den 17 januari

Svar på fråga 2005/06:739 om odling av hampa

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Lilian Virgin har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att det i Sverige ska bli möjligt att odla hampa för bland annat energiändamål.

Enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003, artikel 52 kan hampa odlas med frikopplat stöd för fiberproduktion. Dessutom kan hampa från och med 2004 odlas för energiändamål med en grödpremie om 45 euro per hektar. Sverige har gjort undantag från odling av hampa som odlas som energigröda. Undantaget innebär att odling för energiändamål inte är stödberättigad.

Som en följd av riksdagens tillkännagivande om att pröva möjligheterna att godkänna odling av hampa för energi‑, fiber- och proteinändamål inom eller utom de stödsystem som EU:s gemensamma jordbrukspolitik omfattar, har en rapport i samråd med berörda departement tagits fram av Jordbruksdepartementet under 2004/05.

I rapporten föreslås att Sverige bör ompröva beslutet att undanta odling av hampa som energigröda för att kunna initiera de insatser inom forskning och utveckling som är nödvändiga för att till fullo värdera grödans potential och lösa de tekniska problem som i dag finns vad gäller skörd, hantering, lagring, sönderdelning till bränslen samt förädling.

Rapporten remissbehandlades under sommaren 2005.

Med hänsyn till de synpunkter som har framförts av remissinstanserna vad gäller de narkotikapolitiska aspekterna, kontrollernas omfattning, ansvarsfördelningen samt resursbehovet hos berörda myndigheter bereds för närvarande frågan om en omprövning av undantaget från att bevilja stöd för hampa odlat för energiändamål ytterligare i Regeringskansliet.

Min målsättning är att oklarheterna vad gäller dessa aspekter ska kunna kartläggas så att det blir möjligt att ompröva undantaget redan till kommande odlingssäsong.

Enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003, artikel 52, kan hampa odlas med frikopplat stöd för fiberproduktion men inte för energiändamål.

Detta strider mot principen om hur frikopplade stöd bör utformas. Sverige agerar därför för en ändring av rådsförordningen så att samtliga grödor, oavsett slutanvändning, blir berättigade till gårdsstöd.