen att public
I nästa avsnitt ges en översiktlig beskrivning av några viktiga utvecklingsdrag i den svenska public
3.3Uppdragets förändring över tiden2
Under de åtta decennier som public
2 Avsnittet bygger i huvudsak på de utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden som behandlat frågan under perioden. För historiska genomgångar av svensk public
51
Public |
SOU 2005:1 |
Den första stora offentliga parlamentariska utredningen var 1933 års rundradioutredning, därpå följde en utredning år 1943 och ytterligare två på
Fram till mitten av
Grundsynen i 1960 års radioutrednings förslag kom att få stor betydelse. För första gången gjordes ett försök att definiera vad public service innebar för svenska etermedier. En viktig tanke var att decentralisera beslut och säkra en mångfald i programverksamheten. Principen om att etermedierna skulle garanteras frihet och integritet i förhållande till såväl politiska som kommersiella intressen underströks. Denna frihet måste, enligt utredningen samtidigt förenas med en ”medveten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals”. Några detaljerade föreskrifter för programverksamhetens närmare innehåll skulle inte förekomma, ansåg utredningen.
Riksdagens beslut år 1966 innebar bl.a. att en andra
52
SOU 2005:1 | Public |
kraftigt, vilket också ledde till ökade tittartider. Samtidigt beslutades att distriktsverksamheten i både radio och TV skulle byggas upp – minst en fjärdedel av riksutbudet skulle nu produceras utanför Stockholm. Avtalet mellan staten och Sveriges Radio kom att sträcka sig över en lång period
3.3.1Avtalets utformning
Uppdragets formulering i avtalet mellan staten och Sveriges Radio fick en liknande inriktning som det uppdrag som gällt sedan tidigare, men med flera nya tillägg. I första hand skulle programverksamheten inriktas på ”program gemensamma för hela landet”. Vid utformningen av dessa skulle bolaget ”så allsidigt som möjligt tillvarata det programstoff som landets olika delar erbjöd”. En nyhet var att det i avtalet reglerades att programverksamheten också skulle innefatta regionala program, vilket var en följd av den påbörjade utbyggnaden av distriktsverksamhet i både radio och TV.
Programmen skulle vara ”omväxlande till sin karaktär och i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a. religion, musik, teater, konst, litteratur och vetenskap”. Programmen skulle vidare ”skänka god förströelse och underhållning med beaktande av olika smakriktningar”. Även ”mindre gruppers intressen av mera särpräglad natur” skulle också tillgodoses. Bolaget ålades dessutom att undvika ”att alltför likartade program samtidigt utsänds i olika ljudradio- eller televisionsprogram”.
Nytt var att det i avtalet föreskrevs att bolaget i programverksamheten skulle hävda de demokratiska värdena och beakta ljudradions och televisionens centrala ställning i samhället. Av detta följde skyldigheter för bolaget att ”i lämplig form upplysa om nuets händelser och orientera om viktigare kultur- och samhällsfrågor samt stimulera till debatt i sådana frågor”.
Nytt var också särskilda bestämmelser om opartiskhet och saklighet, skyldighet att före sändning kontrollera sakuppgifter i programmen, respekten för enskilds privatliv, beriktigande av felaktiga sakuppgifter samt rätten till genmäle.3
Reklam i program eller programinslag var liksom tidigare inte tillåten.
3 Dessa bestämmelser hade sin bakgrund i den då nyligen beslutade radiolagen (1966:755).
53
Public |
SOU 2005:1 |
3.4Avtalsperioden
Nästa stora utredning, den parlamentariskt sammansatta 1974 års radioutredning (arbetade under åren
Under
Genom 1978 års riksdagsbeslut kom Sveriges Radio att omorganiseras till en sammanhållen koncern med ett moderbolag, Sveriges Radio, och fyra dotterbolag, Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.5 Moderbolagets viktigaste uppgifter var att svara för en samordnad resursplanering för verksamheten, att besluta om medelstilldelning till programföretagen, att fördela sändningstid mellan företagen och att tillsätta majoriteten av ledamöterna i företagens styrelser. Dotterbolagen ansvarade dock för programverksamhetens utformning.
Även decentraliseringskravet betonades och distriktsverksamheten kom den närmaste tiden att byggas ut kraftigt inom riksradion och i än högre grad inom televisionen. Regionala nyhetssändningar skulle nu omfatta hela landet. Vidare genomfördes en ordning med automatisk kompensation för kostnadsökningar genom ett särskilt index.
Ett principiellt viktigt beslut togs av den borgerliga regeringen år 1978 då en försöksverksamhet med närradio tilläts utanför public
4SOU 1977:19 Radio och TV
5Prop. 1977/78:91, bet. 1977/78:KrU24, rskr. 1977/78:337.
54
SOU 2005:1 | Public |
År 1978 resulterade ett mångårigt utredningsarbete om utbildningsverksamhet genom radio och TV
3.4.1Avtalens utformning
Som en följd av beslutet att organisera verksamheten i en koncern med dotterbolag träffade regeringen denna gång avtal både med moderbolaget samt med varje enskilt dotterbolag. Också dessa avtal byggde till både form och innehåll i stor utsträckning på föregående avtal. Vissa förändringar föreslogs dock, särskilt på kulturområdet.
I förarbetena hade också klargjorts att den andel av riksutbudet som producerades utanför Stockholm, under avtalsperioden skulle uppgå till 40 procent. Föredraganden konstaterade att det tidigare målet från föregående avtalsperiod om en fjärdedel av riksutbudet hade nåtts med bred marginal. Budgetåret 1976/77 var andelen 31 procent.
Avtalen med programföretagen gick denna gång något längre i formuleringar av uppdraget. Programföretagen fick uttalat i uppgift att ”granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra sammanslutningar och föreningar”.
På kulturområdet fördes en rad nya formuleringar in i avtalet. Programföretagen skulle ”tillvarata och utveckla radions respektive televisionens särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse”. Vidare skulle företagen ”främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer”. Företagen skulle också ”bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden samt i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter”.
För första gången ställde riksdag och regering dessutom i avtalen krav på att programföretagen skulle ta särskild hänsyn till språkliga
55
Public |
SOU 2005:1 |
och etniska minoriteter samt till olika grupper av funktionshindrade (det var dock begreppet ”handikappade” som användes). Mer detaljerade än så var kraven inte, men i propositionen anförde föredraganden att ökad textning liksom programinformation till olika handikappgrupper generellt var önskvärt.
3.5Avtalsperioden
På
Inför regeringens arbete med förslag till riktlinjer för ny avtalsperiod hade Sveriges Radiokoncernen inkommit med en s.k. initiativskrivelse med förslag om organisation m.m. av företagets verksamhet under kommande avtalsperiod. En parlamentarisk beredningsgrupp tillsattes i januari 1985 för att förbereda beslut om ny avtalsperiod.
1986 års riksdagsbeslut innebar att en rad avregleringar infördes i syfte att verksamheten lättare skulle kunna anpassas till den förändrade mediesituationen. Bl.a. fick Sveriges Radio (moderbolaget) rätt att själv bestämma om sändningstidens längd och om distriktsindelningen (tidigare riksdagsbundet) samt rätt att initiera utredningar om förändringar. Tillstånd gavs till ett fjärde
SVT medgavs rätt att ändra inriktningen av
6 Se bl.a. Hadenius & Weibull 2003 och Hadenius 1998.
56
SOU 2005:1 | Public |
3.5.1Avtalens utformning
Riksdagens beslut år 1986 innebar inga större förändringar av programverksamhetens uppdrag och inriktning. Bland de nya formuleringarna kan bl.a. nämnas: ”programutbudet ska som helhet präglas av folkbildningsambitioner”. Dessutom ställdes för första gången särskilda krav på svensk produktion: ”ett mångsidigt utbud av program på svenska språket ska tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska upphovsmän ska i betydande omfattning förekomma i televisionen/radion”.
Liksom i tidigare avtal föreskrevs att frågor om organisation och arbetsordning, regional indelning, kanalstruktur, anlitande av utomstående, regional produktion och liknande skulle regleras i avtal mellan respektive programföretag och moderbolaget SR. Även frågor som inte direkt framgick i avtalen förutsattes gälla, genom hänvisning i avtalet direkt till riktlinjerna i riksdagsbeslutet. Som framgår i det föregående så innebar dock riktlinjerna när det gäller sändningstid, distriktsindelning och kanalstruktur m.m. att programbolagen i ökad utsträckning gavs rätt att bestämma över dessa frågor. Också under denna tillståndsperiod förutsattes 40 procent av allmänproduktionen i radions och TV:s rikssändningar ske utanför Stockholm.
En av moderbolagets uppgifter var att verka för att omfattningen av frilansmedverkan höll en hög och jämn nivå i programproduktionen. I förarbetena angavs att moderbolaget borde pröva att kvotera medelstilldelningen till SVT för att främja produktionsutläggning. Så skedde också och kvoteringen kom till och med att avse en viss nivå på resurserna, 45 miljoner kronor.
3.6Avtalsperioden
I mitten av
57
Public |
SOU 2005:1 |
baserad nationell
TV4:s koncessionsavgift kom att bli en del av finansieringen av public
Kort tid efter beslutet att öppna för ytterligare en marksänd TV- kanal i Sverige introducerades år 1993 också privat kommersiell radio. Sändningstillstånden såldes till högstbjudande på offentlig auktion. Motiven bakom reformen var bl.a. att skapa förutsättningar för en strikt lokal radio med mångfald i utbudet. Systemet med auktioner hade dock skapat mycket höga (årliga) kostnader för sändningsrätterna och de regler som syftade till att främja mångfald visade sig lätta att kringgå. Reklammarknaden utvecklades inte som branschen trodde. På kort tid hade sändningstillstånden köpts upp av en handfull aktörer och den nya radion kom att domineras av några få nätverk (se kapitel 5).
1992 års riksdagsbeslut om ny avtalsperiod innebar att koncernen skulle upplösas och moderbolaget läggas ned. Därmed upphörde den koncernstruktur som gällt för public
7 Prop. 1990/91:149, bet. 1990/91:KU39, rskr. 1990/91:370.
58
SOU 2005:1 | Public |
En förklaring var att flera av grupperna som hade ägarandelar i SR hade börjat engagera sig i verksamhet utanför och delvis i konkurrens med SR. Exempelvis engagerade sig Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) i närradion, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i privat TV (Nordisk Television, senare TV4) och dagspressen var aktiv i lokal
Eftersom 1992 års beslut inte kunde realiseras i fråga om ägarstrukturen, togs (efter en enmansutredning) ett nytt beslut år 1993 som innebar att SVT, SR och UR från den 1 januari 1994 kom att ägas av tre för ändamålet bildade förvaltningsstiftelser. De tre stiftelserna ombildades genom beslut av regeringen år 1997 till en stiftelse med motiveringen att det är mer rationellt. Beslutet innebar ingen förändring i sak då stiftelserna redan tidigare haft identiska styrelser och samma övergripande mål. Stiftelsens syfte är att främja självständigheten hos de tre public
Genom beslut av riksdagen år 1995 förändrades avtalet mellan staten och SVT så att kravet på att distriktens produktion skulle vara samlad i en kanal upphörde.8 Modellen med två konkurrerande
Även SR genomförde i början av
Ytterligare ett viktigt beslut fattades av riksdagen i samband med beslut om medelstilldelning för budgetåret 1994/95. Beslutet innebar en besparing på medelstilldelningen till programföretagen. Regeringen konstaterade att i ”rådande ekonomiska läge, då det ställs krav på omfattande minskningar av den statliga konsumtionen, är det naturligt att motsvarande krav ställs även på de radio- och
8Bet. 1994/95:KrU26, rskr. 1995/96:367.
9Prop. 1994/95:100, bil. 12.
59
Public |
SOU 2005:1 |
Sammanlagt minskades medelstilldelningen med ca 630 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) under åren
3.6.1Avtalens utformning
Nu träffades tre separata avtal, med vart och ett av de tre självständiga programföretagen SR, SVT och UR. Uppdraget kom i huvudsak att vara oförändrat i förhållande till det uppdrag som gällt under den föregående avtalsperioden. I propositionen anförde föredraganden dock följande. ”Många företag som finansierar sin verksamhet med reklam eller tittares och lyssnares direkta betalningsvilja kan – framför allt i ett inledande skede – tvingas anpassa sitt utbud till breda programsmaker. Public
För SVT kvarstod kravet från tidigare att företaget även i fortsättningen skulle ha en separat nyhetsredaktion för varje kanal samt en för
Den riktlinje som tidigare återfunnits i förarbeten om att minst 40 procent av allmänproduktionen skulle produceras utanför Stockholm togs nu in i avtalen med SR och SVT. Redan år 1995 gav riksdagen dock som sin mening till känna att kravet borde skärpas till 50 procent.
Uppgiften att främja utomstående medverkan och utläggningar av produktion hade tidigare åvilat moderbolaget, som bl.a. hade ställt krav på att en viss del av SVT:s medel skulle användas till detta. Också nu ansågs det angeläget att public
10 Prop. 1991/92:140, s. 38.
60
SOU 2005:1 | Public |
tionen också fortsatt vara hög och jämn. Några kvantitativa krav infördes dock inte.
Kraven i avtalen att programföretagen skulle beakta språkliga och etniska minoriteters intressen samt funktionshindrades behov kvarstod. Dessutom beslutades att programföretagen fick rätten att sinsemellan fördela ansvaret för denna verksamhet. Det angavs också att de samlade resurserna för de båda områdena skulle vara minst oförändrade i jämförelse med år 1992.
