den 30 augusti
Svar på fråga 2005/06:2034
om fatwa mot yrkesverksamma kvinnor i Pakistan
Utrikesminister Jan
Eliasson
Carina
Hägg har frågat mig om jag avser att göra ett uttalande med anledning av den
fatwa som har utfärdats i Pakistan mot yrkesverksamma kvinnor.
Även om situationen för
kvinnor i Pakistan på vissa områden blivit bättre så återstår mycket att göra
för att stärka skyddet för kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.
Den pakistanska regeringen har genomfört en rad reformer under de senaste åren.
En nationell kvinnokommission har etablerats, platser har reserverats för
kvinnor i nationella och lokala församlingar och hedersmord har uttryckligt
förbjudits i lag. Vidare är den nationella kommissionen för mänskliga
rättigheter aktiv vad gäller kvinnors mänskliga rättigheter. Trots detta
förekommer omfattande diskriminering liksom våld mot kvinnor. Hedersmord och
våld i hederns namn liksom tvångsgifte förekommer.
Precis som Carina Hägg
påpekar skiljer sig kvinnors situation åt mellan olika delar av Pakistan.
Förhållandena är i allmänhet bättre i de större städerna än på landsbygden.
Särskilt svår är situationen i stamområdena (FATA) längs gränsen mot
Afghanistan. I dessa områden, vilka domineras politiskt av talibanrörelsen och
andra socialt och religiöst konservativa grupper, har situationen snarast
förvärrats under det senaste året. Tyvärr är det inte ovanligt att lokala
religiösa ledare i gränsområdena utfärdar påbud (”fatwor”) riktade mot personer
som motsätter sig en ökad islamisering av samhället. Bland annat utsätts
journalister, politiker eller människor som arbetar för mänskliga rättigheter
för sådana påbud som ofta åtföljs av hot eller våld. I den situation som råder
är förstås kvinnor särskilt utsatta.
Jag delar den oro som
Carina Hägg känner för kvinnor i Pakistan och för möjligheterna att arbeta för
mänskliga rättigheter i Pakistan. Regeringen agerar därför såväl bilateralt som
genom EU för att kvinnor i Pakistan inte ska diskrimineras. Tillsammans med
övriga EU-länder följer Sverige utvecklingen noga och uppvaktar regelbundet
pakistanska myndigheter för att få en förändring till stånd. Ansvaret för skydd
av pakistanska medborgares liv och rättigheter är ett ansvar som åvilar den
pakistanska regeringen. Det är inte acceptabelt att vissa lokala politiker och
politiska församlingar blundar för, eller till och med underblåser övergrepp
som kvinnor utsätts för i stamområdena. Sverige tar även upp mänskliga
rättigheter i våra bilaterala kontakter med Pakistans regering och myndigheter.
Sverige har inget
bilateralt utvecklingssamarbete med Pakistan. EU-kommissionen ägnar en stor del
av sitt utvecklingssamarbete med Pakistan åt insatser vad gäller situationen
för de mänskliga rättigheterna samt demokrati. Under det pågående finska ordförandeskapet
i EU genomförs en särskild satsning på att inventera och förbättra situationen
för de kvinnor som arbetar för mänskliga rättigheter runtom
i världen. Sveriges stöd till FN:s organisation för kvinnofrågor Unifem har
ökat under de senaste åren och uppgick 2005 till 20 miljoner kronor.
Arbetet med att förbättra
situationen för kvinnor i Pakistan och skyddet och främjandet av deras
mänskliga rättigheter kommer att fortsätta. Jag kommer att agera för att
Sverige bilateralt, genom FN och tillsammans med övriga EU-länder fortsätter
agera för att säkra att kvinnors mänskliga rättigheter respekteras.