Svar på frågorna
2005/06:1978 om sekretessbestämmelserna i asylsystemet och 1986 om
rättssäkerhet i migrationsdomstolar
Justitieminister Thomas
Bodström
Solveig
Hellquist har frågat vilka åtgärder Barbro Holmberg avser att vidta för att känsliga
uppgifter inte ska bli offentliga efter att migrationsdomstolen har avgjort ett
ärende. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på
frågan.
Anne-Marie Ekström har
frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att garantera asylsökandes
rättssäkerhet och integritet i migrationsdomstolarna.
De bestämmelser om
sekretess för uppgift om utlänningar som gäller hos Migrationsverket gäller
också hos migrationsdomstolarna. I domstolarna gäller dessutom särskilda regler
om i vilken utsträckning sekretessen ska bestå vid en muntlig förhandling eller
när en uppgift tas in i en dom eller ett beslut. Dessa särskilda regler gäller
i alla mål och ärenden vid domstolar och motiveras av rättssäkerhetsskäl. Bland
annat består rättssäkerheten i att domstolsprocessen präglas av öppenhet. Krav
på en ökad insyn i processen var också en faktor som låg bakom reformen med den
nya instans- och processordningen i utlänningsärenden.
Utgångspunkten är att
domstolarnas verksamhet ska vara offentlig i så stor utsträckning som möjligt.
Det finns möjligheter att i vissa fall sekretessbelägga uppgifter i domar och
beslut. Det är upp till domstolarna att göra en bedömning i varje enskilt fall
av om skaderisken är sådan att en uppgift om en asylsökande ska sekretessbeläggas.
Ordningen med
migrationsdomstolar är ny och avvägningen mellan den viktiga principen om
offentlighet i domstolarna och enskildas integritet är svår. Som jag har sagt
tidigare följer jag utvecklingen. Om det visar sig att regelverket inte i tillräcklig
utsträckning skyddar utsatta människor kommer jag att vidta åtgärder.