3.7Tillståndsperioden
Våren 1994 publicerades departementspromemorian En radio och TV i allmänhetens tjänst! (Ds 1994:76). Skriften var ett diskussionsunderlag med frågor kring den framtida rollen för radio och TV i allmänhetens tjänst. Radio- och
Regeringen tillsatte i juli 1995 en parlamentarisk beredningsgrupp med representanter för samtliga riksdagspartier med uppgift att överväga vilka krav som skulle ställas på public
Riksdagens beslut i juni 1996 om nya riktlinjer för verksamheten
Programföretagen fick bl.a. i uppdrag att vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända fler svenska program med hög kvalitet, öka samarbetet med kulturinstitutionerna, öka omfattningen av utomståendes medverkan, samarbetsprojekt och utläggningar av produktionsuppdrag på fristående producenter. Programföretagen skulle också i ökad utsträckning beakta funktionshindrades och språkliga och etniska minoriteters behov; företagens resurser skulle på dessa områden vara minst lika stora som under år 1996.
11 Prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297.
61
Public |
SOU 2005:1 |
Dessutom skulle den andel av allmänproduktionen i SVT:s och SR:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm under tillståndsperioden öka till 55 procent. Kravet på att det skulle finnas två självständiga nyhetsredaktioner inom SVT kvarstod från tidigare avtal.
Programföretagen fick också i uppdrag att förtydliga redovisningen till statsmakterna. Företagen skulle årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfylls. Uppföljningsrapporterna (de s.k. public
Under tillståndsperioden fattades en rad beslut av statsmakterna som i hög grad påverkade public
•Riksdagen beslutade om en successiv introduktion av digitalsändningar i marknätet för TV och på försök för radio.
•Riksdagen fattade beslut om särskild medelstilldelning till programföretagen för satsningar på förnyelse i samband med övergången till digital sändningsteknik samt för satsningar på särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. Sammanlagt tilldelades SR, SVT och UR drygt 700 miljoner kronor för dessa ändamål under perioden
•Regeringen beslutade att SVT fick starta nya programkanaler, bl.a. SVT24.
•Regeringen beslutade att SVT (och UR) fick sända via satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige.
3.8Tillståndsperioden
Inför beslut om ny tillståndsperiod gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett brett underlag som berörde samtliga delar av public
Grunderna i det nu gällande public
12 Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.
62
SOU 2005:1 | Public |
företagen ska ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och unga, vidga och fördjupa sitt kulturansvar samt särskilt värna om mångfalden i nyhets- och samhällsbevakning. Insatserna för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade samt för att beakta språkliga och etniska minoriteters intressen ska också öka. Ett särskilt mål är att uppläst textremsa ska erbjudas under tillståndsperioden. Riksdagen skärpte i sitt beslut kraven på SVT gällande funktionshindrade på så sätt att man krävde att ”minst 50 procent av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden.”
Villkoret som rör SVT:s nyhetsorganisation är nu formulerat så att ”nyhetsverksamheten ska bedrivas så att de olika självständiga nyhetsredaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv”.
Andelen av allmänproduktion producerad utanför Stockholm ska också under innevarande tillståndsperiod uppgå till minst 55 procent. Dessutom har ett tillägg tillkommit, att ”den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska behållas på minst 2001 års nivå”.
Kravet på att lägga ut en allt större andel av produktionen på utomstående producenter gäller inte längre för SVT och UR. Omfattningen ska nu ”fortsatt hållas på en hög och jämn nivå”, den får dock inte öka. SR ska dock ”sträva efter en högre grad av utläggningar, samarbetsprojekt och inköp av program”.
För Utbildningsradion gäller att företaget i större utsträckning än tidigare ska koncentrera sina insatser på utbildningsprogram.
Regeringen tillsatte vid årsskiftet 2003/2004 två utredningar med uppdrag att ta fram ett underlag inför kommande tillståndsperiod. Den ena är denna parlamentariska kommitté, vars uppdrag är att främst behandla frågor som rör programföretagens uppdrag och organisation. Den andra utredningen är en särskild utredare som har i uppdrag att behandla vissa frågor som rör finansieringen och medelstilldelningen till programföretagen samt vissa
63
Public |
SOU 2005:1 |
Figur 3.1. Avtals- och tillståndsperioder för public
•
Under perioden
•1 juli
Under åren
•1 juli
Till den parlamentariska beredning som arbetade fram regeringens förslag 1986 hade
•1 juli
Inför propositionsskrivande 1992 hade två utredningar arbetat, en om ägandet av public
•1 januari
Vid arbetet med regeringens förslag år 1996 arbetade en parlamentarisk beredning (ingen utredning i övrigt, utöver Kulturutredningen som i några avseenden berörde public
•1 januari
Vid arbetet med regeringens förslag år 2001 arbetade en parlamentarisk beredning. Som underlag för beredningens arbete hade, för första gången, en särskild utredare fått i uppdrag att ta fram ett underlag som berörde samtliga delar av public
• 1 januari
64
SOU 2005:1 | Public |
3.9Sammanfattning
Fram till tidigt
Det som är nytt är emellertid att flera kvantitativa krav samt krav av typen ”öka”, ”vidga” och ”fördjupa” har förts in på senare tid. Ökad tyngd har över tid kommit att läggas vid programföretagens kulturansvar, program för och med barn och unga, tillgängligheten för funktionshindrade samt språkliga och etniska minoriteters intressen. Ökade krav har också ställts på programföretagens allmänproduktion utanför Stockholm samt utomstående medverkan i programverksamheten. På det förra området har dessutom en kvotering införts i och med ett krav på att resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska behållas på minst 2001 års nivå.
Samtidigt som public
•Programföretagen är i dag tre helt självständiga aktiebolag. Den gamla koncernstrukturen med ett gemensamt moderbolag har upphört att gälla. Den tidigare ägarformen, där ägandet av programföretagen delades mellan folkrörelser, näringslivet och pressen, har ersatts av en stiftelse vars huvuduppgift är att utse ledamöter i programbolagens styrelser. Detta har å ena sidan lett till ökad självständighet för respektive företag och sanno-
65
Public |
SOU 2005:1 |
likt en minskad byråkratisk överbyggnad. Å andra sidan saknas i dag en samordning bl.a. vad gäller resursplanering och medelsfördelning för den samlade public
•Det har förekommit en kontinuerlig ökning av programverksamheten inom public service. Detta har skett genom att programföretagen både i radio och TV valt att sända både i fler kanaler och under en allt större del av dygnet. Dessutom har distriktsverksamheten byggts ut kraftigt över tid både i radio och TV. De krav som har ställts på att en viss andel av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm har i stor utsträckning handlat om bekräftelser på redan uppnådda nivåer.
•Programföretagen har fått uppgiften att på ett mer samlat och tydligt sätt än tidigare redovisa hur man uppfyller sitt uppdrag. I de s.k. public
66
4Public
I detta kapitel redogörs för public
4.1Europa
Public
Dagens europeiska public
Gemensamt för utvecklingen i Västeuropa sedan
67
Public
konkurrenter. I flera länder har dock public service fortfarande en stark ställning hos publiken med relativt höga publikandelar.
En annan gemensam utveckling för alla
I Storbritannien räknas på
Public
BBC:s sändningstillstånd, the Royal Charter, utreds och förnyas vart tionde år. I tillståndet finns övergripande mål för BBC där dess ställning och ansvar regleras. Royal Charter kompletteras av ett avtal mellan BBC och regeringen, genom Department for Culture, Media and Sport (DCMS), vilket definierar vad BBC ska göra och under vilka villkor. DCMS har också till uppgift att avgöra TV- avgiftens storlek2 och att godkänna och följa upp de nya tjänster som BBC vill finansiera med licensmedel.
BBC:s nuvarande sändningstillstånd gäller till utgången av år 2005. I december 2003 tillsattes the Royal Charter Review, en utredning under DCMS med uppdrag att genomföra en översyn av BBC inför nästa tillståndsperiod. Regeringen har i förväg slagit fast att översynen ska leda till ett starkt BBC som står oberoende i förhållande till staten. Parallellt med översynen har DCMS utfört en
1Källor: DCMS broschyr ”Review of the BBC’s Royal Charter” (december 2003) samt http://www.bbc.co.uk.
2I Storbritannien beslutas licensavgiften av statssekreteraren vid DCMS (motsv. Kulturdepartementet) efter godkännande från the Treasury (Finansdepartementet). Därefter blir ärendet fråga för ett slags omvänt förfarande i parlamentet, där beslutet kan upphävas om det ogillas.
68
SOU 2005:1 | Public |
översyn av BBC:s digitala tjänster som har resulterat i kritik mot några av BBC:s webbtjänster, som anses för kommersiella och därmed måste stängas.
BBC har drygt 27 000 anställda och tillhandahåller åtta TV- kanaler (varav två i det analoga marknätet), tio nationella och mer än 40 lokala radiostationer samt en internationell radioservice, BBC World Service. BBC tillhandahåller också interaktiva tjänster, bl.a. på Internet. Den huvudsakliga finansieringskällan är licensavgiften (World Service finansieras dock av utrikesförvaltningen). Den totala intäkten från
BBC har två styrorgan: the Board of Governors (BBC:s styrelse) och the Executive Committee som utgör den verkställande ledningen. De tolv guvernörerna utses av drottningen på förslag av regeringen. Guvernörerna svarar inför licensbetalarna och parlamentet och publicerar en årlig rapport om hur BBC uppfyller sina mål. Både generaldirektören och den övriga ledningen utses av guvernörerna.
Något som påverkat BBC under det senaste året är den s.k.
Händelserna ledde till en förtroendekris både för regeringen och BBC och en oberoende utredning under Lord Hutton tillsattes för att granska händelseförloppet. Utredningen frikände i princip helt regeringen från anklagelserna i programmet. BBC fick däremot kraftig kritik för bl.a. bristande faktakontroll. Många ansåg att kritiken var för stark mot BBC och för svag mot regeringen. Rapporten fick till följd att såväl BBC:s styrelseordförande som VD avgick. Den tillförordnade styrelseordföranden gick ut med en offentlig ursäkt. BBC:s förtroendesiffror återställdes emellertid snabbt och en ny styrelseordförande och VD har utsetts. BBC har vidtagit åtgärder för att möta kritiken och för att hindra att
3 Källor: http://www.bbc.co.uk, http://www.dn.se, http://www.guardian.co.uk, http://www.svd.se.
69
Public
liknande händelser upprepas, exempelvis har nya redaktionella regler tagits fram.
4.1.1Organisation och finansiering
Public
Finansieringen skiljer sig också åt mellan länderna. De allra flesta länder har
Tabell 4.1.
Land | Avgift per år (EUR) |
Island | 339 |
Schweiz | 288 |
Danmark | 283 |
Österrike | 237,6 |
Norge | 228 |
Sverige | 207 |
Tyskland | 193,8 |
Finland | 186,6 |
Storbritannien | 172 |
Irland | 152 |
Belgien/Vallonien | 140 |
Frankrike | 116,5 |
Italien | 99,6 |
Källa: Rundradion AB:s (YLE:s) förvaltningsråds berättelse till riksdagen 2003.
70
SOU 2005:1 | Public |
Vid en jämförelse av
Många public
Tabell 4.2. Delvis reklamfinansiering av public service i några europeiska länder (år 2001)
