Svar på fråga 2005/06:1892
om uppföljning av Blixkommissionens rapport
Utrikesminister Jan
Eliasson
Berit
Jóhannesson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att följa upp
Blixkommissionens rekommendationer.
Den internationella kommissionen om massförstörelsevapen tillkom,
som Berit Jóhannesson framhåller, på initiativ av Anna Lindh och den inledde
sitt arbete i januari 2004. Kommissionen, som på ett förtjänstfullt sätt har
letts av Hans Blix, överlämnade sin slutrapport Weapons of Terror: Freeing the World of
Nuclear, Biological and Chemical Arms till FN:s generalsekreterare
den 1 juni 2006.
Jag kunde själv på plats konstatera att rapporten mottogs med
stort intresse och att den också fick betydande uppmärksamhet i massmedierna.
Blixkommissionens sammansättning innebär att en rad experter från skilda delar
av världen står eniga bakom dess rekommendationer. Detta ger rapporten särskild
tyngd.
Ända sedan Blixkommissionens tillkomst har regeringens avsikt
varit att verka för en effektiv uppföljning av kommissionens ansträngningar i
syfte att ge förnyad energi åt det internationella nedrustnings- och
icke-spridningsarbetet.
Inom UD inrättades vid årsskiftet 2005/06 en särskild enhet för
nedrustnings- och icke-spridningsfrågor. En av de viktigaste uppgifterna för
svensk nedrustningspolitik och för den nya enheten är att verka för att de
många konstruktiva förslag som lades fram av Blixkommissionen behandlas på den
multilaterala agendan.
Slutrapportens 60 förslag bildar en väl sammanvägd helhet. Låt mig
lyfta fram några av de centrala punkter som rör kärnvapen.
På sikt bör kärnvapen förbjudas på samma sätt som redan skett med
biologiska och kemiska vapen. På kortare sikt bör de 13 stegen mot
kärnvapennedrustning som överenskoms år 2000 genomföras. Provstoppsavtalet
måste träda i kraft. Amerikansk ratificering vore av avgörande betydelse.
Samtliga kärnvapenstater bör förbinda sig att inte bli först med att använda
kärnvapen. Taktiska kärnvapen bör dras tillbaka till centrallager i Ryssland och
USA.
Förhandlingar bör snarast inledas om ett förbud mot tillverkning
av klyvbart material för vapenändamål. I avvaktan på ett sådant multilateralt
avtal bör samtliga länder med kärnvapenkapacitet gemensamt avstå från
tillverkning och införa ett moratorium. Eftersom USA, Storbritannien, Frankrike
och Ryssland har gjort detta handlar det primärt om Indien, Pakistan och Kina.
Dessa tre stater bör också ansluta sig till provstoppsavtalet.
Flera resonemang i rapporten rör internationellt garanterade
leveranser av bränsle för civil kärnkraft, vilket skulle innebära att enskilda
stater inte längre kan hävda att de måste ha egen kapacitet för anrikning.
Problemet med sådan teknik är att den kan användas vid kärnvapenframställning
och inte bara för civila ändamål.
Jag vill betona att alla rekommendationerna utgör ett efterlängtat
bidrag för alla som vill gjuta nytt liv i förhandlingar på nedrustningsområdet.
Sverige kommer att arbeta hårt för att sådant momentum skapas. Detta
innebär bland annat att rekommendationerna kommer att aktualiseras i de
konferenser som hålls för att se över och följa upp de internationella
konventionerna om kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Hans Blix har själv
presenterat sin rapport i FN, EU och andra internationella organisationer.
Sverige har framhållit vikten av Blixkommissionens arbete i
nedrustningskonferensen i Genève och i andra sammanhang. Sådana insatser kommer
att pågå under en längre tid, bland annat i form av seminarier och workshops.
Rekommendationerna kommer även att lyftas fram i bilaterala kontakter mellan
svenska och utländska företrädare. Parallellt med detta fortsätter regeringen
att verka för att vi från svensk sida bidrar till att Blixkommissionens rapport
får största möjliga internationella genomslag.