den 22 mars

Svar på fråga 2005/06:1227 om den snabbt ökande skarvpopulationen vid våra kuster

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska den snabbt ökande skarvpopulationen vid våra kuster.

Som Jeppe Johnsson nämner har skarven ökat kraftigt och uppskattas nu uppgå till ca 180 000 skarvar. Skarvens påverkan på fiskresursen är stor, då varje skarv konsumerar omkring 0,5 kilo fisk per dag. Därtill kommer de skador som skarven orsakar för både fritids- och yrkesfiske, särskilt vid fiske med passiva redskap som ryssjor, fiskfällor och nät. Mest utsatta är bottengarn som står ute på samma plats under hela fiskesäsongen. Skadebilden varierar mellan insjö och kust samt mellan norr och söder. Skadorna är störst i södra Sveriges inland och minskar mot norr, där också skarvtätheten minskar.

De åtgärder som jag kommer att vidta framgår av den skrivelse som regeringen i dag har lämnat till riksdagen.

Arbetet med att förebygga säl- och skarvskador på fisket bör samordnas genom bland annat arbetet med utveckling av nya redskap och fiskemetoder. I detta arbete är samverkan med yrkesfiskare och fritidsfiskare en förutsättning. Genom att inkludera skarvproblematiken i arbetet om förebyggande fiskemetoder och fiskeredskap finns samordningsvinster att göra.

Beståndsberäkningar samt datainsamling av bifångster av säl och skarv kommer genom de åtgärder som föreslås i skrivelsen att förbättras.

Regeringen anser att det måste finnas förutsättningar för att en och samma naturresurs kan utnyttjas av såväl en näring som av vilda djur. Som grund för detta ligger de nationella förvaltningsplanerna för säl och skarv. Men det nationella förvaltningsarbetet påverkas dessutom av det regionala arbete som bedrivs inom konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, Helcom. Dessutom regleras både säl och skarv av internationella avtal som EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv. Regeringen kommer, som förs fram i skrivelsen, att uppdra åt Naturvårdsverket att i samverkan med Fiskeriverket utreda möjligheterna att förändra de nationella förvaltningsplanerna för säl och skarv för att inte i onödan påverka möjligheterna att utveckla kust- och insjöfisket.

Även frågor om skyddsjakt tas upp i skrivelsen. Regeringen kommer att uppdra åt Naturvårdsverket och Fiskeriverket att utreda skonsammare och effektivare jaktmetoder för säl och skarv, i syfte att skapa möjligheter till bättre skydd för fisket inom prioriterade områden.

Riksdagen har antagit en skärpning av miljökvalitetsmålet som innebär att senast 2010 ska de årliga bifångsterna av marina däggdjur understiga 1 % av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och icke-målarter ska inte ha mer än försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet. Fiskeriverket har regeringens uppdrag att analysera effekterna för det småskaliga kustfisket av detta miljömål.