Land och företag | Reklamandel av intäkterna |
Spanien (RTVE) | 73 % |
Danmark (TV2) | 63 % |
Irland (RTE) | 50 % |
Österrike (ORF) | 39 % |
Italien (RAI) | 36 % |
Frankrike (F2) | 35 %* |
Belgien (RTBF) | 28 % |
Schweiz |
27 % |
Frankrike (F3) | 22 %* |
Portugal (RTP) | 16 % |
Tyskland (ZDF) | 8 % |
Tyskland (ARD) | 6 % |
* Inklusive sponsring. |
Källa: European Audiovisual Observatory Yearbook 2003
Tabellen visar att reklamfinansiering är en vanlig delfinansiering av public
4.1.2Styrning
Alla europeiska länder har någon form av regelverk för sina public
71
Public |
SOU 2005:1 |
gäller public
I några länder regleras public
I de flesta länder omfattar public
Tabell 4.3. Reglering av public service i några europeiska länder
Sändnings- | Lag | Kontrakt | Annat | |
tillstånd | ||||
Storbritannien | Ja | S4C, ITV, | BBC Royal Charter, | |
Channel 4, | Agreement | |||
Channel 5 | ||||
Tyskland | Ja | Domstolsutslag | ||
gällande artikel 5 i | ||||
konstitutionen | ||||
(”Grundversorgung”) | ||||
Frankrike | Ja | Cahier des Charges | ||
Italien | Ja | Service Agreement | ||
tionsministeriet) | ||||
Irland | Ja | Ja | ||
Spanien | Ja | Ja | ||
Österrike | Ja | Ja | ||
Nederländerna | Ja | Ja | ||
Portugal | Ja | Ja | ||
Grekland | Nej | |||
Ungern | Ja | Ja | ||
Turkiet | Ja | Ja | ||
Källa: Betzel 2003. |
72
SOU 2005:1 | Public |
4.2Norden
Ett huvudintryck när man studerar de nordiska ländernas radio- och
Under lång tid fanns i alla länder bara en radiokanal, men under 1950- och
Den första kommersiella
Idag har samtliga nordiska public
4 The Nordic Media Market (2003), Radio and Television Systems in the EU member states and Switzerland (1998).
73
Public |
SOU 2005:1 |
Tabell 4.4. Större
Land | Kanal | Majoritetsägare | Finansiering | Överföring | Räckvidd | |
(procent) | ||||||
Danmark | DR1 | statlig | licenser | m/s/k | 96 | |
DR2 | statlig | licenser | s/k | 79 | ||
TV2 | statlig* | reklam/licenser | m/k | 96 | ||
TV2 Zulu | statlig | reklam/licenser | s/k | 68 | ||
statlig | reklam/licenser | m/k | 96 | |||
TVDanmark2 | SBS | reklam | m/s/k | 73 | ||
TVDanmark1 | SBS | reklam | s/k | 53 | ||
TV3 | MTG | reklam | s/k | 68 | ||
3+ | MTG | reklam | s/k | 64 | ||
Viasat Sport | MTG | prenumeration | s/k | 29 | ||
ca 104 lokala | privata ägare | m/k | 66 | |||
koncessioner | ||||||
Finland | YLE1 | statlig | licens/avg. från | m/k | 100 | |
kommersiella kanaler | ||||||
YLE2 | statlig | m/k | 100 | |||
FST1&2 | statlig | m/k | 100 | |||
YLE Teema | statlig | licens/avg. från | digm/k | 70 | ||
kommersiella kanaler | ||||||
YLE24 | statlig | digm/k | 70 | |||
FST | statlig | digm/k | 70 | |||
TV4/SVT Europa | statlig | - | m/k | 32 | ||
MTV3 | Alma Media | reklam | m/s/k | 100 | ||
Nelonen | SanomaWSOY | reklam | m/s/k | 79 | ||
Tre digitala | privata ägare | reklam/pren. | digm/s/k | 70 | ||
kanaler | ||||||
ca 20 lokala | privata ägare | mest reklam | m/k | - | ||
kanaler | ||||||
Island | RÚV | statlig | licens/reklam/spons. | m/k | 100 | |
Stö 2 | Nor uljos hf | reklam/pren./spons. | m/k | 100 | ||
RÚV | statlig | licens/reklam/spons. | m/k | 100 | ||
Stö 2 | Nor uljos hf | reklam/pren./spons. | m/k | 100 | ||
Sýn | Nor uljos hf | reklam/pren./spons. | m/k | 95 | ||
Skjár 1 | privat | reklam/sponsring | m/k | 90 | ||
Omega | privat | donationer/reklam | m/k | |||
Biórásin | Nor uljos hf | reklam/pren. | m/k | 75 | ||
Nor uljos hf | reklam/spons. | m/k | 60 | |||
Aksjón (lokal) | Aksjón ehf | reklam/spons. | m | |||
74
SOU 2005:1
Land | Kanal | Majoritetsägare | Finansiering | Överföring | Räckvidd | |
(procent) | ||||||
Norge | NRK1 | statlig | licens | m/s/k | 100 | |
NRK2 | statlig | licens | m/s/k | 82 | ||
9 reg. fönster i | statlig | licens | m/s/k | |||
NRK | ||||||
TV2 | Schibsted, | reklam | m/s/k | 98 | ||
Egmont, |
||||||
Norge | TVNorge | SBS, TV2 | reklam | m/s/k | 86 | |
TV3 Norge | MTG | reklam | s/k | 62 | ||
ZTV | MTG | reklam | s/k | 31 | ||
27 lokala statio- | olika | reklam | m/k | - | ||
ner | ||||||
Sverige | SVT1 | statlig stiftelse | licens | m/s/k | 100 | |
SVT2 | statlig stiftelse | licens | m/s/k | 100 | ||
SVT24, SVT Extra | statlig stiftelse | licens | digm/s/k | 11 | ||
Barnkanalen | statlig stiftelse | licens | digm/s/k | - | ||
11 reg. fönster i | statlig stiftelse | licens | digm/m/s/k | 100 | ||
SVT | ||||||
TV4 | Bonnier, Alma | reklam | m/s/k | 99 | ||
media, MTG | ||||||
TV3 | MTG | reklam | s/k | 64 | ||
Kanal5 | SBS | reklam | m/s/k | 58 | ||
ZTV | MTG | reklam | s/k | 47 | ||
TV8 | MTG | prenumeration | s/k | 21 | ||
Viasat Sport | MTG | prenumeration | s/k | 21 | ||
DTU7 | olika | reklam/avg./spons. | m/k | - | ||
16 reg. fönster i | TV4 | reklam | digm/m/s/k | 100 | ||
TV4 | ||||||
ca 50 lokala | lokala kabeldistr. | spons. tillåtet | m/k | - | ||
stationer
* Ska privatiseras.
m = marksändning, s = satellitsändning, k = kabelsändning, digm = digital marksänd television. Digm noteras för kanaler där marksändningar är enbart digitala.
Källa: The Nordic Media Market 2003, Nordicom.
4.2.1Organisation
I samtliga nordiska länder förutom i Sverige, är radio, TV och utbildningsprogram organiserade i en sammanhållen organisation (DR, YLE, NRK och RÚV).
I Danmark bedrivs public service av DR samt statligt ägda men delvis kommersiellt finansierade kanalen TV2 och åtta regionala
75
Public |
SOU 2005:1 |
bara ca 78 procent av befolkningen) och Radio100 FM (når ca 37 procent av befolkningen) samt ca 300 lokala stationer varav ca 60 procent är reklamfinansierade.
År 2003 fanns åtta rikstäckande
I Finland finns fyra rikstäckande
År 1997 startade den första rikstäckande kommersiella radiokanalen, Radio Nova. Övriga kommersiella radioföretag sänder liksom i Sverige i nätverk av lokalradiostationer. YLE sänder fem riksradiokanaler och lokalradio i 26 regioner. Även koncessionerna för analog radio löper ut i december 2006.
I Norge domineras radiomarknaden av NRK, som har tre av fem nationella kanaler och sänder lokalradio i hela landet. Utöver NRK finns privatägda P4 (90 procents täckning) och P5 (60 procents täckning), samt ca 270 lokala stationer som antingen är kommersiella eller drivs av ideella organisationer. På
På Island bröts monopolet för public
76
SOU 2005:1 | Public |
Tabell 4.5. Storlek och marknadsandel för nordiska radio- och TV- företag 2003
Danmark | Norge | Sverige | Finland | Island | ||
DR | TV2 | NRK | SVT & SR | YLE | RÚV | |
Antal heltidsanställda | 3 288 | 635 | 3 400 | 5 124 | 3 719 | 411 |
Antal sändningstimmar | ||||||
TV | 10 308 | 13 847* | 8 634 | 10 131 | 16 979 | 3 850 |
Radio | 113 704** | 76 371 | 123 421 | 204 673 | 15 139 | |
Marknadsandel | ||||||
TV | 34 % | 37 % | 42 % | 43 % | 45 % | 42 % |
Radio | 68 % | 58 % | 66 % | 51 % | 56 % | |
* Inklusive
Källa: Fakta om DR 2003.
4.2.2Finansiering
Den huvudsakliga inkomstkällan för de nordiska public serviceföretagen är
I Finland bestäms nivån på
77
Public |
SOU 2005:1 |
halverades år 2002 och helt har slopats för radio och digital marksänd TV fram till år 2010.
I Norge fastställs licensavgiften av Stortinget. Avgiften uppgick år 2004 till 1 910 NOK, och ska betalas av alla som har TV, video eller satellitmottagare. Hela summan tillfaller NRK.
Tabell 4.6. Finansiella nyckeltal för nordiska radio- och
Danmark | Norge | Sverige | Finland | Island | |||
DR | TV2 | NRK | SVT & SR | YLE | RÚV | ||
Totala intäkter (milj. DKK) | 3 | 218 | 1 519 | 3 100 | 4 880 | 2 450 | 263 |
Varav licensintäkter | 90 % | 10 % | 91 % | 94 % | 89 % | 69 % | |
Varav reklamintäkter | - | 79 % | - | - | - | 28 % | |
Totala utgifter (milj. DKK) | 3 | 059 | 1 227 | 3 113 | 4 893 | 3 061 | 251 |
Licensavgift (DKK) | 1 | 309* | - | 1 502 | 1 530 | 1 226 | 1 831* |
* DR:s andel på 83,9 procent av den danska avgiften. Den danska och isländska avgiften redovisas för jämförelsens skull exkl. moms då avgiften inte är momsbelagd i övriga länder.
Källa: Fakta om DR 2003.
4.2.3Styrning
I Danmark regleras den programverksamhet som DR, TV2 och
I DR:s stadgar regleras vissa andra frågor som t.ex. sidoverksamheter, organisation, klagomål, finansiering, budget, räkenskaper och revision. Stadgarna fastställs av kulturministern. DR:s styrelse består av tio ledamöter, varav ordförande och två ledamöter utses av kulturministern, sex av Folketinget samt en personal-
78
SOU 2005:1 | Public |
representant. Medlemmar av Folketinget kan inte vara ledamöter i styrelsen.
I Finland är YLE är ett aktiebolag, men lyder inte under allmän aktiebolagslag utan företagets ställning garanteras genom en särskild lag. Lagen ger YLE rätt att bedriva ”allmännyttig radio- och
YLE:s högsta beslutande organ är Förvaltningsrådet som har 21 ledamöter och utses direkt av Riksdagen. Rådets arbetsuppgifter liknar en aktiebolagsstyrelses uppdrag, bl.a. utser rådet VD och övrig företagsledning, har ett övergripande ansvar för att företaget utför sitt uppdrag, beslutar om budget och årlig rapport m.m.
Även i Norge regleras NRK:s rätt att sända radio och TV, att bedriva annan verksamhet i dotterbolag, ägarförhållanden och styrning i lag. Lagens regler utvecklas närmare i NRK:s stadgar. Andra radio- och
NRK är ett statligt bolag, där alla aktier ägs av Kulturog kirkedepartementet. Departementet utgör NRK:s generalförsamling som leds av statsrådet. Denna församling behandlar alla ärenden av principiell, politisk och samhällelig betydelse inklusive NRK:s årsredovisning. Generalförsamlingen utser ordförande, vice ordförande och fyra medlemmar i NRK:s styrelse, som består av nio medlemmar, varav tre är personalrepresentanter. Styrelsen ansvarar inför generalförsamlingen och lägger fram förslag om verksamhet och ekonomi. Styrelsen utser också NRK:s VD. Det s.k. Kringkastingsrådet har i uppgift att uttala sig om huvudlinjerna för programverksamheten i NRK, och består av 14 medlemmar varav åtta utses av Stortinget och sex av kungen (däribland ordförande och vice ordförande).
79
Public |
SOU 2005:1 |
4.2.4Digitalisering av radio- och
I samtliga länder pågår en digitalisering av sändarnäten för televisionen. Utvecklingen har dock kommit olika långt. Finland är det land i Norden som tidigast kommer att stänga de analoga TV- sändningarna. Enligt ett enigt beslut i den arbetsgrupp som behandlat frågan kommer det analoga sändarnätet att vara avstängt vid utgången av augusti månad år 2007. Det råder också en samsyn i den finska
I Danmark ska digitala
När det gäller digital radio har utvecklingen gått långsammare än förväntat i alla länder, så också i Norden. I Finland bedrivs en begränsad försöksverksamhet sedan en tid där, liksom i Sverige, enbart public
I samtliga länder gäller att det finns mycket få radiomottagare för digital radio, vilket innebär att antalet radiolyssnare som faktiskt kan ta del av sändningarna är mycket litet.
5 European Broadcasting Union (EBU), 2004.
80
SOU 2005:1 | Public |
4.3Översyn av public service i Storbritannien och Finland
Under år 2004 har översyner av public
Den finska utredningen avslutades i oktober 2004.6 Arbetsgruppens förslag innebär ett kraftigt stöd för en fortsatt stark public
Ytterligare ett förslag är att en ”vanlig” företagsstyrelse ska inrättas för YLE. Förslaget innebär dock att Förvaltningsrådets uppgifter kvarstår och t.o.m. utvidgas något när det gäller att besluta om omfattning och inriktning på YLE:s verksamhet samt övervaka hur uppdraget genomförs. Arbetsgruppen föreslår att TV- avgiften varje år ska höjas i nivå med allmänna prisökningar plus en procent. Höjningen är inte begränsad i tiden utan föreslås gälla på obestämd tid.
Den brittiska översynen har ännu inte avslutats, men det material som har publicerats hittills pekar på att flera förändringar kan
6 Finska Kommunikationsministeriets publikationer 59/2004.
81
Public |
SOU 2005:1 |
vara att vänta för BBC. 7 I grunden finns det ett brett stöd för ett fortsatt starkt BBC, men från flera håll har kritik framförts mot delar av verksamheten, bl.a. mot företagets olika kommersiella verksamheter och delar av Internetverksamheten.
BBC:s nuvarande uppdrag gäller till utgången av år 2006. En översyn (Royal Charter Review) startade i december 2003 som en utredning under Department for Culture, Media and Sport (DCMS). Regeringen har i förväg slagit fast att översynen ska leda till ett starkt BBC som står oberoende i förhållande till staten. Parallellt med översynen har en rad studier genomförts av DCMS, mediemyndigheten Ofcom och flera oberoende utredare. Departementet har initierat en omfattande offentlig diskussion där organisationer, företag och enskilda lämnat synpunkter. Den utredning som arbetar på departementets uppdrag har dessutom genomfört en rad seminarier i enskilda frågor.
