Svar på fråga 2005/06:1974
om Burmas deltagande i Helsingfors
Utrikesminister Jan
Eliasson
Nina
Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av
att Burma deltar på det kommande ASEM-mötet i Helsingfors trots EU:s
sanktioner, trots en agenda utan mänskliga fri- och rättigheter samt trots att
Aung San Suu Kyi fortfarande är frihetsberövad.
Samarbetet inom ASEM (Asia-Europe
Meeting för EU 25, tio ASEAN-länder [Association of Southeast Asian Nations]
samt Japan, Kina och Sydkorea), är mycket brett och omfattar i stort sett alla
frågor inklusive mänskliga rättigheter. ASEM-samarbetet erbjuder en unik
möjlighet för EU och för Sverige att föra dialog med de asiatiska länderna på
högsta nivå. Detta är en möjlighet vi måste förvalta och utnyttja väl.
Burmas deltagande i ASEM
var ett krav från asiatisk sida för att EU:s tio nya medlemsländer skulle få
delta i ASEM. Beslut om att acceptera Burmas deltagande i ASEM fattades av EU i
september 2005. Burmas anslutning till ASEM villkorades av att Burmas
deltagande skulle ske på en lägre nivå än andra länders. Efter detta beslut har
EU vid möten på politisk nivå inom ASEM aktivt tagit upp frågan om mänskliga
rättigheter och demokrati. Så kommer också att ske vid mötet i Helsingfors. Vid
det kommande ASEM-mötet i Helsingfors kommer Burma att representeras av sin
utrikesminister medan övriga stater representeras av sina stats- eller
regeringschefer.
Sveriges och EU:s Burmapolitik
vägleds framför allt av den gemensamma ståndpunkten. Denna innebär bland annat
vapenembargo, riktade visumförbud och moratorium för besöksutbyte på politisk
nivå. Vi kräver också att Aung San Suu Kyi ska friges samt att hennes parti ska
tillåtas verka fritt. Ståndpunkten förnyas varje år och kan skärpas eller
mildras beroende på den politiska utvecklingen i Burma. Sverige har förespråkat
en skärpning av den gemensamma ståndpunkten om inget positivt sker i Burma när
det gäller respekt för mänskliga rättigheter.
Burmas utrikesminister
omfattas av visumförbudet. EU har dock beslutat att, inom ramen för den
gemensamma ståndpunkten, göra ett undantag för att möjliggöra hans deltagande i
ASEM-mötet. Den främsta anledningen till att EU fattat detta beslut är att
säkerställa övriga asiatiska ASEM-länders deltagande. Genom att ställa in sitt
deltagande vid handelsministermötet i Rotterdam september 2005 visade Aseankretsen
tydligt att en särbehandling av någon av dess medlemmar inte accepteras.
Burmas deltagande i ASEM,
om än på lägre nivå, ger oss en möjlighet att komma till tals med Burmas
representanter i syfte att söka påverka utvecklingen i landet. Vi har också
noterat hur Asean- och andra länder i Asien kommit att bli alltmer öppet
kritiska till Burmas regim. Tiden tycks nu vara mogen för gemensam kraftsamling
för att nå resultat. Enbart isolering har, som vi har sett, inte haft avsedd
effekt. Härtill kommer att burmeser i opposition förklarat att man gärna ser
att omvärlden söker dialog med regimen.
Sverige kommer även i
fortsättningen att inta en mycket restriktiv hållning gentemot Burma, vilken
inkluderar kravet på Aung San Suu Kyis frigivande. Jag finner det samtidigt
angeläget att vi utnyttjar möjligheten att direkt tala med vår motpart.
Den officiella
dagordningen för toppmötet utgör en ram för diskussionerna. Utöver aktuella ämnen
såsom FN-systemet, säkerhetshot och energi kommer EU-länderna, på samma sätt
som vid tidigare möten, att på olika sätt ta upp frågan om Burma och mänskliga
rättigheter.