En särskild utredare skall ta fram ett förslag till en samlad strategisk handlingsplan för åren 2006-2008 för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar inklusive antimikrobiell resistensutveckling.
Handlingsplanen skall innefatta sådana satsningar för att bekämpa smittsamma sjukdomar som är av betydelse för den globala utvecklingen. Handlingsplanen skall särskilt inriktas på biståndssatsningar som rör forskning, prevention och behandling vad gäller sjukdomar som hiv/aids, malaria, tuberkulos och mässling samt vad gäller antimikrobiell resistens.
Utredaren skall översiktligt redovisa den aktuella globala epidemiologiska situationen, belysa globala, regionala och nationella processer som syftar till att förebygga och bekämpa smittsamma sjukdomars spridning och effekter, svenska och internationella aktörers kapacitet, engagemang och potential i dessa processer, läkemedelsindustrins roll samt länken mellan grundforskning och industri.
Utredaren skall lämna förslag till insatser för global utveckling inom ramen för svenskt bilateralt och multilateralt samarbete, inklusive genom EU, samt belysa hur partnerskapet mellan Sverige och länder där sjukdomarna slår hårt och med andra aktörer kan vidgas.
Smittsamma sjukdomar förorsakar fler än en fjärdedel av dödsfallen i världen. De utgör ett hot mot individen, samhället samt global utveckling och säkerhet. De är i hög grad fattigdomssjukdomar orsakade av luft-, vatten- och livsmedelsburna mikroorganismer eller överförda genom sexuella kontakter eller blodsmitta. Ett ökat och bättre förebyggande arbete och behandling krävs.
Under de senaste tjugo åren har nya allvarliga smittsamma sjukdomar uppträtt eller kunnat identifieras, t.ex. hiv-
infektion, legionella och blödarfeber orsakad av ebolavirus.
Andra sjukdomar har återuppstått, uppträtt i nya regioner eller uppträtt på ett förändrat sätt. Uppkomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika och andra läkemedel har medfört betydande folkhälsoproblem i hela världen.
Resistenta smittämnen har uppträtt bl.a. när det gäller tuberkulos, malaria, tyfoidfeber och pneumokocker. I exempelvis våra grannländer Estland och Lettland beräknas en femtedel av de nyupptäckta fallen av tuberkulos uppvisa resistens. Med hänsyn till bl.a. resistensproblemen har enligt Världshälsoorganisationen (WHO) även infektioner som erhålls vid vård på sjukhus blivit ett stort och allvarligt problem.
Bland smittsamma sjukdomar svarar aids, malaria och tuberkulos för nästan 40 procent av dödsfallen. Vanliga luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar svarar för en lika stor andel. Mässling svarar för över hälften av dödsfallen i de barnsjukdomar som kan förebyggas genom immunisering. I utvecklingsländerna förorsakar också smittsamma sjukdomar olika former av cancer, inklusive nästan en halv miljon fall av livmoderhalscancer.
Nästan 40 miljoner människor lever idag med hiv-infektion och varje år smittas omkring 5 miljoner människor varav över hälften är barn under 15 år eller kvinnor. Tecken finns på en snabb ökning av antalet fall såväl i vissa länder i Asien som i vissa delar av Östeuropa. Spridningen av infektionen har minskat i hårt drabbade länder och stabiliserats i rikare länder, där man aktivt satsat på förebyggande insatser.
De behandlingsbara sexuellt överförbara sjukdomarna utgör också ett stort problem världen över med ungefär 340 miljoner nya fall årligen bland vuxna.
Även hepatit B och hepatit C är globalt förekommande i stor omfattning. Enligt beräkningar lever t.ex. fler än 350 miljoner människor med kronisk hepatit B.
Samtidigt kan konstateras att utbredningen av några av de sjukdomar som sedan lång tid utgjort ett hot mot många människors hälsa minskat. Smittkoppor förklarades vara utrotade år 1980. Målet är att den pågående kampanjen mot polio skall kunna slutföras i år med avsett resultat, varefter ett övervaknings- och beredskapsläge måste kunna intas. Difteri har kunnat hejdas i många länder genom vaccination och är nu mycket ovanlig i industriländerna.
Insatser för att förebygga och behandla smittsamma sjukdomar genom utbildning, uppbyggnad av hälso- och sjukvårdssystem samt forskning och utveckling
Allt förebyggande arbete börjar med kunskap. God tillgång till mat, vatten och hygien kan förhindra miljontals både handikappande följdverkningar och dödsfall p.g.a.
smittsamma sjukdomar. Tillgång till adekvata och rätt använda vacciner, läkemedel och andra produkter som förhindrar smitta och lindrar dess effekter kan rädda ytterligare miljoner människor till hälsa och liv. Effektivt arbete på hälsans område förutsätter fungerande hälsosystem med tillgång till och förmåga att tillägna sig forskningsresultat och metodutveckling.