Utredningen avser dock inte publicera någon egen rapport. Avsikten är att departementet – utifrån utredningens arbete – ska publicera ett dokument med olika handlingsvägar för remiss (Green Paper) i början av år 2005. Senare under år 2005 kommer regeringen att publicera ett s.k. White Paper där man i mer detalj formulerar regeringens intentioner och förslag när det gäller BBC:s framtida uppdrag. Också detta dokument kommer sannolikt att remitteras. Dokumentet kommer också att bli föremål för diskussion i Parlamentet, även om det formella beslutet om ett nytt uppdrag för BBC kommer att fattas av regeringen.
Målsättningen är att ett nytt Royal Charter och avtal för BBC ska finnas i juli 2006. Beslut ska också fattas om BBC:s finansiering för den kommande tillståndsperioden. Avsikten är att beslutet om finansiering ska gälla för samma tid som uppdraget i övrigt, men liksom tidigare förväntas en kontrollstation efter ungefär halva tillståndsperioden, vilket normalt inträffar efter fem år.
4.4Public service i EU
Mediepolitiken har i huvudsak bedömts vara en nationell angelägenhet i Europas länder. På grund av medieområdets särskilda karaktär och nära samband med det demokratiska samhället, med kulturen, språket och traditioner i respektive land har dessa frågor i mycket liten utsträckning varit föremål för reglering på
7 Se bl.a. http://www.bbccharterreview.org.uk.
82
SOU 2005:1 | Public |
Det finns således i princip ingen gemensam mediepolitik på EU- nivå. På två områden är dock gemenskapens regler tillämpliga i medlemsländerna. För det första finns det s.k.
En viktig princip i
Det andra området där gemenskapsreglerna får betydelse är EU:s regler om statsstöd och konkurrens. En stor del av den mediepolitiska debatt som förts inom EU den senaste tioårsperioden har handlat om balansen mellan närings- och konkurrenspolitiska aspekter å ena sidan och yttrandefrihet och kulturpolitiska intressen å andra sidan. Det har dessutom funnits en dimension, på detta område liksom på flera andra områden, som rör huruvida dessa frågor bör regleras på nationell nivå eller på gemenskapsnivå.
En anledning till debatten är att kommersiella
Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen de senaste tio åren har inneburit att medlemsstaternas kompetens och ansvar i förhållande till
83
Public |
SOU 2005:1 |
samheten som fenomen har dessutom givits ett relativt starkt direkt stöd i
För att slå vakt om medlemsstaternas rätt att själva avgöra frågor om public
Dessutom finns en resolution antagen av samtliga medlemsstaters kulturministrar år 1998. Där bekräftas grundteserna i Amsterdamprotokollet, men framför allt anges att public serviceföretagen har ett uppdrag att förse hela befolkningen med ett brett utbud av program och att det därmed är legitimt att söka en bred publik. Det framhålls också att public
Kommissionen har tagit stort intryck av såväl Amsterdamprotokollet som den nämnda resolutionen. Det är emellertid viktigt att notera att när det gäller EU:s regler om statsstöd och konkurrens så är det
År 2001 presenterade
Tjänster i allmänhetens intresse inom radio- och
84
SOU 2005:1 | Public |
Kommissionen konstaterar också att ett brett uppdrag att sända alla slags program är legitimt för public
Kommissionen avgjorde år 2003 ett antal klagomål som rör finansieringen av public
I maj 2004 avgjordes ytterligare ett fall som rör danska statligt ägda TV2:s ställning på reklammarknaden.8 Som statsstöd anser Kommissionen att TV2, utöver licensmedel, under perioden 1995– 2002 har mottagit ränte- och avdragsfria lån, statsgarantier för driftslån, företagsskattebefrielse, ad
Den danska regeringen har sedan år 2003 för avsikt att privatisera TV2. För att möjliggöra detta har regeringen bl.a. hävdat att det är nödvändigt att tillskjuta ett egenkapital i TV2. Regeringen har argumenterat för att den överkompensation som TV2 mottagit
Den danska regeringen har valt att driva frågan vidare till EG- domstolen. Avsikten är fortfarande att TV2 ska privatiseras så fort som möjligt, men frågan skjuts på framtiden i avvaktan på domstolens beslut. Samtidigt pågår dock samtal mellan danska
8 Kommissionens IP/04/666. Klagomålet lämnades i april 2000 av det kommersiella TV- företaget TVDanmark som ägs av SBS Broadcasting SA.
85
Public |
SOU 2005:1 |
regeringen och kommissionen om principerna för att tillskjuta aktiekapital till TV2 på marknadsmässiga villkor.
I dag har kommissionen mot bakgrund av sina egna ställningstaganden och rättsfall i
86
5 Medielandskap i förändring
5.1Inledning
Det underlag som kommittén har i uppdrag att lämna till regeringen ska enligt direktiven vara baserat på en bred och djupgående analys av omvärlden för radio och TV i allmänhetens tjänst. I detta kapitel beskrivs grundläggande fakta samt några av de väsentliga förändringar som just nu pågår på medieområdet, särskilt i de delar som rör radio och TV och de nya distributionsformer som håller på att utvecklas. Vi är intresserade av tendensen, riktningen och styrkan i de förändringar som sker. Det är viktigt att riksdag och regering kan basera bedömningar och förslag på en så komplett bild som möjligt av det mediesamhälle som allmänradion och allmäntelevisionen ska verka i under kommande tillståndsperiod. Och det är mot denna bakgrund som våra förslag i följande kapitel om public
Den utvecklingsfaktor som kanske mer än någon annan ligger bakom de förändringar vi ser i dagens massmedielandskap är tekniken. Vi lever i den digitala tidsåldern; den digitala tekniken har redan i grunden förändrat såväl produktion som distribution av radio och TV och alla de nya former av kommunikation som följer i dess kölvatten. Konvergensen, eller sammansmältningen, mellan traditionella etersända radio- och
Viktiga förändringar på radio- och
87
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
ningar i mediekonsumtionen är faktorer som kan behöva beaktas när man försöker bedöma de framtida förutsättningarna för radio och TV i allmänhetens tjänst.
De kraftiga förändringarna i medielandskapets struktur har de senaste 20 åren också medfört ett annat radio- och
5.2Medierna i samhället
Mediernas betydelse för det offentliga samtalet, för den fria åsiktsbildningen och därmed för den demokratiska processen som sådan är utomordentligt stort. En mångfald av fria och självständiga röster inom medierna säkerställer att olika åsiktsriktningar får komma till tals, att skilda perspektiv och intressen lyfts fram, att det finns utrymme för kritik av såväl offentlig som privat maktutövning och att missförhållanden i alla delar av samhället belyses. Av dessa skäl är
Radio och TV, liksom medier i övrigt, är också på många sätt nära sammanflätade med samhället i övrigt. Framväxten av de moderna massmedierna är parallell med utvecklingen av det demokratiska styrelseskicket i Sverige. Rundradion har funnits nästan lika länge som den allmänna rösträtten. Radion och så småningom televisionen har tillsammans med dagspressen utvecklats till de viktigaste enskilda massmedierna.
Mediernas stora betydelse i samhället antyder också deras maktposition. Medier har makt över dagordningen och därmed över vilka frågor som kommer att diskuteras i det offentliga samtalet. Det är i medierna som aktörer inom politik och näringsliv behöver få ut sina budskap och medierna har genom sitt sätt att fungera möjlighet att i hög grad påverka också andra samhälleliga processer.
Samhällets kommunikationsprocess påverkas av det massmediesystem som varje samhälle har. I auktoritära samhällen har medierna ingen självständig roll utan är redskap i maktens händer. I sådana samhällen kan medierna naturligt nog inte uppfylla några demokratiska målsättningar. I det svenska samhället har vid skilda tillfällen diskuterats vilka som är de centrala huvuduppgifterna för
88
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
massmedierna. I den svenska pressutredningen från 1994 skrev man:
Massmedierna fullgör tre uppgifter som är särskilt angelägna för den fria åsiktsbildningen, nämligen uppgiften att förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor, uppgiften att granska de inflytelserika i samhället och uppgiften att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals.1
Dessa uppgifter brukar benämnas Information, Granskning och Forum för debatt. Även om de inte är formulerade i lag kan de anses sammanfatta en grundsyn på mediernas uppgifter. De största publicistiska organisationerna i landet har traditionellt också ställt sig bakom en sådan beskrivning.2
Radions och televisionens roll i det demokratiska samhället utgör en central förutsättning för våra överväganden och förslag. En frågeställning i analysen av omvärlden för public
5.3Strukturförändringar på radio och TV
Det svenska medielandskapet präglades under lång tid av stabilitet. Varje medium hade sin särart, sin utveckling, sin ekonomi och sin reglering. Men de senaste
På
1SOU 1995:37, Vårt dagliga blad – stöd till svensk dagspress, s. 156.
2Hadenius & Weibull 2003.
89
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
förändrades konkurrenssituationen i svensk TV kraftigt. För radion var omställningen inte lika stor och omedelbar. Sveriges Radios monopol kom först att brytas i mer blygsam form, genom närradions introduktion år 1979. Möjligheten att bedriva radiosändningar vid sidan av SR var dock ett frö också till den kommersiella radions framväxt. År 1993 introducerades privat kommersiell lokalradio, vilket innebar en förändrad konkurrenssituation också för allmänradion.
Det är i grunden två faktorer som drivit på utvecklingen på etermediemarknaden i vår del av världen. Den ena är teknikutvecklingen och den andra är avregleringen av tidigare monopolmarknader, inom såväl radio och TV som telekommunikationstekniken. Den nationella radio- och
Sett i ett större perspektiv är utvecklingen på mediemarknaden ett led i en pågående globalisering av olika branscher och länders ekonomier. Samma tendenser som man finner inom medieindustrin ser vi också inom andra produktområden. Den globala ekonomin berör ofrånkomligen också medierna. Dessa förändringar har i sin tur lett till att nationella gränser har blivit mindre viktiga och att beroendet av omvärlden har ökat.
Framväxten av en kommersiell marknad för radio och TV har också inneburit nya typer av ägare på marknaden. Medieföretag stannar inte längre inom en och samma bransch; allt fler medieföretag blir multimedieföretag, dvs. etablerar verksamheter inom fler delar av medieområdet, beroende på de samordningsvinster och stordriftsfördelar som finns. Några av världens största koncerner är i dag mediekoncerner med intressen i alla delar av mediemarknaden samt verksamma i stora delar av världen.3
Förändringarna syns också på den svenska mediemarknaden. Flera av de största svenska medieföretagen har vidgat sina verksamheter till nya medier och nya geografiska marknader, t.ex. Bonniers och MTG, samtidigt som de har mött konkurrens från stora utländska medieföretag. Också helt nya aktörer på medieområdet har tillkommit.4
3Hadenius & Weibull 2003.
4Sundin 2003.
90
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
På den svenska radiomarknaden finns i dag Sveriges Radio samt 86 kommersiella lokalradiostationer. Av dessa 86 har Stenbeckssfären 20, SBS/Bonnier 22, NRJ 20, Fria Media 12 och övriga ägare 12 stationer. Dessutom tillkommer, vilket inte framgår av tabellen, ca 170 närradiostationer i vilka ca 1 325 organisationer och föreningar har tillstånd att sända.
Tabell 5.1. Ägande inom svensk radio 2004
Huvudägare | Kanal/nätverk |
Stiftelse | Sveriges Radio |
Stenbeck, landsortstidningar/MTG Radio | Rix FM, Lugna Favoriter, Power, Metro FM |
SBS Bonnier/SBS Radio | Mix Megapol, Vinyl, City, Rockklassiker, |
NRJ | NRJ |
Stiftelsen Fria Media | Fria Media |
Källa: MedieSverige 2004. |
I juli 2004 ingick MTG ett avtal med franskägda NRJ Group som innebär att MTG tar över driften av NRJ:s 20 radiostationer i Sverige samt står för deras försäljning av reklam.5 Detta innebär att MTG blir största enskilda aktör på radiomarknaden med mer än hälften av det totala antalet stationer. Tio av NRJ:s kanaler kommer att döpas om och istället bli
Inom radio dominerar således svenska aktörer. De utländska ägare som finns på radiomarknaden kommer från Frankrike (NRJ) och USA (SBS). På marknaden för
5http://www.mtg.se Modern Times Group hemsida
6MedieSverige 2004.
91
Medielandskap i förändring SOU 2005:1
Tabell 5.2. Ägande inom svensk television 2004
Huvudägare | Kanal/nätverk |
Stiftelse | SVT, UR |
Alma Media (23 %), Bonnier (22 %), Sten- | TV4 |
beck (15 %) | |
Stenbeck | TV3, ZTV, TV1000, TV1000 Cinema, Viasat |
Nature/Action, Viasat Sport, TV8 | |
SBS Broadcasting | Kanal 5 |
Baker Capital | Canal+, Canal+ Gul, Canal+ Blå |
(tidigare Vivendi Universal/Canal Plus) | |
Källa: MedieSverige 2004. |
Det är samtidigt tydligt att Norden har vuxit fram som en gemensam marknad för många medieföretag. De största medieföretagen i respektive land är i dag verksamma i hela regionen. Medieforskaren Staffan Sundin menar att alla tendenser pekar mot att konkurrensen på den svenska mediemarknaden kommer att påverkas genom att företag i grannländerna i allt större utsträckning söker sig till nya geografiska marknader.7
Framväxten av en kommersiell marknad för radio och TV har också lett till utvecklingen av en marknad för fristående produktion. Det traditionella sambandet mellan produktion och utsändning har luckrats upp. Många av de kommersiella radio- och TV- bolag som tillkommit efter att monopolen försvann har normalt en begränsad egenproduktion och lägger i stället ut stora delar av sin produktion på utomstående produktionsbolag. Som vi kan se längre fram köper svenska kommersiella
På radioområdet saknas aktuella uppgifter om omfattningen av marknaden för fristående produktion. Marknaden är dock sannolikt mycket begränsad. Främst är det här fråga om enskilda fristående journalister. Den ojämförligt största uppdragsgivaren är SR
7Sundin 2003.
