den 9 december

Svar på frågorna 2005/06:520, 521 och 522 om ansvarstagande för hanteringen av tsunamikatastrofen

Utrikesminister Laila Freivalds

Den 1 december 2005 överlämnade 2005 års katastrofkommisson betänkandet Sverige och tsunamin @ granskning och förslag (SOU 2005:104). Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.

Mikael Oscarsson har, med hänvisning till betänkandet, frågat mig vad jag ämnar göra för att rätta till bristerna i min tjänsteutövning. Han har också frågat statsminister Göran Persson och statsrådet Ylva Johansson vad de ämnar göra för att rätta till bristerna i sin tjänsteutövning. De frågorna har överlämnats till mig för besvarande.

I frågan till statsministern skriver Mikael Oscarsson att kommissionen funnit en grundläggande bristfällig krisledning i Regeringskansliet vad gäller analysförmåga och beslutskapacitet. Regeringen är medveten om att det i samband med tsunamin fanns brister i detta avseende. Inom Regeringskansliet har därför en huvuduppgift under året varit att utveckla en gemensam beredskaps- och analysfunktion för regeringen. Uppbyggnaden av funktionen är i full gång och en mycket erfaren chef tillsattes för några veckor sedan. Regeringen har samtidigt inte uteslutit att ytterligare åtgärder i detta avseende kan komma att bli aktuella som ett resultat av den beredning som nu pågår inom Regeringskansliet med anledning av betänkandet.

Även vad gäller frågan till statsrådet Johansson avser statsrådet att avvakta resultatet av denna beredning innan hon tar ställning till om ytterligare åtgärder, utöver dem som redan vidtagits för att förbättra beredskapen för vård av patienter med hemvist i Sverige vid naturkatastrofer utomlands, behöver vidtas. Socialstyrelsen har hittills fått tre regeringsuppdrag med anledning av tsunamikatastrofen. Socialstyrelsen har dels fått i uppdrag att inom sitt verksamhetsområde se över beredskapen för att omhänderta personer med hemvist i Sverige vid katastrofer utomlands, dels följa upp socialtjänstens stödinsatser och dels följa upp belastningen på psykiatrin med anledning av flodvågskatastrofen. Alla uppdragen kommer att slutredovisas under 2006.

Vad gäller frågan till mig skriver Mikael Oscarsson att kommissionen bland annat funnit en otillräcklig jourberedskap inom Utrikesdepartementet.

Jag vill ta detta tillfälle att någorlunda utförligt redovisa det beredskapssystem som UD har för att säkerställa information och funktioner inom departementet vid kriser.

UD:s vakthavande tjänstemän arbetar i skift, både nätter och helger, året runt. Deras viktigaste uppgift är att slå larm till ansvariga handläggare i UD, och särskilt till konsulära jourhavande, när en utlandsmyndighet meddelat att en allvarlig eller brådskande händelse inträffat som kräver skyndsam åtgärd. Departementets vakthavande informerar även UD:s pressjour om konsulära frågor av större vikt eller allvarligare händelser. Även de konsulära jourhavande på UD arbetar i skift och vid departementets geografiska enheter finns handläggare i beredskap enligt ett rullande schema.

För expeditionschefen, som har det högsta administrativa tjänstemannaansvaret, finns det vid dennes frånvaro alltid en tjänsteförrättande expeditionschef utsedd. Det nyinrättade utrikesrådet för konsulära frågor har övertagit uppgiften att kunna sammankalla den så kallade beredskapsgruppen för samråd mellan berörda enheter. Det operativa ansvaret för det konsulära biståndet åt enskilda utomlands ligger dock fortsatt på chefen för den konsulära enheten.

Erfarenheterna från flodvågskatastrofen visade dock att vår beredskap inte räckte till för en katastrof av denna omfattning. Jag kan konstatera att katastrofkommissionen i stort sett funnit samma brister som UD gjorde i sin egen utvärdering i februari i år och därefter har börjat åtgärda. Många av de förslag som kommissionen lägger har redan genomförts.

Ett viktigt inslag i UD:s reformarbete har varit att förstärka den konsulära enheten genom utveckling av ett nytt databaserat ärendehanteringssystem och moderniserade arbetsmetoder. UD har vidare skapat en särskild beredskapsstyrka, där chefen för den konsulära verksamheten ges möjlighet att kalla in ett 35-tal medarbetare för att förstärka enhetens arbete. Beredskapsstyrkan står i ständig beredskap och kan inställa sig med kort varsel. Dessutom har en snabbinsatsstyrka skapats. Vid större händelser kommer denna att kunna resa ut för att tillsammans med expertis från räddningstjänst och sjukvård bilda sig en uppfattning om hjälpbehoven på platsen.

Jag uttryckte tidigt min sorg över att brister i UD:s agerande kan ha bidragit till det lidande som drabbade svenskar fick utstå. Jag vill i detta sammanhang åter framföra mitt djupa beklagande. Men jag och mina medarbetare har också försökt att rätta till dessa brister. Det är ett arbete som aldrig kan bli helt färdigt, men vi gör, och ska göra, vad vi kan för att skapa ett system som så långt det är möjligt kan bidra till att begränsa skadeverkningar och lidande för dem som drabbas av det oväntade och ibland också ofattbara.