Verksamheten inom olika politikområden måste samordnas för att förebyggande insatser effektivt skall hindra att den enskilde får eller överför en smittsam sjukdom.
Hälsosektorn och hälsosystemen, inklusive utbildning, rekrytering och bemanning, måste stärkas. Utbildad hälsovårdspersonal dras alltmer till städerna i alla länder.
Landsbygdens offentliga vård utarmas. I de fattiga länderna förvärras personalsituationen dramatiskt av hiv-epidemin.
Dessutom rekryteras allt flera utbildade hälso- och sjukvårdsarbetare i fattiga länder till den privata sektorn och/eller till vården av rikare länders åldrande befolkningar.
För fortsatt forskning, metod- och produktutveckling måste forskare och producenter ges förutsättningar att skapa och verka i vitala forsknings- och utvecklingsmiljöer. Det är en styrka att forskningsresultaten kan kvalitetssäkras och att forsknings- och utvecklingsresultat kan tas tillvara på ett effektivt sätt som ett viktigt led i den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Investeringar i fattiga länders egen forsknings-kapacitet är en värdefull del av den kapacitetsuppbyggnad som behövs inom det förebyggande och hälsovårdande arbetet.
Samhället kan ha ett stort intresse av att vidareutveckla grundforskningsresultat till produkter också när det gäller kommersiellt ointressanta läkemedel och produkter, t.ex.
vissa vaccin, antibiotika och hälsosystem. För produktion och vidare utveckling av sådana produkter är det viktigt att hitta olika sätt att stimulera politiska beslutsfattare och övriga berörda aktörer att gemensamt engagera sig i detta arbete.
Nya former av finansiering och partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn är angelägna.
För att minska utvecklingen av resistens krävs en rationell användning av antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel. Prioritet måste därför ges åt att bygga hållbara hälsosystem och se till att berörda hälsoarbetare tillförsäkras grund- och vidareutbildning om användningen och utvecklingen av läkemedel inom det antimikrobiella området.
Bristande tillgång på rätt läkemedel riskerar också att öka resistensutvecklingen då obehandlade infektioner smittar och sprider resistenta mikrober. En satsning på kunskaps- och produktutveckling kring snabba diagnostiska metoder, som är enkla och billiga att använda, skulle kunna leda till en markant förbättring för ett rationellt användande av antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel.
I FN:s millenniedeklaration år 2000 har tidsbestämda mål satts upp för bekämpning av fattigdom, mödra- och barnadödlighet, hiv/aids, malaria och andra sjukdomar, brist på mat och brist på rent vatten.
Det globala samarbetet bedrivs i olika former: FN:s samordnande program på hiv/aids-området (UNAIDS), globala fonden för arbete mot hiv/aids, malaria och tuberkulos, (GFATM), globala alliansen för vacciner och immunisering, (GAVI), och Multilateral Initiative on Malaria, (MIM). MIM:s sekretariat ligger f.n. i Stockholm.
Ett viktigt globalt nätverks-arbete har initierats av Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA) bl.a. med stöd av Dag Hammarskjölds Minnesfond. Initiativet för utrotning av polio (WHO, UNICEF och Rotary) har mobiliserat över 3 miljarder dollar sedan initiativet togs i slutet av 1980-talet och visst hopp finns om att sjukdomen så gott som ska ha utrotats inom ytterligare något år. Dock behövs beredskap för att omhänderta det latenta hotet från det vilda polioviruset.
Den globala spridningen av hiv/aids har under senare år kommit att uppmärksammas på högsta politiska nivå såväl inom FN-systemet som i andra internationella organ. Insatser för att förebygga smittspridning är det enda sätt på vilket epidemin för närvarande kan stoppas. Samtidigt måste de smittade ges vård, stöd och behandling och deras mänskliga rättigheter säkerställas. Särskilt viktigt är att minska utsatta människors sårbarhet. Nationella sektorsövergripande handlingsplaner mot hiv/aids behövs för att kunna möta dessa utmaningar. GFATM med sekretariat i Genève konstituerades i syfte att förhindra den globala spridningen av hiv/aids men även spridning av tuberkulos och malaria.
