En särskild utredare får i uppdrag att löpande följa upp det system för kommunalekonomisk utjämning som infördes den 1 januari 2005.
Sammanfattningsvis skall utredaren
· svara för en löpande uppföljning och utvärdering av
systemet och säkerställa behovet av dataunderlag för en
sådan uppföljning,
· följa upp förändringar i inkomstutjämningen och i
kostnadsutjämningens olika delar och skapa metoder för en
sådan uppföljning,
· löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen
i de kommunala verksamheterna,
· löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och
i de kommunala verksamheterna i de delar som har betydelse
för utjämningssystemet, samt
· följa behovet av uppdateringar av kostnadsutjämningens olika
delar och vid behov lämna förslag till uppdateringar.
Dessutom skall utredaren analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet.
Därvid bör analyser av löneutvecklingen i kommuner och landsting och en översyn av den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn prioriteras. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp bl.a. utifrån ett könsperspektiv. Hälso- och sjukvårdsmodellen och andra delar av landstingens ansvarsområde bör analyseras ytterligare.
Slutligen skall utredaren överväga och föreslå lämplig organisatorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet och inriktningen på det fortsatta arbetet efter ett uppbyggnadsskede. I första hand skall prövas att verksamheten läggs i befintlig myndighet.
Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting infördes den 1 januari 1996 (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116). Systemet utformades som två separata delsystem, ett för kommuner och ett för landsting, men med likartad uppbyggnad. Den principiella uppbyggnaden av systemet, som bestod av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, generellt statsbidrag och införanderegler, gällde t.o.m. 2004, men vissa förändringar i systemet genomfördes under dess fortlevnad.
I tillämpningen av 1996 års kostnadsutjämning låg en fortlöpande anpassning till förändringar av behovs- och kostnadsstrukturen i de kommunala verksamheterna. Detta skedde genom att kostnadsutjämningen uppdaterades årligen när det gällde åldersstruktur och de viktigaste behovsvariablerna inom skola, barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Övriga faktorer uppdaterades med längre tidsintervall.
Beräkningarna av inkomstutjämningen gjordes årligen med utgångspunkt från senaste fastställda taxeringsutfall.
Beräkningarna av inkomst- och kostnadsutjämningen reglerades t.o.m. 2004 i förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. Regeringen beslutade inför varje bidrags- och avgiftsår om de förändringar som skulle göras i beräkningarna för de olika verksamheter och kostnadsslag som ingick i kostnadsutjämningen. Förändringarna avsåg uppdateringar av kostnadsdata, befolkningens ålder och sociala struktur m.m. Förordningen ersattes den 1 januari 2005 av förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning.
Systemet följdes upp och utvärderades av fyra kommittéer under perioden 1995-2003. Förändringar i både kostnads-
och inkomstutjämningen genomfördes efter förslag från dessa kommittéer. En del av förändringarna har haft karaktären av uppdateringar av underlaget för kostnadsutjämningen.
Utifrån Kommunala utjämningsutredningens förslag (SOU 1998:151) genomfördes förändringar i delar av kostnadsutjämningen och i införandereglerna från och med den 1 januari 2000 (prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25, rskr. 1998/99:253).
Utjämningsdelegationens föreslagna förändringar (SOU 2000:127) i inkomstutjämningen och i delar av kostnadsutjämningen infördes den 1 januari 2001 (prop.
1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU9, rskr. 2000/01:26).
Förslag på ändringar i systemet lämnades också av Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning (SOU 2000:120). Dessa ledde inte till några lagstiftningsåtgärder, men några av förslagen återfinns i Utjämningskommitténs förslag (SOU 2003:88).
Riksdagen fattade den 27 oktober 2004 beslut om ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning (prop.
2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Det nya systemet infördes den 1 januari 2005 och regleras i lagen
(2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.
Den nya lagen bygger huvudsakligen på Utjämningskommitténs förslag (SOU 2003:88). Målet med utjämningen, nämligen att ge samtliga kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att ge sina invånare service trots skillnader i beskattningsbara inkomster och strukturella förutsättningar, kvarstår oförändrat. Kostnadsutjämningen skall utjämna för strukturella kostnadsskillnader, men däremot inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Kostnadsutjämningen skall baseras på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.