8MedieSverige 2004.
92
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
som i sin public
5.3.1Koncentration
Efter avregleringen på medie- och teleområdena i Europa har alltså en betydande privat sektor inom radio och TV vuxit fram. Före 1980 fanns det i stora delar av Europa små möjligheter för privata ägare att skapa medieimperier, då ju både radio- och
En farhåga som ofta lyfts fram när det gäller koncentration eller dominans i det moderna mediesystemet är risken för omfattande vertikal integration, dvs. att enskilda aktörer kontrollerar flera led i värdekedjan från produktion av programmaterial till kontroll över distributionsvägarna hem till hushållen. En utveckling mot alltför stark koncentration av makt till ett fåtal ägare anses vara särskilt oroande på mediemarknaden mot bakgrund av mediernas betydelse för den yttrande- och informationsfrihet som det demokratiska samhället vilar på.
En annan fråga som är relevant att analysera, men som inte får plats i denna framställning, är i vilken mån det svenska mediesystemet i stort präglas av mångfald eller av tendenser till koncentration av ägandet. Ett exempel är den kommersiella lokalradion där koncentrationen tilltagit kraftfullt på senare tid, vilket har framgått i det föregående. Ett annat exempel är tidningsmarknaden, där utvecklingen de senaste decennierna har slagit hårt mot
9 Hadenius & Weibull 2003, Sundin 2003.
93
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
mångfalden på den lokala marknaden.10 Endast på några mycket få utgivningsorter i landet kan konkurrensläget sägas vara jämnt mellan olika tidningsägare. Bara på ett femtontal orter i landets 289 kommuner är det i dag fler än en ägare som utger dagstidningar. I sådana situationer är det av stor betydelse vilka motkrafter som finns i form av andra medietyper och andra medieägare.
5.4Mer radio och television
Det mest påtagliga resultatet för Sverige av den utveckling som beskrivits ovan är det stora antal radio- och
Tabell 5.3. Antal nationella, regionala och lokala radiostationer över tid
1925 | 1955 | 1964 | 1977 | 1979 | 1985 | 1987 | 1993 | 1994 | 1998 | 2003 | |
Riks (SR) | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 4 | 4 | 4 |
Digitala (SR)2 | 1 | 10 | |||||||||
Enbart DAB2 | 1 | 4 | |||||||||
SR lokala1 | 24 | 24 | 24 | 26 | 26 | 26 | 26 | 26 | |||
Privata lokala3 | 60 | 83 | 84 | 86 | |||||||
Närradio | 16 | 85 | 113 | 160 | 157 | 171 | 173 |
1Lokalradio började sändas redan under
2De digitala kanalerna sänder även via Internet.
3Avser verksamma radiostationer. En del tillstånd är tillbakalämnade eller aldrig köpta (ca
Källa: MedieSverige 2004.
10 Hadenius & Weibull 2003.
94
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Tabell 5.4. Tillgång till olika svenska
Kanal | Tillgång | Räckvidd en genomsnittlig dag |
Rikstäckande1 | ||
SVT1 | 100 | 47,4 |
SVT2 | 100 | 36,3 |
TV3 | 63 | 19,9 |
TV4 | 98 | 43,4 |
Kanal 5 | 65 | 17,6 |
ZTV | 49 | 4,9 |
Ej rikstäckande | ||
TV8 | 24 | 0,5 |
TV4+ | 22 | 1,9 |
Viasat Nature/Action | 21 | 1,2 |
Canal+ | 16 | 1,4 |
Canal+ Gul | 15 | 1,0 |
Canal+ Blå | 14 | 0,8 |
Viasat Sport | 18 | 0,8 |
SVT24 | 18 | 0,7 |
TV1000 | 11 | 1,0 |
TV1000 Cinema | 10 | 0,7 |
Viasat Explorer | 6 | 0,2 |
Mediteve (TV4) | 6 | 0,0 |
1 Med rikstäckande avses kanaler som har en tillgång på 48 procent eller mer av befolkningen.
Källa: MedieSverige 2004 (MMS).
På radiomarknaden dominerar svenska kanaler, medan det på TV- sidan finns en mer brokig blandning av svenska kanaler, helt utländska kanaler och kanaler som är utländska men som särskilt riktar sig till en svensk publik.11 Skillnaden ligger i att människors
11 Här avses utländska kanaler som genom dubbning, ljudspår med kommentator eller textning särskilt anpassar en version av kanalen till den svenska marknaden.
95
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
fortfarande mycket begränsat (se avsnitt 5.7). Radio är dessutom till sin karaktär ett medium som man ofta tar del av utomhus och i rörelse, t.ex. i bilen. För rörlig mottagning av radio är fortfarande marksändningar det enda reella alternativet.12
En trend på senare år är att redan etablerade
En liknande utveckling går också att spåra inom radion. Där är det dock främst SR som har påbörjat denna utveckling, vilket beror på att man hittills är ensam om att ha utrymme för det. Det sker i försöksverksamhet med den digitala marksända radion, där SR har startat tio nya kanaler. Via Internet har ett större antal radioföretag, också privata, startat nya radiokanaler.
5.4.1Fortfarande begränsad tillgång
Det är viktigt att konstatera att det långtifrån är alla svenskar som har tillgång till det nya radio- och
12SOU 2002:38 Digital Radio – Kartläggning och analys.
13Hultén 2004.
96
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
uppemot en fjärdedel av publiken har enbart tillgång till SR:s sändningar.
Det återstår att se hur tillgången till fler radio- och
Regeringens utredare av radio- och
5.5Digital radio och TV, Internet och andra nya kommunikationsformer
Digitaliseringen av massmedierna har pågått länge och på många fronter samtidigt. Bland förhoppningarna på den digitala tekniken har särskilt lyfts fram att den ska möjliggöra bättre kvalitet i sändningarna och ge utrymme för fler kanaler i etern. Så har det också blivit, men digitaliseringen har kommit att utgöra en stark drivkraft för stora förändringar också på andra områden inom mediemarknaden, såväl inom produktion och distribution som för medieföretag i sin helhet. Den beskrivning som redovisats ovan är till stora delar driven av utvecklingen inom området digital teknik.
97
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
Det första området att påverkas av digitaliseringen var produktionen av innehåll. Den digitala tekniken möjliggör inte bara en sammansmältning av medier utan också av olika funktioner inom medier och därmed uppstår möjligheter till mer effektiv produktion. Detta har lett till stora förändringsprocesser inom många stora medieföretag. I Sverige har detta varit särskilt tydligt inom dagspressen med omfattande rationaliseringar av produktionsverksamheten. På senare tid har också radio- och
Digitaliseringen av distributionen är ett något senare skede i utvecklingen. Under
I dag har ca 32 procent av de svenska
Riksdagen har beslutat att digital marksänd TV ska byggas ut till hela landet och ersätta den analoga marksända televisionen. De analoga sändningarna ska läggas ned etappvis och ha upphört helt senast den 1 februari 2008.17 I flera länder beslutas nu om en övergång från analoga till digitala marksändningar av TV. På satellit-
14Hultén 2004.
15MMS, november 2004
16Mediavision 2004 .
17Prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196.
98
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
En viktig utveckling i detta sammanhang är mellanhändernas växande betydelse på den digitala
För den digitala radion har utvecklingen varit långsammare och osäkerheten större. I Sverige har en parlamentarisk kommitté föreslagit att sändningsverksamheten bör fortsätta och att bättre förutsättningar bör skapas för att radiobranschen själv ska kunna ta steg i riktning mot en utbyggd sändningsverksamhet.21 För närvarande är det bara SR som sänder och hittills enbart i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.
18Mediavision 2004.
19Vid mitten av 2004 har kabelbolaget com hem AB endast lyckats värva 10 procent av sin kundstock till digitala abonnemang. UPC har lockat ca 7 procent medan andra kabelbolag inte ens har infört möjligheten att ta emot digitalt (Hultén 2004).
20Hultén 2004.
21SOU 2004:16 Digital Radio
99
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
5.5.1Internet, bredband och nya medier
Den tekniska utvecklingen har lett till att traditionella medier har fått sällskap dels av en rad nya medieformer, dels av ett antal mer eller mindre färdigutvecklade distributionsplattformar. En av de mest omtalade digitala plattformarna är Internet, som både kan betraktas som ett medium i sig själv och som en distributionsplattform som rymmer många traditionella medier. Internet illustrerar hur systemet är på väg att ändra karaktär genom en teknisk sammansmältning som medför att de äldre distributionsmetoderna inte längre är lika centrala eller självklara. Tidningen och
Den snabba utvecklingen av Internet vid mitten av
I dag vet vi att Internets utveckling har fortsatt, att kostnaderna för användande har minskat och att plattformen är väl etablerad. Internet är också tillgängligt, för den som vill, dygnet runt. Internet används dagligen av 32 procent av svenskarna, räknat såväl i hemmet och i skolan som på arbetet. Tillgång och användning skiljer sig dock kraftigt åt i befolkningen (se avsnitt 5.7).
Samtidigt vet vi att varken de värsta farhågorna eller de mest optimistiska prognoserna var befogade.22 De flesta renodlade Internetverksamheter har tvingats lägga ner eller gå samman med traditionella medieföretag. Varken annonsintäkter eller abonnemang har hittills fungerat särskilt väl som finansieringskällor. Högst få aktörer har kunnat ta betalt och tjäna pengar på mediekonsumtion via Internet. Flera stora medieföretag har varit inblandade i misslyckade och kostsamma projekt. Missbedömning-
22 Hadenius & Weibull 2003, Bergström 2004.
100
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
arna har gällt både människors benägenhet att efterfråga tjänsterna och deras vilja att betala för dem.23
Hemsidor och portaler på Internet används av många traditionella medier i dag främst som komplement och marknadsföringskanaler för huvudverksamheten. Det är också de traditionella medieföretagen som med sina webbplattformar dominerar på Internet, särskilt som nyhetsmedier. Användningen av Internet har ökat och ökar fortfarande, men Internet används huvudsakligen som ett komplement till andra medier, mediet har inte på något avgörande sätt förändrat konsumtionen av traditionella medier. Detta framgår av redovisningen i avsnitt 5.7.
Bredband är ett samlingsbegrepp för en mängd olika överföringstekniker som erbjuder hög överföringskapacitet. I dag används begreppet framför allt när man talar om anslutning till Internet, där hög överföringshastighet är viktig. Rent fysiskt kan bredband erbjudas på olika sätt, t.ex. via fiberoptik, kabelnät, telefonnät och liknande, men det kan också ske via sändningar i etern via marknät. Det behöver heller inte vara samma teknik som används för den information som t.ex. en Internetsurfare tar emot och laddar ner, som för den information man skickar (returkanal). Överföringstekniker med hög kapacitet kan förväntas bli allt vanligare i svenska hushåll den närmaste tioårsperioden. Olika sådana tekniker kan komma att bli kanaler för distribution också av innehåll som traditionellt varit en del av broadcasting, dvs. utsändningar från en till alla (radio och TV).
Med hög överföringskapacitet med möjligheter att både ta emot och skicka stora mängder information öppnas också andra möjligheter till medieanvändning, tjänster som i en förlängning kan få stor betydelse för mediesystemets utveckling. Det som kännetecknar dessa tjänster är ökad grad av individualisering och möjligheter för publiken att själv avgöra när och hur man tar emot program. ”On demand” eller ”på begäran” innebär att publiken kan välja att ladda ner ett program och lyssna eller titta när det passar dem bäst. Det blir också möjligt med en ökad grad av ”personalisering” av innehåll och tjänster. Delar av publiken har blivit van att tjänster och innehåll kan skräddarsys för deras personliga smak och intressen, t.ex. i elektroniska programguider, personliga
23 Man tenderar också att bortse från att ”World Wide Web” är långtifrån så globalt som dess rykte ger vid handen. Tillgång till Internet är än så länge mycket starkt koncentrerat till USA och Västeuropa. I stora delar av världen, t.ex. Afrika, Sydasien och Arabvärlden, är Internettillgången mycket låg (Hadenius & Weibull 2003).
101
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
eller
5.5.2Tidigt i utvecklingen
Den digitala tekniken i de former den når publiken befinner sig till flera delar fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Utvecklingen har försenats av bristen på standardiserade lösningar kring frågor som utsändningsteknik, kryptering av innehåll, gränssnitt för nya interaktiva tjänster etc. Det har också funnits en osäkerhet hos delar av allmänheten om den nya tekniken och hur man ska förhålla sig till den.
