den 8 september
Svar på fråga 2005/06:2059
om arresterade kurdiska barn i Turkiet
Utrikesminister Jan
Eliasson
Ulla
Hoffmann har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förmå Turkiet
att tillämpa FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, i synnerhet när det
gäller att respektera barnets rättigheter.
Barn hörde till de mest
utsatta och utnyttjade grupperna i samband med de våldsamma upploppen i mars, i
bland annat Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Fem barn dödades. Jag beklagar detta
djupt. Uppgifter finns också om att bland de omkring 200 personer under 18 år
som greps utsattes många för allvarliga övergrepp och misshandel. Ett tungt
ansvar vilar i sådana fall på de turkiska myndigheterna som naturligtvis ska
skydda frihetsberövade barn.
Advokatsamfundet i
Diyarbakir har anmält 72 fall av övergrepp till åklagarmyndigheten, varav 35 nu
undersöks för eventuellt åtal. Det turkiska parlamentets kommitté för mänskliga
rättigheter har också besökt Diyarbakir för att informera sig. Samtliga barn
är, som Ulla Hoffmann nämner, släppta sedan länge. För vissa av dem väntar dock
rättegångar som förutses inledas i september i år.
Barn har också på andra sätt fallit offer för oroligheterna i
sydöstra Turkiet. Flera attentat, som varit medvetet riktade mot barn, har
under det gångna året utförts av en organisation med kopplingar till den av EU
terroriststämplade gruppen PKK. Detta är självfallet oacceptabelt.
Turkiet har ratificerat
FN:s barnkonvention och sålunda förbundit sig att följa den. Man har också
genomfört en på många sätt imponerande reformprocess under de senaste åren. Det
var bland annat denna positiva utveckling som låg till grund för EU:s beslut
förra året att inleda medlemskapsförhandlingar. Detta ökar naturligtvis
förväntningarna ytterligare på hur respekten för att mänskliga rättigheter
efterlevs kan förbättras.
Turkiet har också reviderat sin lagstiftning på det område som
handlar om barn som misstänks, åtalas för eller befunnits skyldiga till att ha
begått brott. Lagstiftningen är nu väl överensstämmande med barnkonventionen
och har bland annat medfört att de barn som åtalades efter upploppen prövas av
speciella barndomstolar. Dock återstår en hel del innan den reviderade
lagstiftningen till fullo tillämpas som den bör. För att underlätta detta har
EU bland annat finansierat utbildning för olika delar av rättssystemet och
polisen.
Barn över tolv år är straffmyndiga i Turkiet men i enlighet med
såväl FN:s barnkonvention som den nationella lagstiftningen ska barn erbjudas
alternativa strafformer till fängelse. Häktade och fängslade barn ska alltid
hållas åtskilda från vuxna. I nuläget finns dock endast två ungdomsfängelser i
landet, varav inget i sydöstra Turkiet. Flera fängelser har emellertid separata
ungdomssektioner.
Självklart kommer Sverige både bilateralt och inom EU att
fortsätta bevaka att Turkiet lever upp till sina förpliktelser enligt FN:s
barnkonvention. Det gäller i såväl de nu aktuella fallen, som i rättssystemets
hantering av barn i allmänhet. Sverige framhåller vikten av att Turkiet uppfyller
sina internationella åtaganden, både i våra bilaterala kontakter och inom EU.
Situationen för de barn som fängslades i Diyarbakir har Sverige tagit upp med
Turkiet på såväl tjänstemanna- som ministernivå.
Ett framtida EU-medlemskap
utgör den starkaste drivkraften för fördjupad demokratisering och ökad respekt
för mänskliga rättigheter i Turkiet. Frågan
om respekt för barns rättigheter tas alltid upp av EU inom ramen för
medlemskapsförhandlingarna.