I flera olika fora har det internationella samfundet slagit fast att smittsamma sjukdomar utgör en global utmaning och hot mot utveckling (bl a i arbetsgruppen för globala gemensamma nyttigheter, GPG Task Force). Behoven av en stark internationell organisation för att hålla samman arbetet och av en stark världshälsoorganisation lyfts också fram i diskussionerna om formerna för stärkta insatser på området i FN:s regi. Den högnivåpanel (HLP) som tillsatts av FN:s generalsekreterare lyfter fram fattigdomssjukdomarna som ett hot mot global säkerhet. I sina rekommendationer betonar såväl GPG-expertisen som HLP vikten av finansiering, ökade biståndsinsatser och WHO:s roll, särskilt vad gäller övervakning, tidig varning/rapportering och forskning.
Utbrotten av sars och fågelinfluensa har även lett till ökad uppmärksamhet kring insatser för att snabbt kunna upptäcka och begränsa utbrott av smittsamma sjukdomar. I syfte att bättre täcka in allvarliga hälsohot och skapa ett mer effektivt rapporteringssystem har förhandlingar om en revidering av det internationella hälsoreglementet (IHR) inletts inom WHO. Sverige deltar aktivt i detta arbete. WHO har även skapat ett Global Outbreak Alert and Response Network
(GOARN) med uppgift att koordinera internationella aktioner vid stora utbrott.
EU har nyligen antagit en ny policy för bekämpning av fattigdomssjukdomarna hiv/aids, malaria och tuberkulos.
Kommissionen arbetar f.n. med ett handlingsprogram för genomförandet av policyn.
Svenskt bistånd gör sedan länge stora, ofta innovativa, insatser på delar av hälsoområdet vilka är särkilt angelägna för fattiga länder. Sidas hälsopolicy har träffande döpts till
"Health is Wealth" och drivs med kraft av såväl Sida:s hälsoenhet som forskningsavdelning (SAREC). SAREC har i sin årsredovisning 2003 listat ett 30-tal internationella organisationer och forskningsinstitut som man samarbetar med på olika relevanta områden.
Sverige är en av de största givarna till WHO, med bidrag om sammanlagt ca 140 miljoner kronor per år, varav ca 100 miljoner i frivilliga bidrag. Dessa bidrag går till olika av WHO stödda forskningsprogram, inklusive forskningsprogrammet för tropiska sjukdomar.
I samarbetet med WHO tillhandahåller Apoteket AB viktigt referensmaterial för fattiga länders läkemedelsförsörjning.
Sverige bidrar också till WHO:s särskilda initiativ för att 3 miljoner fattiga människor senast år 2005 ska ha tillgång till hiv/aids- bromsmediciner (3by5).
Det svenska bidraget till och engagemanget i GFATM är omfattande. Sverige har som ett av de första länderna i världen en ambassadör med ett hiv/aids-uppdrag. Svenskt bistånd bidrar också till forskningsinsatser om vacciner inom pågående särskilda satsningar i kampen mot hiv/aids och på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), t.ex.
stöd till internationella initiativet för aidsvaccinforskning
(IAVI), internationella partnerskapet för mikrobicidforskning
(IPM) och rådet om befolkningsfrågor (Population Council).
Sverige bidrar till UNICEF (sammanlagt 300 miljoner kronor i basbudgetstöd och drygt 400 miljoner kronor genom Sida år 2004). UNICEF avsätter 22 procent av sin totala budget till immuniseringsverksamhet.
Bilateralt bidrog Sida år 2003 till hälsosektorn med ca 800 miljoner kronor. Genom EU, som är en av de största givarna på hälsoområdet, bidrog Sverige år 2004 med 55 miljoner euro till det globala polioutrotningsinitiativet samt med ytterligare 210 miljoner kronor som ett svenskt engångsbidrag till initiativet.
Det svenska bidraget till GAVI ökade med 35 miljoner kronor år 2004 jämfört med år 2003. År 2005 är det svenska bidraget till GAVI minst 100 miljoner kronor. Sverige har i januari 2005 även utlovat finansiellt stöd till den nya internationella finansieringsfaciliteten för immuniserings-
verksamhet (IFFIm), utan att ännu närmare ange belopp eller tidpunkt för utbetalning av stödet. Sverige bidrar också till vaccinforskningsinstitutet IVI.
GAVI:s styrelse godkände i juli 2004 en särskild satsning på mässling i Afrika, en kampanj som de afrikanska ländernas samarbetsprogram (NEPAD) särkilt engagerat sig i. Det ökade svenska bidraget till GAVI signalerar både en uppskattning av GAVI:s arbete på forskningssidan och behovet av att stärka GAVI:s arbete för integrering av immuniseringsverksamheten i mera robusta hälsosystem.
Tillsammans med WHO har UNICEF initierat arbetet med en global gemensam vision och strategi för immuniseringsverksamheten.
I regeringsförklaringen i september 2004 uttalade regeringen att bristande tillgång till läkemedel och behandling leder till förlust av miljoner människoliv i världens fattiga länder.