En egenskap som tidigt i digitaliseringen av TV tillmättes stor betydelse var interaktivitet, dvs. kommunikation mellan mottagaren och sändaren, inte bara det omvända som varit kännetecknet för massmedier hittills. För att interaktivitet ska uppstå mellan sändare och mottagare krävs en returkanal som tittare och lyssnare kan använda för återkoppling, t.ex. Internet eller mobiltelefoni. Osäkerheten är dock stor om hur intresserad publiken faktiskt kommer att vara för interaktivitet via digital TV och radio. Många boxar för exempelvis digital
En annan osäkerhet när det gäller i vilken grad den nya teknologin och dess tjänster blir tillgängliga är kostnaderna för hushållen. Kostnader uppkommer dels för att vara uppkopplad eller ansluten, t.ex. avgifter för satellit- och kabelanslutning, dels för den särskilda mottagarutrustning som blir nödvändig. Dessutom bygger många av de nya kanalerna och tjänsterna på att de kan erbjudas på kommersiell basis på ett sätt som vi inte har varit vana vid hit-
24 MMS 2004. Avser de som på undersökningsföretagets fråga svarar att de haft returkanalen inkopplad igår. På svarsalternativet någon gång i månaden var andelen 2,9 procent. Se också t.ex. Theodoropoulou 2003.
102
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
tills. Det är brukarna som ska ge programföretag och tjänsteleverantörer intäkter och därför kan många av framtidens informationstjänster förväntas komma att tillhandahållas mot särskilda avgifter. Marknadens aktörer förväntar sig att hushållen kommer att spendera mer resurser på medier och nya tjänster i framtiden. En osäkerhet gäller givetvis i vilken utsträckning människor är beredda att göra detta.
Medieforskaren Ulla Carlsson uppmärksammar i en artikel publicerad för Bokpriskommissionen 2004, att en digital generationsklyfta kännetecknar dagens medielandskap.25 Exempelvis har Internet och dagens mobiltelefoner tjänster och innehåll som är okänt för många människor i de äldre generationerna. Intresse för, tillgång till och kunskap om den nya tekniken varierar också kraftigt i befolkningen. Stora delar av t.ex. Internets innehåll är okänt för en betydande del av den vuxna befolkningen. Carlsson menar med olika exempel att det finns en ung generation som behärskar en ny medieteknik i alla sina delar till skillnad från andra generationer.
5.6Ekonomi för radio och TV
Förändringarna av radio- och
I Sverige har vi, till skillnad från en rad andra länder, ett renodlat dualistiskt etermediesystem, dvs. ett system med en privatägd radio- och
25 Carlsson m.fl. 2004.
103
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
varandras intäktskällor (ett undantag är de sponsringsintäkter som SVT har). På andra håll finns exempel på konkurrens mellan public service och kommersiella företag om
Framväxten av en kommersiell radio- och
Tabell 5.5. Reklaminvesteringar i Sverige 1990, 1996 och 2003 (miljoner kronor) samt andelar för olika mediegrupper (procent)
Mediegrupp | 1990 | 1996 | 2003 |
Storstadsmorgonpress | 35 | 28 | 21 |
Landsortspress | 37 | 29 | 27 |
Kvällspress | 7 | 5 | 4 |
Populärpreses | 5 | 4 | 4 |
Fackpress | 9 | 8 | 10 |
Utomhusreklam | 4 | 4 | 6 |
Bio | 1 | 1 | 0 |
TV | 2 | 19 | 24 |
1 | 0 | ||
Radio | 2 | 3 | |
Antal miljoner | |||
Löpande priser | 10 808 | 13 140 | 14 746 |
Fasta priser | 14 464 | 14 274 | 14 746 |
Källa: MedieSverige 2004 (IRM).
Mot bakgrund av att den totala reklamvolymen varit oförändrad i fasta priser har reklamintäkterna minskat kraftigt för särskilt dagspressen. Dagspressen har minskat sin andel av reklamintäkterna i traditionella reklammedier från 79 procent 1990 till 53 procent 2002. Över tid har de reklamfinansierade etermedierna tagit en allt större del av reklamkakan.26
Främst är det
26 Sundin 2003.
104
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
begränsad omfattning. Nettointäkterna från
5.6.1Totala intäkter
Det saknas i dag en sammanhållen statistik om den totala ekonomiska omsättningen på radio- och
27Mediavision 2004.
28Hultén 2004.
29För public
105
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
Figur 5.1. Fördelning av intäkter i svensk TV
6000 | ||
5000 | ||
4000 | ||
3000 | ||
2000 | ||
1000 | ||
0 | ||
1996 | 2003 | 2008 |
Källa:MedieSverige 2004.
Mellan åren 1996 och 2003 har de totala intäkterna på
Hultén redovisar också vad detta innebär för de svenska TV- hushållen. Kostnaden för TV i ett genomsnittligt hushåll nästan fördubblas mellan 1996 och 2008, från 1 900 kr till ca 3 300 kr per år. Kommersiell TV skulle 2008 stå för 70 procent av intäkterna jämfört med 55 procent 1996. Public
30 Mediavision 2004.
106
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
kosta ca 2,80 kr per dag och hushåll och kommersiell TV ca 6,30 per dag och hushåll.
Radioreklam har, som siffrorna i tabell 5.5 visar, hittills inte visat sig vara en lika god affär. Den kommersiella lokalradiobranschens samlade intäkter har stigit från ca 30 miljoner kronor 1993 till ca 450 miljoner kronor år 2003. Radioreklamen drabbades hårt under konjunkturnedgången
5.6.2Återinvestering i svensk produktion
Den tillväxt som återspeglas i beräkningen ovan bör kunna förväntas ge ett tillskott också till produktionen av svensk television, varav en del kan komma den fria produktionsmarknaden till godo. Det finns dock stora skillnader i hur mycket av omsättningen inom de tre segmenten som går till produktion, särskilt svensk sådan. Även på detta område saknas en sammanhållen statistik som kan visa hur stora investeringar som varje år går till produktion av nytt innehåll för svenska tittare. Hultén har beräknat att av de samlade intäkterna år 2003 (ca 12 miljarder kr) investerades ca 3,4 miljarder kr totalt i svensk nyproduktion och därutöver ytterligare knappt en miljard för utländska inköp.
Av den svenska nyproduktionen år 2003 svarade public service- TV (SVT och UR) för två tredjedelar medan dess andel av intäkterna var en tredjedel.
I takt med att kostnadspressen på radio- och
31 Hultén 2004
107
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
5.7Publiken
Utvecklingen den senaste
Bland medieforskare är bedömningen att den stora volymökningen av medieutbudet och enskilda mediers hårda profilering vid slutet av
32 Se t.ex. Gustafsson & Weibull i SOU 1999:126, Hadenius & Weibull 2003, Carlsson m.fl. 2004.
108
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Figur 5.2. Andel av befolkningen
Källa: Mediebarometern 2003.
109
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
De medier som dominerar medieanvändningen är fortfarande TV, radio och morgontidningar. Under hela perioden
Män ser något mer på TV, lyssnar på radio och använder Internet mer än kvinnor, medan kvinnor läser böcker i större omfattning än män. Dessa skillnader har i stort sett varit konstanta över tid. I övrigt utmärks medieanvändning av relativt små skillnader mellan män och kvinnor.
Även när vi tittar på hur mycket tid som fördelas mellan olika medier har utvecklingen varit stabil. Fördelningen mellan lyssnande, tittande och läsande har förblivit relativt oförändrad.
Figur 5.3. Den bruttotid som befolkningen
Källa: Mediebarometern 2003.
33 Procentandelarna för räckvidd varierar något beroende på mätmetod, men andelarna har varit i huvudsak stabila sedan
110
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Den tid genomsnittssvensken ägnar de större medierna var år 2003 fem timmar och 51 minuter per dag.34 1979 var motsvarande tid fem timmar och 21 minuter. Det rör sig alltså om en ökning med endast 30 minuter under de senaste 25 åren, trots den explosionsartade medieutvecklingen. De senaste
Radio är det medium som svenskarna ägnar mest tid varje dag. Den genomsnittliga lyssnartiden uppgår till ca 2 timmar och 40 minuter. Till stor del förklaras detta givetvis av att radio i mycket stor utsträckning är ett bakgrundsmedium som man lyssnar på när man också gör annat. Lyssnartiden bland radiolyssnare har emellertid sjunkit över tid, från en högstanivå i slutet av
En viktig förklaring till stabiliteten över tid är att exponering för medier i hög grad bestäms av våra dagliga vanor och grundläggande värderingar. Även om medier expanderar leder inte detta till att människor på något avgörande sätt ändrar sina dagliga liv, snarare anpassar man de vanor man har något i takt med utvecklingen. Också en rad andra faktorer påverkar och förklarar medieanvändningen, t.ex. skillnader mellan olika länder, mellan grupper i samhället och mellan olika livsstilar. En förklaring till att Sverige jämfört med många andra länder ligger lågt i fråga om tiden för TV- tittande kan t.ex. vara att det finns mycket få hemmaarbetande kvinnor. Det internationellt sett höga radiolyssnandet i Sverige kan delvis förklaras med ett lågt
34Måttet representerar ett brutto och tar inte hänsyn till att mediekonsumtion kan ske parallellt.
35Mediebarometer 2003.
111
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
till exempelvis USA där
5.7.1Internetanvändning
Naturligtvis finns det undantag där vanor förändras relativt snabbt. Nya tekniker som exempelvis mobiltelefoni och Internet nådde snabbt en relativt hög exponering hos den svenska allmänheten.
Att Internet finns tillgängligt är emellertid inte samma sak som att det används regelbundet. Studier av användningen tyder snarast på att denna har stagnerat i början av
I hela befolkningen är tillgången till Internet i hemmet 71 procent, en siffra som nu tycks ha planat ut efter en kraftig uppgång. Högst grad av tillgång har högre tjänstemän/akademiker (91 procent) och ungdomar (91 procent). De lägsta andelarna finns bland pensionärer (29 procent) och lågutbildade (37 procent). I tabell 5.6 redovisas användningen av nätet.
Tabell 5.6. Andelen Internetanvändare
Kön | Ålder | Utbildning | |||||||||
Totalt | Män | Kvinnor | Låg | Mellan | Hög | ||||||
1998 | 21 | 26 | 16 | 20 | 41 | 27 | 16 | 1 | 8 | 22 | 33 |
1999 | 31 | 35 | 26 | 31 | 45 | 40 | 29 | 4 | 10 | 31 | 50 |
2000 | 32 | 36 | 28 | 26 | 48 | 46 | 29 | 5 | 9 | 35 | 52 |
2001 | 35 | 41 | 30 | 29 | 49 | 50 | 31 | 7 | 13 | 37 | 51 |
2002 | 32 | 36 | 29 | 28 | 44 | 43 | 31 | 8 | 12 | 33 | 44 |
2003 | 33 | 38 | 29 | 28 | 42 | 43 | 34 | 9 | 14 | 37 | 43 |
Källa: Nordicom, Mediebarometer 2003.
36Hadenius & Weibull 2003, Carlsson & Weibull 2003.
37Hadenius & Weibull 2003, Bergström 2004.
112
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
I Mediebarometern för 1998 uppmättes en andel av befolkningen på 21 procent som använde Internet en genomsnittlig dag. År 2001 hade andelen ökat till 35 procent för att år 2003 hamna på 33 procent. Dessa siffror avser den totala användningen av Internet, oavsett om den sker i hemmet och är av privat karaktär eller om den sker på arbetet eller i skolan. Ser man enbart till användning i hemmet användes Internet av 21 procent av befolkningen år 2003.
Internet är, åtminstone än så länge, inte i första hand en fråga om traditionell medieanvändning, utan om det som kan karakteriseras som interaktiv individanvändning. De vanligaste användningsområdena för Internetanvändning i hemmet är elektronisk post (54 procent bland användare), fakta- och informationssökning (24 procent) samt att uträtta ärenden (21 procent). Andelen som läst en dagstidning är 14 procent och de som tagit del av nyheter via en nyhetstjänst 10 procent.38
Användningen av Internet skiljer sig också mycket åt mellan olika människor. Andelen användare är klart högre bland män än kvinnor, och högre bland yngre och medelålders än bland äldre: bland de äldsta är endast nio procent användare en genomsnittlig dag. Också utbildning är en kraftigt skiljande faktor; bland högutbildade är andelen användare nära tre gånger så stor som bland lågutbildade.
Radio via Internet har ibland betraktats som en nyhet som skulle utgöra en stark konkurrent till lyssnandet på traditionell radio. Men än så länge har inte radiolyssnande via Internet tagit några större lyssnarandelar. Av de som har använt Internet en genomsnittlig dag är det bara en procent som lyssnar på radio via nätet, bland de yngsta
5.7.2Fragmenterad användning
Trots relativt små förändringar i människors exponering för massmedier så har naturligtvis flera saker hänt de senaste 20 åren. Samtidigt som den totala tiden för medieanvändning har förblivit relativt stabil har mediesystemet som helhet expanderat kraftigt. Inne-
38Mediesverige 2004.
39Mediebarometer 2003.
113
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
börden är att varje kanal i genomsnitt fått en mindre publik genom att radiolyssnandet och
Figur 5.4. Medieanvändning i tid fördelad på olika medier och kanaler1 i befolkningen
1 Figuren är en beräkning där Mediebarometerns bruttotid för radio och TV fördelats på grundval av uppgifter från räckviddsstudier för respektive medium år 2003.
Källa: Mediebarometern 2003.
