den 14 december

Svar på fråga 2005/06:556 om Havdagar i Kattegatt och Skagerrak

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Lars Tysklind har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag kommer att genomföra för att försök med havdagar kommer i gång så snart som möjligt.

Jag har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om den stora omfattningen av utkast av fisk som sker i fisket i framför allt Skagerrak och Kattegatt. Det är ett allvarligt problem såväl biologiskt som etiskt och ekonomiskt. Precis som Tysklind nämner finns det sedan ett antal månader tillbaka ett konkret förslag till hur man ska åtgärda dessa problem för fisket i Kattegatt. Förslaget har lämnats in av Regionala rådgivande nämnden för Nordsjön och är därmed inte bara förankrad hos yrkesfisket utan även hos de miljöorganisationer som sitter i denna nämnd. Jag instämmer i Tysklinds synpunkt att detta ger förslaget en betydande styrka.

Problemkomplexet är nog väl känt. Då flera arter fiskas samtidigt, med samma typ av redskap, kan det med nuvarande kvotsystem leda till att kvoten för fisk från ett bestånd är uppfiskad före kvoten för det, eller de, andra bestånden. Om en kvot är uppfiskad får fisken enligt nuvarande regleringar inte landas och därför kastas den överbord. I de allra flesta fall är den redan död och innebär därmed en fiskeridödlighet över det som är avsett. I Kattegatts fall är det torsk som kastas överbord då fisket fortsätter efter främst tunga.

Ett sätt att åtgärda problemet är att införa ett effortbaserat fiske, ibland kallat havdagar, där fiskaren får landa hela sin fångst och slipper slänga ut en stor del av fångsten bara för att han inte har en kvot för den. Det innebär att man reglerar fisket med tid då fartygen får vara till sjöss och inte genom antal ton fisk som får landas.

Regionala rådgivande nämnden för Nordsjön (Nordsjö-RAC) har presenterat sitt förslag för Europeiska kommissionen och berörda medlemsstater, i detta fall Sverige, Danmark och Tyskland. För närvarande analyserar våra biologer det och jag vet att det redan finns vissa tankar om hur förslaget skulle kunna utvecklas och göras mer biologiskt säkert. Då torskbeståndet är i en allvarlig biologisk situation är det viktigt att vi inte tar några risker när ett nytt system införs.

Diskussionerna mellan berörda parter har således påbörjats och jag är mycket förhoppningsfull att förslaget från Nordsjö-RAC:en ska visa sig vara ett stort steg framåt för gemenskapens fiskeriförvaltning. Min förhoppning är att vi kan introducera ett system på försök någon gång under nästa år.

Avslutningsvis vill jag också kommentera Tysklinds påpekande om behovet av ytterligare selektiva redskap. Ett redskap som står högt på vår önskelista är en trålmodell som kan selektera rundfisk (som torsk) från plattfiskar (som tunga). Och vi har som bekant redan en bra trålmodell med rist som selekterar havskräfta från fisk. Denna sistnämnda är utvecklad i Sverige av svenska fiskare och forskare och har i pågående förhandlingar om nästa års kvoter fått ett brett erkännande från såväl forskare som förvaltare i Europa.