den 3 augusti

Svar på fråga 2005/06:1936 om älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk

Statsrådet Jens Orback

Kenneth Johansson har frågat mig om jag avser att ordentligt pröva möjligheterna till att älvdalskan erkänns som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige enligt Europarådets fördrag.

År 1999 beslutade riksdagen att på regeringens förslag godkänna att Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Härmed ställde sig riksdagen även bakom regeringens förslag om vilka grupper och vilka språk som skulle omfattas av konventionernas skydd.

Till grund för riksdagens beslut ligger bedömningar och förslag från Minoritetsspråkskommittén, som hade regeringens uppdrag att utreda dels frågan om Sverige borde ansluta sig till de två konventionerna, dels vilka språk och vilka grupper som konventionerna skulle vara tillämpliga på. Utredningens bedömning var att folkmål, såsom älvdalskan, inte kan anses utgöra minoritetsspråk i den mening som den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk avser. Jag anser därmed att frågan är utredd och några nya omständigheter har inte framkommit som skulle ge anledning att utreda frågan på nytt.

Jag skulle dock vilja poängtera att folkmål såsom älvdalskan utgör en del av vårt gemensamma kulturarv och det är därför viktigt att älvdalskan bevaras. Den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen har här en viktig roll. Det finns dessutom en stolthet och ett engagemang lokalt för älvdalskan som jag tror kommer att ha en avgörande betydelse för älvdalskans framtid. De insatser som görs av kommunen och av frivilliga krafter i Älvdalen har här en stor betydelse.