Svar
på fråga 2005/06:1612 om EU@Afrika-dialog
Utrikesminister
Jan Eliasson
Joe Frans har frågat mig vilka ansträngningar som görs
för att få till stånd en EU@Afrika-dialog i nutid och vilka initiativ jag avser
ta.
EU@Afrika-dialogen
inleddes formellt i samband med stats- och regeringschefernas möte i Kairo i
april 2000. Det andra toppmötet planerades i Lissabon den 4@5 april 2003. Mötet
sköts emellertid upp på obestämd tid då man inte kunde enas om formerna med
anledning av EU:s sanktioner mot Zimbabwe.
Jag
instämmer i Joe Frans uppfattning att det är otillfredsställande att det
planerade toppmötet mellan EU och Afrika har skjutits på framtiden. EU:s
relationer med Afrika är av stor betydelse. Det inledda samarbetet med
Afrikanska unionen rymmer stora möjligheter för att nå samlade lösningar på en
rad gemensamma utmaningar. Dit hör frågor om fred och säkerhet, de mänskliga
rättigheterna, handel och integration samt utveckling.
EU@Afrika-dialogen
förs i dag framåt inom ramen för återkommande utrikesministermöten i
trojkaformat. Det senaste ägde rum i Wien i början av maj. Dessa möten erbjuder
en möjlighet att dryfta de angelägna frågor som Joe Frans ställer. Ett arbete
har även inletts för att utarbeta en gemensam EU@Afrika-strategi.
Det
är regeringens förhoppning och ambition att det fördjupade samarbetet med
Afrikanska unionen ska kunna manifesteras och föras framåt genom ett andra
EU@Afrika-toppmöte. Afrikas ledare är i dag inte beredda att delta i ett
toppmöte såvida inte en inbjudan utsträcks även till Zimbabwes statsledning. EU
intar emellertid en enad linje om att de restriktiva åtgärder som införts mot
enskilda personer i Zimbabwes politiska ledning ska upprätthållas.
Sverige
stöder självfallet denna linje. Dessa åtgärder infördes med hänvisning till de
allvarliga brotten mot de mänskliga rättigheterna i Zimbabwe. I en förbättrad
situation därvidlag är regeringen beredd att verka för att åtgärderna omprövas.