Ett nytt system för inkomstutjämning införs som i huvudsak innebär att staten finansierar utjämningen. Samtidigt avvecklas det nuvarande generella statsbidraget och utjämningsbidraget till kommuner och landsting. Kommuner och landsting får i stället ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet.
Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer skall i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år.
För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattsatsen 2003.
Vid fastställandet av skattesatserna skall hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting till följd av huvudmannaskapsförändringar i respektive län från och med 1991.
Nuvarande system för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls men vissa ändringar görs, främst att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas.
Ett statligt finansierat strukturbidrag vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet införs. Strukturbidrag betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av 1996 års system för kostnadsutjämning samt den del av bidragsminskningen till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 0,56 procent av kommunens respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag.
Särskilda införandebidrag tillämpas för åren 2005-2010.
Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under perioden.
Vidare införs regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen.
Flertalet kommittéer som utrett utjämningssystemet har föreslagit att systemet bör följas upp löpande. De föreslagna formerna för denna uppföljning har dock varierat. Uppgiften har hittills ingått i de tidsbegränsade kommittéernas uppdrag.
Därför finns det i dag inte någon permanent organisation för en löpande uppföljning. En informell arbetsgrupp, med tjänstemän från Regeringskansliet, Statistiska centralbyrån och de två kommunförbunden, har främst ägnat sig åt underlaget i de delar av kostnadsutjämningen som årligen uppdateras. Denna arbetsgrupp bör bibehållas med nuvarande uppgifter.
Utjämningskommitténs erfarenheter är att uppdateringen av olika delar av kostnadsutjämningen i många fall leder till stora omfördelningar mellan kommuner respektive landsting.
En förklaring till de stora omfördelningarna är att vissa delar av underlaget är gammalt och att ingen uppdatering gjorts sedan systemet infördes. När ett nytt underlag tas fram kan uppdateringen innebära att förändringar som pågått under loppet av flera år slår igenom fullt ut vid ett enda tillfälle.
Enligt kommitténs uppfattning bör uppdateringar, även av det underlag som inte sker årligen i nuvarande system, göras oftare än som hittills skett. Om systemet följs upp kontinuerligt, förbättras enligt kommittén förutsättningarna för att göra uppdateringar när sådana behövs och vid lämpliga tillfällen (SOU 2003:88 s. 302 f.).
Regeringen redovisar i propositionen Ändringar i det kommunala utjämningssystemet den bedömningen att utjämningssystemet kontinuerligt bör följas upp och utvärderas och att en permanent organisation med denna uppgift bör tillskapas. I propositionen redovisas även vilka uppgifter en sådan organisation bör ha. I uppföljningsorganisations uppdrag bör enligt regeringen ingå att analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet (prop. 2003/04:155 s.
61-63).
Utjämningskommittén konstaterade att det finns regionala löneskillnader mellan kommuner respektive landsting, men gjorde bedömningen att dessa inte skall beaktas i kostnadsutjämningen, bl.a. med motiveringen att kostnaderna går att påverka och att högre lönekostnader i tillväxtregionerna kan vara av övergående natur. I fråga om dessa skillnader framhöll en rad remissinstanser, bl.a.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, att det för närvarande saknas tillräcklig kunskap för att ta ställning till i vilken utsträckning som nuvarande löneskillnader kan förklaras av strukturen på arbetsmarknaden eller konjunkturen eller har andra orsaker. Regeringen instämde i detta men framhöll att det samtidigt är principiellt viktigt att en eventuell kompensation för höga löner, i likhet med övriga delar av kostnadsutjämningen, skall utgå från opåverkbara strukturella faktorer. Löneutvecklingen i kommuner och landsting bör därför bli föremål för fortsatt utredning i syfte att fastställa om och i så fall hur stor del av skillnader i lönenivåer som kan anses vara strukturellt betingade (a. prop.).