114
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Forskningen har visat att när medieutbudet mångfaldigas och människors valfrihet därmed ökar, så tenderar människor att välja efter traditionella mönster. Ju mer mångsidigt ett mediesystem blir desto tydligare tycks skillnaderna i människors medieval bli, skillnader som kan avläsas mot bakgrund av ålder, utbildningsnivå, inkomstnivå, livsstil etc. En sådan differentiering av medieanvändningen tar sig också uttryck i skillnader i fråga om vilka programgenrer människor tar del av. Exempelvis är tittandet på kvällsnyheter inte längre en så stabil vana som det en gång var för de flesta. Detta är numera närmare relaterat till t.ex. utbildningsnivå och politiskt intresse än det var på
5.7.3Radiolyssnandet
Med introduktionen av privat kommersiell lokalradio 1993 kom allmänhetens radiolyssnande att påverkas. Andelen radiolyssnare och den samlade lyssnartiden är visserligen i stort sett desamma, men inom denna ram har publikförändringar ägt rum.
Tabell 5.7. Daglig räckvidd i åldrarna
2003 | |
Radio totalt | 76,4 |
SR totalt | 50,5 |
SR P1 | 11,7 |
SR P2 | 1,5 |
SR P3 | 10,9 |
SR P4 | 34,6 |
Privat lokalradio totalt | 31,1 |
Mix Megapol | 6,0 |
NRJ/Energy | 6,3 |
Rix FM | 11,8 |
Fria Media | 4,9 |
City 3 | 6,6 |
Närradio | 2,4 |
Internet | 1,0 |
Anm: Lyssnandet på radio via Internet avser andelen lyssnare en genomsnittlig dag av de som besökt Internet en genomsnittlig dag (totalt 33 procent).
Källa: RUAB 2004 och Mediebarometern 2003.
40 Weibull & Gustafsson 1999.
115
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
Drygt 50 procent av befolkningen lyssnar en genomsnittlig dag på någon eller några av SR:s kanaler, medan privat lokalradio dagligen lockar ungefär en tredjedel av publiken. SR:s andel av den samlade lyssnartiden är ca 65 procent, vilket är bland de högsta andelarna för public
Närradion har marginella lyssnarandelar. Närradion kan dock ha en viktig förankring i lokalsamhällen och stor betydelse för ideella organisationers möjligheter att göra radio i frågor som ligger dem nära. Före starten av privat lokalradio kunde vissa närradiostationer nå en relativt stor publik på lokala marknader, men efter den privata radions utbyggnad har närradion legat på en mycket begränsad nivå.42
SR tappade naturligt nog publikandelar de första åren efter introduktionen av privat radio. Förändringen i lyssnandet gick fort. Mellan våren 1994 och hösten 1996 fördubblades andelen lyssnare på privat lokalradio, från 15 procent till nästan 30 procent, samtidigt som det totala radiolyssnandet ökade högst marginellt. Tendensen sedan mitten på
Konkurrensen om radiolyssnarna har framför allt kommit att gälla de unga lyssnarna. Ålder är den variabel som har störst betydelse för valet av radiokanal.43 Detta är också internationellt ett typiskt mönster. Den viktigaste förklaringen till att yngre lyssnares vanor förändrats är att den privata radion i mycket stor utsträckning riktar in sig på just dessa målgrupper.
Tabell 5.8. Andelen dagliga lyssnare på olika typer av radio efter ålder 2003 (procent)
Samtliga | ||||||
Radio totalt | 76,4 | 70,0 | 75,2 | 77,8 | 80,3 | 77,7 |
Sveriges Radio | 50,5 | 16,9 | 38,8 | 50,7 | 72,3 | 75,9 |
Privat lokalradio | 31,1 | 51,7 | 44,4 | 38,0 | 13,3 | 1,5 |
Närradio | 2,4 | 2,1 | 2,1 | 3,2 | 2,8 | 1,2 |
Källa: RUAB 2004. |
41EBU 2004.
42Hadenius & Weibull 2003.
43Mediebarometer 2003, Strid 2004.
116
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Bland de allra yngsta
Medieforskningen har försökt klarlägga om dagens förändrade publikpreferenser bland unga speglar en generationsskillnad eller om det beror på att privat lokalradio har riktat in sig på just ungdomarna och att de kommer att följa mer traditionella lyssningsmönster när de blir äldre. Resultat från intervjuundersökningar tyder på att det finns två vattendelare i radiolyssnandet, en vid 30 år och en vid 50 år. För dem under 30 år dominerar privat musikradio, mellan 30 och 50 år blandas SR:s kanaler och privata lokalradiokanaler, medan SR:s kanaler helt dominerar bland personer över 50 år. Medievanor har dock visat sig ha starkt samband med position i livet, dvs. att de intressen och värderingar som påverkar kanal- och programval ofta förändras med stigande ålder.45
5.7.4
Också
44RUAB 2004.
45Strid 2001, 2004.
117
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
Tabell 5.9. Andel av befolkningen
Hela |
||||||||
Kanal | 1992 | 1996 | 2000 | 2003 | 1992 | 1996 | 2000 | 2003 |
SVT1 | 51 | 51 | 46 | 47 | 47 | 48 | 44 | 45 |
SVT2 | 49 | 46 | 46 | 36 | 45 | 46 | 45 | 34 |
TV3 | 12 | 20 | 23 | 20 | 25 | 33 | 34 | 27 |
TV4 | 32 | 48 | 48 | 43 | 21 | 45 | 46 | 41 |
Kanal 5 | 3 | 13 | 16 | 18 | 5 | 22 | 24 | 24 |
Övriga | 8 | 18 | 22 | 26 | 13 | 28 | 31 | 35 |
Källa: MedieSverige 2004.
Det totala
Bakom rubriken övriga ryms ett hundratal satellitkanaler. Flertalet av dessa ses av mycket få tittare. Endast några få kanaler överstiger en procent av tittartiden – ZTV och Eurosport med 1,7 respektive 1,4 procent.47 Mönstren i tittandet på satellitkanaler är i stort sett likartade i andra länder. Andelen tittartid på utländska
I
46Av de 20 mest sedda
47MMS 2004.
48Hadenius & Weibull 2003.
118
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Tabell 5.10. Tittande på olika
Kön | Ålder | |||||||
Kanal | Totalt | Män | Kvinnor | |||||
SVT totalt | 55 | 58 | 52 | 42 | 31 | 44 | 65 | 78 |
TV3 | 20 | 21 | 19 | 28 | 34 | 24 | 13 | 13 |
TV4 | 51 | 55 | 47 | 50 | 47 | 51 | 50 | 58 |
Kanal 5 | 17 | 17 | 17 | 24 | 32 | 21 | 11 | 8 |
ZTV | 4 | 5 | 3 | 5 | 12 | 3 | 2 | 2 |
Källa: Nordicom; Mediebarometer 2003.
Liksom för radio så gäller att de kommersiella kanalerna har en allt mindre publik ju längre upp i åldrarna man kommer, med undantag för TV4, som har en mycket jämn åldersfördelning. SVT når de yngre i mindre utsträckning än de äldre. Men trots olikheter mellan generationer så söker ändå relativt stora andelar av publiken i alla åldrar upp SVT:s sändningar en genomsnittlig dag.
Räckvidden för SVT har också minskat något över tid. Störst är nedgången i åldrarna
5.7.5Barn och unga
Generellt gäller att den tid svenskarna använder för mediekonsumtion ökar med ålder. Bland barn mellan 9 och 14 år är den sammanlagda tiden drygt 3,5 timmar en genomsnittlig dag, medan den bland ålderspensionärer är nästan 6,5 timmar.
49 SVT:s public
119
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
Figur 5.5. Den bruttotid som barn/ungdom ägnar åt massmedier fördelad på olika medier 2003 (procent)
Källa: Mediebarometern 2004.
De allra yngstas medievanor kännetecknas bland annat av ett högre
Bland personer mellan 15 och 24 år är radiolyssnandet den aktivitet som ägnas mest tid, även om lyssnandet minskat något över tid. Andra aktiviteter som ligger högre i dessa åldrar jämfört med genomsnittet är lyssnande på
120
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
aktivitet.50 Dagstidningsläsning ägnas mindre tid än för genomsnittet både bland barn och ungdomar.
De unga är snabbast att till sig det vi kallar nya medier. Video,
5.7.6Medieanvändning bland etniska grupper i Sverige
Människor med
Informationen om hur medieanvändningen ser ut i olika grupper med invandrarbakgrund är relativt begränsad. Vid några tillfällen har studier gjorts utifrån särskilda frågeställningar. En sådan var det material som redovisades av Informationsutredningen om brandkatastrofen i Göteborg 1998. Utredningen använde sig av ett material som bygger på enkätundersökningar. Ett problem är dock att svarsfrekvens och bortfall bland invandrare, bl.a. beroende på språksvårigheter är stort och resultaten måste därför tolkas med försiktighet.52 Vi har också tagit del av material från Presstödsnämnden och Dagspresskollegiet som belyser medieanvändningen hos invandrare och språkliga minoriteter. Presstödsnämnden fick i juni 2001 ett uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera situationen för medier som främst riktar sig till invandrare och nationella minoriteter i Sverige. Nämnden redovisade sin kartläggning i september 2002.53
Bland resultaten från de undersökningar vi känner till kan nämnas att det för svenskar viktigaste lokala nyhetsmediet – den lokala morgontidningen – finns och läses i klart mindre utsträck-
50Carlsson m.fl. 2004.
51Carlsson & Weibull 2003.
52SOU 1999:68.
53Presstödsnämnden 2002.
121
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
ning i invandrarhushåll. Detta gäller särskilt i hög grad bland personer som är uppväxta i ett annat land än Sverige. Generellt gäller att skillnaderna mellan svenskar och invandrare är störst när det gäller användningen av tryckta medier.
När det gäller nyhetsanvändning inom radio och TV är skillnaderna mindre. Personer med utländsk bakgrund tar t.ex. del av
Informationsutredningen menar att det bland personer med invandrarbakgrund inte finns något som tyder på ett generellt ointresse för svenska nyhetsprogram eller nyheter om Sverige. Tvärtom uppmäts relativt höga publikandelar för
5.7.7Förtroende för medierna
Att synas har blivit allt viktigare för medier i takt med att allt fler aktörer konkurrerar om publikens uppmärksamhet. Medieföretag vill liksom företag inom andra näringsgrenar bygga och underhålla sina varumärken i syfte att skapa en positiv image hos allmänheten. Ett mått, bland många, på olika mediers styrka hos allmänheten är graden av förtroende mediet åtnjuter.55
Sedan mitten av
54Dagspresskollegiet, Wadbring 2002.
55Weibull 2004.
56Holmberg, & Weibull 2004.
122
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Tabell 5.11. Förtroende för olika massmediers innehåll 2003 (procent)
Medium | Mycket | Ganska | Varken | Ganska | Mycket litet | Tar ej del | Totalt | Balansmått | |
stort | stort | eller | litet | ||||||
SVT | 21 | 54 | 19 | 2 | 1 | 3 | 100 | +72 | |
TV4 | 14 | 51 | 28 | 4 | 1 | 2 | 100 | +60 | |
Andra privata | 3 | 13 | 39 | 13 | 6 | 27 | 101 | ||
kanaler | |||||||||
SR:s nationella | 23 | 40 | 19 | 2 | 1 | 15 | 100 | +60 | |
kanaler | |||||||||
SR lokalt (P4) | 17 | 43 | 22 | 2 | 1 | 14 | 99 | +57 | |
Privat lokalradio | 4 | 15 | 33 | 9 | 4 | 36 | 101 | +6 | |
Lokal | 22 | 48 | 18 | 3 | 1 | 9 | 101 | +66 | |
morgontidning | |||||||||
Sthlm morgon- | 12 | 20 | 15 | 2 | 3 | 48 | 100 | +27 | |
tidningar | |||||||||
Kvällstidningar | 4 | 18 | 31 | 22 | 12 | 14 | 101 | ||
Gratistidningar | 3 | 15 | 25 | 5 | 3 | 48 | 99 | +10 | |
Nyheter på Internet | 4 | 23 | 31 | 5 | 3 | 35 | 101 | +19 | |
Anm: Balansmåttet är beräknat som differensen mellan svarsalternativen Mycket stort + Ganska stort och Ganska litet + Mycket litet.
Källa: Holmberg & Weibull 2004
Av tabellen framgår att det finns klara skillnader i förtroende mellan medierna. Det höga förtroendet för radio och TV har, till skillnad från många andra samhällsinstitutioner, varit relativt stabilt sedan mitten på
En trend värd att uppmärksamma är att förtroendet för Internetnyheter har ökat. Oftast finns ett samband mellan förtroende för enskilda dagstidningar och förtroendet för deras nätupplagor. Dessutom påverkas sannolikt förtroendet positivt av att användarna generellt har fått ökad erfarenhet av nätet.57
57 Bergström 2004
123
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
5.8Utbudet i radio och TV
5.8.1Radioutbudet
Det finns få studier av det samlade programutbudet i svensk radio. Public
(Hur lokal är den lokala radion?).
Tabell 5.12. Fördelning mellan olika sändningsformer i olika former av lokal radio, maj 1998 (procent)
Typ av inslag | SR/P4 | Privat lokalradio | Närradio |
Musik | 42 | 75 | 33 |
Tal | 36 | 4 | 53 |
Blandat | 22 | 22 | 13 |
Totalt | 100 | 100 | 100 |
Källa: Granskningsnämnden 1999.
Undersökningen visar att programprofilerna i den kommersiella radion i huvudsak rymdes inom kategorin populärkultur, där presentation och spelning av musik dominerade. Redaktionell bevakning av lokala företeelser och händelser fanns huvudsakligen i P4 och närradion. Den kommersiella radion producerade få egna nyheter. De nyheter som sändes var i huvudsak nationella. Lokala inslag bestod till övervägande delen av reklam och sponsringsmeddelanden.
