den 9
december
Svar
på frågorna 2005/06:520, 521 och 522 om ansvarstagande för hanteringen av
tsunamikatastrofen
Utrikesminister Laila Freivalds
Den
1 december 2005 överlämnade 2005 års katastrofkommisson betänkandet Sverige och
tsunamin @ granskning och förslag (SOU 2005:104). Betänkandet bereds
nu inom Regeringskansliet.
Mikael
Oscarsson har, med hänvisning till betänkandet, frågat mig vad jag ämnar göra
för att rätta till bristerna i min tjänsteutövning. Han har också frågat
statsminister Göran Persson och statsrådet Ylva Johansson vad de ämnar göra för
att rätta till bristerna i sin tjänsteutövning. De frågorna har överlämnats
till mig för besvarande.
I
frågan till statsministern skriver Mikael Oscarsson att kommissionen funnit en
grundläggande bristfällig krisledning i Regeringskansliet vad gäller
analysförmåga och beslutskapacitet. Regeringen är medveten om att det i samband
med tsunamin fanns brister i detta avseende. Inom Regeringskansliet har därför
en huvuduppgift under året varit att utveckla en gemensam beredskaps- och
analysfunktion för regeringen. Uppbyggnaden av funktionen är i full gång och en
mycket erfaren chef tillsattes för några veckor sedan. Regeringen har samtidigt
inte uteslutit att ytterligare åtgärder i detta avseende kan komma att bli
aktuella som ett resultat av den beredning som nu pågår inom Regeringskansliet
med anledning av betänkandet.
Även
vad gäller frågan till statsrådet Johansson avser statsrådet att avvakta
resultatet av denna beredning innan hon tar ställning till om ytterligare
åtgärder, utöver dem som redan vidtagits för att förbättra beredskapen för vård
av patienter med hemvist i Sverige vid naturkatastrofer utomlands, behöver
vidtas. Socialstyrelsen har hittills fått tre regeringsuppdrag med anledning av
tsunamikatastrofen. Socialstyrelsen har dels fått i uppdrag att inom sitt
verksamhetsområde se över beredskapen för att omhänderta personer med hemvist i
Sverige vid katastrofer utomlands, dels följa upp socialtjänstens stödinsatser
och dels följa upp belastningen på psykiatrin med anledning av flodvågskatastrofen.
Alla uppdragen kommer att slutredovisas under 2006.
Vad
gäller frågan till mig skriver Mikael Oscarsson att kommissionen bland annat
funnit en otillräcklig jourberedskap inom Utrikesdepartementet.
Jag
vill ta detta tillfälle att någorlunda utförligt redovisa det beredskapssystem som
UD har för att säkerställa information och funktioner inom departementet vid
kriser.
UD:s
vakthavande tjänstemän arbetar i skift, både nätter och helger, året runt.
Deras viktigaste uppgift är att slå larm till ansvariga handläggare i UD, och
särskilt till konsulära jourhavande, när en utlandsmyndighet meddelat att en
allvarlig eller brådskande händelse inträffat som kräver skyndsam åtgärd.
Departementets vakthavande informerar även UD:s pressjour om konsulära frågor
av större vikt eller allvarligare händelser. Även de konsulära jourhavande på
UD arbetar i skift och vid departementets geografiska enheter finns handläggare
i beredskap enligt ett rullande schema.
För
expeditionschefen, som har det högsta administrativa tjänstemannaansvaret,
finns det vid dennes frånvaro alltid en tjänsteförrättande expeditionschef
utsedd. Det nyinrättade utrikesrådet för konsulära frågor har övertagit
uppgiften att kunna sammankalla den så kallade beredskapsgruppen för samråd
mellan berörda enheter. Det operativa ansvaret för det konsulära biståndet åt
enskilda utomlands ligger dock fortsatt på chefen för den konsulära enheten.
Erfarenheterna
från flodvågskatastrofen visade dock att vår beredskap inte räckte till för en
katastrof av denna omfattning. Jag kan konstatera att katastrofkommissionen i
stort sett funnit samma brister som UD gjorde i sin egen utvärdering i februari
i år och därefter har börjat åtgärda. Många av de förslag som kommissionen
lägger har redan genomförts.
Ett
viktigt inslag i UD:s reformarbete har varit att förstärka den konsulära
enheten genom utveckling av ett nytt databaserat ärendehanteringssystem och
moderniserade arbetsmetoder. UD har vidare skapat en särskild beredskapsstyrka,
där chefen för den konsulära verksamheten ges möjlighet att kalla in ett 35-tal
medarbetare för att förstärka enhetens arbete. Beredskapsstyrkan står i ständig
beredskap och kan inställa sig med kort varsel. Dessutom har en
snabbinsatsstyrka skapats. Vid större händelser kommer denna att kunna resa ut
för att tillsammans med expertis från räddningstjänst och sjukvård bilda sig en
uppfattning om hjälpbehoven på platsen.
Jag
uttryckte tidigt min sorg över att brister i UD:s agerande kan ha bidragit till
det lidande som drabbade svenskar fick utstå. Jag vill i detta sammanhang åter
framföra mitt djupa beklagande. Men jag och mina medarbetare har också försökt
att rätta till dessa brister. Det är ett arbete som aldrig kan bli helt
färdigt, men vi gör, och ska göra, vad vi kan för att skapa ett system som så
långt det är möjligt kan bidra till att begränsa skadeverkningar och lidande
för dem som drabbas av det oväntade och ibland också ofattbara.