Vidare aviserar regeringen en kraftfull biståndssatsning på forskning, behandling och prevention av sjukdomar som hiv/aids, malaria, mässling och tuberkulos. Partnerskapet mellan Sverige och länder där sjukdomarna slår hårt och med andra aktörer skall vidgas. Universitet och läkemedelsindustrin skall inbjudas att medverka.
Arbete i den andan pågår på många olika håll men behöver systematiseras och påskyndas. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2005 gett Sida i uppdrag att medverka till utarbetandet av en strategisk handlingsplan för sådana biståndsinsatser för perioden 2006-2008. Senast den 31 maj 2005 skall Sida till Utrikesdepartementet överlämna sitt underlag inklusive en preliminär kostnadsberäkning av relevanta biståndsinsatser 2006 för genomförandet av handlingsplanen.
En särskild utredare skall ta fram ett förslag till en samlad strategisk handlingsplan för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar inklusive antimikrobiell resistensutveckling. Handlingsplanen skall innefatta sådana satsningar för att bekämpa smittsamma sjukdomar som är av betydelse för den globala utvecklingen.
Handlingsplanen skall särskilt inriktas på biståndssatsningar som rör forskning, prevention och behandling av sjukdomar som hiv/aids, malaria, tuberkulos och mässling.
Handlingsplanen skall omfatta perioden 2006-2008.
Utredaren skall redovisa den globala epidemiologiska situationen, särskilt avseende hiv/aids, malaria, mässling, tuberkulos och antimikrobiell resistens. Vidare skall utredaren belysa globala och regionala processer som syftar till att förebygga och bekämpa smittsamma sjukdomars spridning och effekter. Utredaren skall belysa Sveriges nuvarande kapacitet och engagemang i dessa processer, inklusive i policyutveckling, med stor betydelse för den sammantagna globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar.
Utredaren skall lämna förslag till svenskt engagemang i bilateralt och multilateralt bistånd inklusive genom EU.
Möjligheterna för ett vidgat partnerskap mellan Sverige och länder där sjukdomarna slår hårt och med olika aktörer skall belysas. Utredaren skall i sitt arbete särskilt beakta Sidas förslag att genom ett växande bistånd ge nya möjligheter för ökad forskning och utnyttjande av forskningsresultat för bättre prevention och behandling (inklusive tillgång till adekvata läkemedel) av smittsamma sjukdomar i fattiga länder.
I uppdraget ingår att beakta vikten av robusta hälsosystem och relevant forskning samt belysa forskningens betydelse för prevention och behandling, t.ex. när det gäller hälsosystem.
Särskild fokus skall fästas vid biståndsinsatser vars syfte är att bidra till minskad utbredning av hiv/aids, malaria, mässling och tuberkulos i fattiga länder. Utredaren skall även uppmärksamma utvecklingen av resistens mot läkemedel.
Utredaren skall belysa hur utnyttjande av forskningsresultat avseende nya och förbättrade vacciner samt antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel mot vilka resistens utvecklas bättre kan utnyttjas.
Utredaren skall också belysa relevanta frågeställningar utanför hälsosektorn, t.ex. frågan om gratis försörjning med myggnät samt hur fattiga länders forskningskapacitet kan stöttas som ett led i det förebyggande arbetet. Vidare skall utredaren göra en kartläggning av kompetens och aktörer, pågående processer, läkemedelsindustrins roll och potential samt länken mellan grundforskning och industri i Sverige och internationellt.
I förslaget till handlingsplan skall det ingå tydliga mål för det svenska bidraget till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar, vilka kanaler som skall användas för genomförandet av insatserna samt hur vidtagna åtgärder skall följas upp och utvärderas, både inom biståndspolitiken och andra berörda politikområden.
Utredaren skall i sitt förslag inkludera och bygga på Sidas bidrag till handlingsplanen, som Sida skall redovisa senast den 31 maj 2005.
Utredaren skall inhämta underlag för specifika delar av förslaget från andra berörda myndigheter, aktörer och konsulter samt ordna minst två bredare utfrågningar i ämnet.
Utredaren skall till sitt stöd ha en interdepartemental kontaktgrupp samt en referensgrupp i vilken företrädare för berörda myndigheter, universitet och samhällets organisationer, läkemedelsindustrin m.fl. intressenter ingår.
Grupperna sammankallas av Utrikesdepartementet.
Utredarens uppdrag avslutas med en redovisning av förslaget till strategisk handlingsplan (2006-2008) till Regeringen senast den 15 oktober 2005. En delrapportering vad beträffar föreslagna biståndsinsatser skall göras senast den 15 juli 2005.
(Utrikesdepartementet)