Sedan denna studie gjordes har fler privata lokalradiostationer påbörjat nyhetssändningar.58 Ofta är det lokala dagstidningar som levererar nyhetsinslag till privata radiostationer som de har ägarintressen i eller som de samverkar med. Det är också vanligt med nyhetsinslag från de stora kvällstidningarna. Exempelvis sänds sedan 2003 på vardagar lokala nyheter och trafikinformation i såväl
58 Hedman 2004.
124
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
nerna (från Expressen). Inom nätverket Fria Media sänds nyheter från TT.59
Tabell 5.13. SR:s programprofil
Program | 1994 | 1996 | 1998 | 2000 | 2003 |
Nyheter | 16 | 16 | 15 | 15 | 15 |
Aktualiteter/Samhälle | 19 | 21 | 21 | 20 | 20 |
Kultur | 6 | 6 | 7 | 6 | 6 |
Sport | 3 | 4 | 4 | 4 | 4 |
Underhållning | 9 | 7 | 7 | 6 | 6 |
Musik | 44 | 43 | 44 | 45 | 47 |
Service | 2 | 3 | 3 | 3 | 3 |
Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
Timmar/vecka | 2 377 | 2 595 | 2 299 | 2 314 | 2 331 |
Källa: MedieSverige 2004
Fördelningen mellan programgenrer i SR:s utbud har varit stabil över tid. Också i SR:s utbud utgör musik en stor andel, 47 procent år 2003. Inom SR sänds alla typer av musik, men skillnaderna mellan kanalerna är stora; i P2 är nästan allt utbud musik, medan musiken i P1 är mycket begränsad. (Se också kapitel 8)
I närradion utgör religiösa samfund flest tillståndshavare (ca 20 procent) även om antalet har minskat betydligt på senare år. Knappt vart tionde tillstånd innehas i dag av ett politiskt parti, mot nästan tre av tio år 1985. Den typ av föreningar som ökat mest är invandrarföreningar, från fyra procent år 1985 till 16 procent år 2002. I tabell 5.12 ovan är det närradion som uppvisar störst andel talade inslag, vilket visar närradions funktion som instrument för det lokala föreningslivet.
5.8.2
Så sent som år 1986 hade de svenska
59 Ibid.
125
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
likartad i övriga Europa. Mellan åren 1996 och 1999 ökade utbudet av
Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att studera radio- och
Studien begränsar sig till åtta svenska
Programprofiler
I tabell 5.14 redovisas programprofiler för åtta svenska
60KOM/1999/58406.
61Granskningsnämnden 2004, Svenskt
126
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Tabell 5.14.
SVT1 | SVT2 | SVT totalt | TV4 | TV3 | Kanal 5 | ZTV | VNA | TV8 | |
Nyheter | 15 | 14 | 14 | 13 | 1 | 0 | 0 | 0 | 79 |
Fakta | 21 | 39 | 29 | 7 | 3 | 8 | 1 | 52 | 20 |
Blandprogram | 9 | 7 | 9 | 18 | 13 | 21 | 8 | 0 | 1 |
Nöje | 8 | 6 | 7 | 9 | 3 | 2 | 1 | 0 | 0 |
7 | 4 | 6 | 13 | 26 | 22 | 6 | 25 | 0 | |
Såpa & Sitcom62 | 2 | 2 | 2 | 14 | 22 | 20 | 3 | 0 | 0 |
Långfilm | 11 | 7 | 9 | 8 | 15 | 16 | 8 | 23 | 0 |
Sport | 9 | 13 | 11 | 9 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Barn | 11 | 0 | 7 | 4 | 9 | 7 | 0 | 0 | 0 |
Ungdom | 4 | 1 | 3 | 2 | 2 | 0 | 72 | 0 | 0 |
Minoriteter | 1 | 3 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Övrigt | 2 | 3 | 2 | 4 | 3 | 3 | 1 | 0 | 0 |
Källa: Granskningsnämnden 2004.
SVT:s båda kanaler kan enligt studien karaktäriseras som breda allmänkanaler med stor mångfald av programgenrer. Tillsammans uppvisar SVT:s kanaler den största programbredden av alla TV- kanaler. SVT och TV4 är ojämförligt störst när det gäller nyheter i TV. När det gäller det faktainriktade utbudet intar SVT (särskilt SVT2) en särställning i både omfattning och variation. Nischkanalen VNA (Viasat Nature/Actions) har störst andel fakta, beroende på kanalens särskilda fokus på naturprogram.
SVT har störst andel barnprogram i sitt utbud, medan TV4 har få barnprogram. I sändningstid hade dock TV3 ett större utbud än SVT. I TV3 och Kanal 5 består utbudet av barnprogram till en helt dominerande del av amerikanska tecknade serier.
Se också kapitel 9 om barn och unga där information från fler studier som belyser skillnader mellan
Produktionsursprung
En annan viktig information från Granskningsnämndens studie är att det finns mycket stora skillnader mellan svenska
62 Med
127
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
rade. I SVT dominerar svenska program. Drygt tre fjärdedelar av SVT:s programutbud under 2003 utgjordes av program producerade i Sverige. I TV4 är andelen ungefär hälften medan andelen svenska program i TV3 och Kanal 5 är betydligt mindre, 17 respektive 13 procent. ZTV:s stora andel beror på att musikvideor har klassificerats som ingående i svenska ramprogram. Bilden av hur produktionsursprunget i svenskt TV ser ut har i stort varit oförändrad under den senaste femårsperioden.
Tabell 5.15.
SVT1 | SVT2 | SVT totalt | TV4 | TV3 | Kanal 5 | ZTV | VNA | TV8 | |
Sverige | 78 | 74 | 77 | 54 | 15 | 15 | 75 | 0 | 4 |
Norden | 4 | 3 | 3 | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 | 0 |
Storbritannien | 5 | 5 | 5 | 7 | 3 | 8 | 1 | 40 | 19 |
USA | 8 | 8 | 8 | 31 | 77 | 67 | 23 | 34 | 72 |
Övriga västvärlden | 4 | 8 | 6 | 7 | 4 | 7 | 0 | 7 | 0 |
Resten av världen | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | 0 | 1 | 1 |
Okänt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 17 | 4 |
Anm: Uppgifterna summerar inte alltid till 100 procent på grund av avrundning.
Källa: Granskningsnämnden 2004.
Av det utländska programutbudet dominerar USA mycket kraftigt som produktionsland. TV3 och Kanal 5 är lika ”amerikanska” som SVT är ”svenskt”.
SVT har klart störst utbud av svensk fiktion och utbudet av svenska faktaprogram är tre gånger så stort som i de tre största kommersiella kanalerna sammantaget. SVT ligger också i topp när det gäller svenska samhällsprogram, svenska kulturprogram, svensk långfilm, svenska
Generellt för svensk television gäller att faktaprogram och nöjesprogram till största delen är svenska, medan utbudet av fiktion
128
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
renterna är dock stora. I SVT är ca en tredjedel av fiktionen svensk, medan den utgör mindre än fem procent i TV3 och Kanal 5.63
Programbredd
Mångfalden har studerats genom att bredden i programutbudet har undersökts. Något förenklat utgår man från att ju fler olika typer av program en
Figur 5.6.
Källa: Granskningsnämnden 2004.
63 Granskningsnämnden 2004.
129
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
Inom det informationsinriktade utbudet uppvisar SVT:s båda kanaler, i enlighet med det generella mönstret, den största bredden, eller mångfalden. ZTV, VNA, Kanal 5 och TV3 uppvisar minst bredd i utbudet medan TV4 och TV8 ligger ungefär i mittemellan. I fråga om underhållningsinriktat programutbud är skillnaderna något mindre mellan kanalerna.
SVT:s båda kanaler utmärks av att de uppvisar stor mångfald både inom det informationsinriktade och det underhållningsinriktade programutbudet. De är med andra ord både breda informationskanaler och breda underhållningskanaler, även om SVT1 och SVT2 skiljer sig avsevärt åt i fråga om underhållningsinriktning. TV4 är en bredare underhållningskanal än SVT2 men uppvisar betydligt mindre mångfald eller bredd inom det fakta- och informationsinriktade programutbudet. Också TV3 och Kanal 5 kan sägas vara relativt breda underhållningskanaler, dock med mindre mångfald i det utbudet än TV4.
Spridningen av
Programinnehållets utveckling över tid
En vanlig fråga i debatten om TV:s utveckling är i vilken utsträckning svensk television har blivit mer inriktad på underhållning och mindre på informations- och faktaprogram. I figur 5.7 redovisas ett sammanfattande index för den utveckling som skett mellan åren 1998 och 2003 i förhållandet mellan informationsinriktat programutbud (nyheter och fakta) och underhållningsinriktat utbud (underhållning, fiktion och, i denna figur, sportprogram).
130
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
Figur 5.7. Informationsinriktat och underhållningsinriktat programutbud i svensk TV
Källa: Granskningsnämnden 2004.
Programutbudet i de svenska
131
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
5.9Sammanfattning
Den genomgång som presenterats visar att radio- och
Hittills har de förändringar som varit ett resultat av tekniska landvinningar på radio- och
Men samtidigt som tekniken har givit många människor fler valmöjligheter så är det viktigt att konstatera att allt det nya inte är tillgängligt för alla; vare sig tekniken eller tillgången till utbudet är jämnt spritt bland allmänheten. Satellit- och
Den fragmenterade medieanvändning som blir en följd av det kraftigt ökade utbudet resulterar i att människor i allt mindre utsträckning kommer att dela samma upplevelser. Allt färre radio- och
132
SOU 2005:1 | Medielandskap i förändring |
också att människor i vissa sociala grupper tenderar att i allt mindre utsträckning än tidigare ta del av nyheter och samhällsinformation när tillgången till ett större programutbud ökar. För public serviceverksamheten har utvecklingen bl.a. inneburit att man fått allt svårare att nå den yngre publiken.
Genom att publiken sprids på allt fler enskilda radio- och TV- kanaler så sprids också de totala intäkterna på marknaden på allt fler kanaler och tjänster. Detta får konsekvenser för viljan och förmågan att investera i ny produktion. Public
Endast ett begränsat antal kommersiella radio- och
Trots 20 år av explosionsartad tillväxt i programutbud och framväxt av nya medieformer så är fortfarande traditionell radio och TV, tillsammans med dagspressen, med stor marginal de enskilt mest använda massmedierna i samhället. Att tekniska förutsättningar för ett enormt utbud skapas innebär inte automatiskt att en efterfrågan på dessa tjänster uppstår i samma omfattning. Vi vet i dag att människors medievanor, liksom vanor i allmänhet, förändras långsamt och följer vissa bestämda mönster. Ett sådant mönster är människors benägenhet att även i en situation av ökade valmöjligheter ägna en betydande del av sin tid åt ett fåtal stora medier som man upplever präglas av kvalitet och som erbjuder ett rikt utbud på det egna språket. Den traditionella radio- och
Det som kan förväntas ske den närmaste tioårsperioden är att utvecklingen mot ett ökat medieutbud fortsätter. Allt fler kommer också att få möjlighet att ta del av detta utbud. Dels är det digitaliseringen av de traditionella etermedierna som kommer att öka utbudet och leda till att tillgången ökar. Dels är det nya kommuni-
133
Medielandskap i förändring | SOU 2005:1 |
kationsvägar och plattformar som erbjuder hög överföringskapacitet som kommer att spridas till allt fler. Även om medievanor förändras långsamt så kommer en fortsatt spridning av Internetanslutning och andra tekniska landvinningar, tillsammans med ett kraftigt ökat medieutbud, att förändra medielandskapet. Allt fler människor kommer att ha möjlighet att själva påverka sin mediekonsumtion efter eget behag. Den tekniska utvecklingen kommer också att kunna fortsätta bidra till förbättrad tillgång till information och programutbud för människor med olika funktionshinder.
En sådan utveckling är emellertid bara möjlig om alla kan få tillgång till och dra nytta av den nya tekniken. Vi kan redan i dag se framväxten av digitala klyftor mellan människor. Detsamma gäller i andra länder. Spridningsgraden av både
I inledningen av detta kapitel ställde vi frågan om den roll medier spelar i det demokratiska samhället kan antas ha förändrats eller komma att förändras i ljuset av den utveckling som sker på medieområdet. Ett svar på den frågan är att mediernas roll visserligen förändras ständigt i takt med teknisk utveckling och förändrade medievanor, men sammantaget ger utvecklingen en relativt stabil bild av massmediernas fortsatt mycket stora betydelse i människors vardag och därmed också av de uppgifter som medierna kan sägas ha i det demokratiska samhället. Utvecklingen rymmer också inom sig ett antal orosmoment, t.ex. att den tekniska utvecklingen endast tycks nå en begränsad del av allmänheten och att det kraftigt ökade utbudet kan leda till att färre människor tar del av ett kvalificerat medieinnehåll i framtiden.
Men det finns också möjligheter att utvecklingen kan komma att gå mot ökade valmöjligheter och ett större inflytande för enskilda mediekonsumenter. Detta kan möjligen i förlängningen vara ett av stegen mot ett ökat deltagande bland medborgare i det offentliga samtalet. För att en sådan utveckling ska bli möjlig krävs dock att det samlade programutbudet görs tillgängligt för så många människor som möjligt och att det programutbud som sänds i stor utsträckning upplevs som relevant av hela allmänheten.
134