den 25 augusti

Svar på fråga 2005/06:2003 om handlingsplan för FN:s resolution 1325 och kvinnors representation i försvaret

Försvarsminister Leni Björklund

Berit Jóhannesson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att andelen kvinnor ska öka i försvaret.

Låt mig inleda med att understryka regeringens ambition att öka jämställdheten inom alla samhällssektorer. Flera inslag i regeringens arbete ska säkerställa detta.

För det militära försvaret gäller att antalet kvinnor ska öka och återfinnas i fler ledande befattningar än i dag. Detta samtidigt som en omställning med kraftig neddragning av personalvolymen ska ske. Risken har därmed varit uppenbar att andelen kvinnor i stället skulle minska ytterligare under omställningsperioden. Hittills har dessbättre inte någon sådan minskning av antalet kvinnliga officerare skett, vilket i sig är positivt och visar att Försvarsmakten sökt hävda också detta mål i omställningsarbetet. Det ger också tillförsikt inför försvarsmyndigheternas fortsatta arbete inom jämställdhetsområdet.

Frågan om värnplikt för kvinnor har vid olika tillfällen behandlats av riksdagen. Riksdagen har @ i likhet med regeringen @ ansett att skälen mot att införa mönstringsplikt för kvinnor väger tyngre än fördelarna. Senast anfördes detta i försvarsutskottets betänkande (2005/06:FöU8) om totalförsvarsplikt och samhällstjänst. Det finns i dag ingen anledning att ändra inställning i den frågan.

Däremot har regeringen betonat vikten av att myndigheterna intensifierar arbetet för att ytterligare öka andelen kvinnor som frivilligt genomför värnplikt. För närvarande pågår flera insatser. För det första arbetar Försvarsmakten och Pliktverket med särskilda informationssatsningar som riktar sig till kvinnor. För det andra är Pliktverket på väg att införa ett nytt och delvis Internetbaserat system för mönstring. Regeringen har angett som inriktning att detta system ska utformas så att det aktivt uppmanar fler kvinnor att frivilligt genomgå antagningsprövning. För det tredje pågår ett arbete för att se över befattningskraven för totalförsvarspliktiga som ska vara klart nästa år och tillämpas från och med 2008. Pliktverket har fått i uppdrag att särskilt beakta jämställdheten vid utvecklandet av dessa nya metoder och befattningskrav. Pliktverket och Försvarsmakten arbetar således hårt med att öka intresset bland unga kvinnor för att göra värnplikt och min förhoppning är att detta leder till goda resultat på frivillig väg.

Det faktum att de officersutbildningar som varit inställda kommer i gång igen från och med hösten 2006 kan även komma att påverka kvinnors intresse för tjänstgöring och söka en karriär inom det militära försvaret. Den positiva särbehandlingen (60/40) av kvinnor som söker sig till yrkesofficers- eller reservofficersprogrammen innebär i nuläget att de kvinnor som uppfyller kraven som ställs ska antas till utbildningen. Före utbildningsstoppet hade antalet kvinnor som sökt sig till yrkesofficersprogrammet ökat för varje år som gått.

Regeringen har lyft fram att ledarskapet är avgörande för Försvarsmaktens arbete med att förändra attityder och främja jämställdhet. Den ledarskapsutbildning som våra officerare genomgår ska behandla genusfrågor.

Försvarsmakten, Pliktverket och Försvarshögskolan har fått i uppdrag av regeringen att redovisa en gemensam strategi för hur det militära försvaret ska motverka diskriminering och ogynnsamma attityder, samt skapa ett ledarskap som främjar jämställdhet. I redovisningen av uppdraget som inkom i april i år föreslås en mängd olika åtgärder. Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har haft och kommer fortsatt att ha dialog med myndigheterna om åtgärdsförslagen och deras praktiska genomförande.

Sedan tidigare har myndigheterna inom det militära försvaret även fått i uppdrag att kartlägga och analysera den egna verksamheten utifrån de jämställdhetspolitiska målen och att i samarbete med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) även formulera jämställhetsintegrerade mål och resultatindikatorer för verksamheten. Försvarsmakten har till exempel föreslagit mål och indikatorer som möjliggör förbättrad återrapportering avseende kvinnor och internationell tjänstgöring.

Flera aktiviteter har således vidtagits och jag är övertygad om att ett försvar som arbetar aktivt med jämställdhet blir mer attraktivt för kvinnor att frivilligt söka sig till. Till detta kommer att förutsättningarna att få den kvinnliga personalen att trivas och stanna kvar ökar, vilket är väl så viktigt om man vill öka andelen kvinnor.

Vad gäller FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet är Försvarsmakten aktiv deltagare i ett EU-finansierat utvecklingspartnerskap, Genderforce, som ett led i att implementera resolutionen. Åtta olika delprojekt pågår inom Genderforce, där ett delprojekt handlar om just rekrytering. Målet är att öka andelen kvinnor i internationella insatser och missioner på alla nivåer i syfte att öka effektiviteten i de internationella insatserna. För att nå detta fokuseras arbetet på att se över på vilket sätt rekrytering till internationell tjänstgöring sker i dag. Till exempel kan det bli aktuellt att se över alla befattningsbeskrivningar inom utlandsstyrkan i syfte att öppna upp dem för olika slags kompetenser och fler kvinnor.

Sammanfattningsvis håller jag med Berit Jóhannesson om att Sverige har för få kvinnor inom försvaret i dag. Men jag är av åsikten att förändringar kan ske i positiv riktning genom hela ledet, från intresse att genomföra värnplikt till att trivas och utvecklas i sitt yrke som officer, utan undanröjandet av principen om frivillighet för kvinnor.