den 17 augusti

Svar på fråga 2005/06:1979 om möjlighet till asyl vid flykt från kriget mot Libanon

Statsrådet Barbro Holmberg

Kalle Larsson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att personer som flyr undan den internationella väpnade konflikten i Libanon ska kunna söka asyl i Sverige.

Situationen i Libanon är fortsatt allvarlig. Den väpnade konflikten har medfört att cirka en miljon personer för närvarande befinner sig på flykt. Även om en återflyttning har inletts från grannlandet Syrien är situationen allvarlig, inte minst i södra Libanon.

Säkerhetsrådsresolution 1701 som antogs den 11 augusti uppmanar till ett omedelbart upphörande av fientligheterna mellan Hizbullah och Israel. Resolutionen är ett ramverk för det fortsatta diplomatiska arbetet. Den är också början på den process som ska göra det möjligt för den libanesiska regeringen att ta kontrollen över landets hela territorium. Sedan måndagen den 14 augusti råder vapenvila mellan Israel och Hizbullah.

Sverige har evakuerat mer än 8 300 personer från Libanon. Det är den hittills största evakueringen i svensk historia. Så länge som det finns svenskar kvar som vill evakueras så kommer de svenska ansträngningarna att hjälpa dem att fortsätta. När det gäller medborgare i länder som saknar möjlighet att genomföra storskaliga evakueringar har International Organization for Migration (IOM), på uppdrag av EU, evakuerat ca 13 000 personer.

Libaneser som befinner sig i Sverige på utgående besöksviseringar beviljas uppehållstillstånd för besök och ingen avvisas för tillfället till Libanon.

I ett tidigt skede av konflikten i Libanon agerade regeringen till stöd för UNHCR, som har det övergripande internationella skyddsansvaret för flyktingar och internflyktingar. I sammanhanget vill jag framhålla att redan innan de nu pågående stridigheterna i Libanon bröt ut var Sverige den femte största bidragsgivaren till UNHCR.

UNHCR:s arbete är för närvarande inriktat på att hjälpa Libanons internflyktingar och dem som flytt till Syrien med främst mat och tillfälliga bostäder, och vara dem behjälpliga i samband med att de återvänder.

Svenska myndigheter och organisationer samarbetar med internationella hjälporganisationer för att se till att flyktingar får skydd, tak över huvudet med mera. Sverige har fram till i dag bidragit med 58,1 miljoner kronor för humanitära insatser, varav 8 miljoner kronor till UNHCR för dess arbete för flyktingarna i Libanon, och även aktivt verkat för att övriga länder i EU ska lämna stöd. Sverige har också sänt tio lastbilar och ytterligare två fordon till Libanon, vilka behövs för att World Food Program (WFP) ska kunna nå de internflyktingar som befinner sig i svåråtkomliga områden. Den 31 augusti anordnas en givarkonferens till stöd för Libanon.

Skulle en massflyktssituation uppstå står Sverige och EU berett att ta sitt ansvar i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv. Enligt direktivet inträffar massflykt vid en massiv tillströmning eller en omedelbart förestående massiv tillströmning av fördrivna personer från tredjeland till Europeiska gemenskapen. Direktivet syftar bland annat till att personer vid en massflykt ska få omedelbart skydd och tillgång till sociala rättigheter. Frågan om massflykt har inte väckts av kommissionen och inte heller UNHCR anser att det rör sig om en massflyktssituation.

Ytterligare ett flyktingpolitiskt instrument som kan bli aktuellt om konflikten blir långvarig och människor inte kan återvända hem är vidarebosättning till tredjeland, exempelvis Sverige. Detta kommer i så fall att ske inom ramen för vad som brukar kallas för kvotflyktingsystemet. För år 2006 har Sverige 440 outnyttjade vidarebosättningsplatser, vilka kan användas om UNHCR ställer en förfrågan till Sverige.