Vidare bör enligt vad regeringen anger i propositionen byggkostnadsfaktorn analyseras ytterligare. Även utvecklingen av kommunernas VA-kostnader bör bli föremål för fortsatt uppföljning. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp utifrån ett könsperspektiv där framtagna analyser skall belysa om män och kvinnor med samma ålder, civilstånd och ohälsa har skilda vårdbehov.
Finansutskottet har, i likhet med regeringen, framfört att det är angeläget att utveckla en löpande uppföljning och utvärdering av systemet. En sådan permanent organisation skulle, enligt utskottets mening, försäkra en regelbunden utvärdering och sammanställning av relevant information om den kommunala verksamhetens resultat och utveckling.
Därför förutsätter utskottet att regeringen snarast återkommer till frågan om i vilken form en fortsatt uppföljning av det nya systemet bör ske. Finansutskottet förutsätter också att analyserna, utöver de delar som särskilt anges i propositionen, dessutom kommer att omfatta övriga delmodeller i kostnadsutjämningen, inklusive hälso- och sjukvårdsmodellen där enligt utskottet strukturella aspekter på sjukvårdskostnaderna i Gotlands län särskilt bör uppmärksammas. Utskottet utgår från att även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbrukarvården, noggrant kommer att analyseras (2004/05:FiU7 s. 35 f.).
En särskild utredare får i uppgift att löpande följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning.
Utredaren skall svara för den löpande uppföljningen och utvärderingen av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag för en sådan uppföljning. Utredaren skall följa upp förändringar i inkomstutjämningen och i kostnadsutjämningens olika delar och skapa metoder för uppföljningen.
Utredaren skall löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen i de kommunala verksamheterna och redovisa en utvärdering och sammanställning av relevant information om den kommunala verksamhetens resultat och utveckling. I uppdraget ingår att jämföra utfallet i kostnadsutjämningen med de faktiska kostnaderna.
Utredaren skall löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och de kommunala verksamheterna i de delar som har betydelse för utjämningssystemet.
Utredaren skall följa behovet av uppdateringar av kostnadsutjämningens olika delar samt, vid behov lämna förslag till uppdateringar och se till att det tas fram underlag för uppdateringarna.
Utredaren skall analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet.
Utredaren bör därvid prioritera analyser av löneutvecklingen i kommuner och landsting i syfte att fastställa om och i så fall hur stor del av skillnader i lönenivåer som kan anses vara strukturellt betingade. Om skillnaderna i lönenivåer är strukturellt betingade, skall förslag lämnas på hur dessa skillnader kan beaktas i utjämningssystemet på ett för enskilda kommuner och landsting opåverkbart sätt.
Vidare bör den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn analyseras ytterligare och utvecklingen av kommunernas VA-kostnader bör bli föremål för fortsatt uppföljning. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp utifrån ett könsperspektiv, där framtagna analyser skall belysa om män och kvinnor med samma ålder, civilstånd och ohälsa har skilda vårdbehov. Även hälso- och sjukvårdsmodellen bör uppmärksammas och då särskilt sjukvårdskostnaderna i Gotlands län. Även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbrukarvården, bör analyseras ytterligare.
Om utredaren lämnar förslag till sådana förändringar i utjämningssystemet som föranleder ändringar i lagen
(2004:773) om kommunalekonomisk utjämning eller i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning skall även förslag till författningstext ingå.
Utredaren skall överväga och föreslå lämplig organisatorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet och inriktningen på det fortsatta arbetet efter ett uppbyggnadsskede. I första hand skall prövas att verksamheten läggs i befintlig myndighet.
Utredaren skall biträdas av en eller flera referensgrupper, med god insikt i kommunala och kommunalekonomiska förhållanden.
Utredaren skall redovisa resultaten av sitt arbete till regeringen årligen senast den 15 september 2005, 2006 och 2007. Utredaren skall senast i samband med redovisningen i september 2006 redovisa förslag om framtida organisatorisk lösning för uppföljningen och den fortsatta inriktningen av uppföljningsarbetet. Det står utredaren fritt att redovisa delresultat av sitt arbete under arbetets gång. Resultat från analyserna av skillnader i lönekostnader och byggkostnader skall redovisas senast den 1 november 2006.
(Finansdepartementet)