den 2 februari

Fråga 2005/06:920 av Mia Franzén (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Skuldsättning av barn

I samband med att trängselavgifterna skulle införas på prov i Stockholm kom den ökade risken för skuldsättning av barn upp som en fråga att hantera. Dock valde regeringen att låta försöket starta utan att först gardera för att inte fler barn skulle bli skuldsatta till följd av trängselavgifterna. Att fordon kan registreras på barn som därmed kan krävas på både felparkeringsböter och fordonsskatt är absurt. I dagens teknikutvecklade Sverige borde varje skuldsättning av barn vara omöjlig att registrera. Enligt lagen kan ett barn inte skuldsättas och ändå sker detta systematiskt, inte bara av privata företag, skolfotoexemplen är många, utan även av statliga myndigheter och verk. Våren 2004 var siffran uppemot 7 000 skuldsatta och registrerade barn hos kronofogden, med sammanlagt över 40 miljoner kronor i skuld. Under en hearing som lagutskottet anordnade tidigt våren 2005 uppgav en representant från just en statlig myndighet att skuldsättningen av barn fortskrider fram till dess att något av dessa fall prövats i domstol. Så länge myndigheter och verk inte lyckas självrätta sina fordringar och se till att rätt person, oftast vårdnadshavarna, krävs på skulderna i stället för barnen är skulden registrerad som en förväntad framtida intäkt för myndigheterna. De dryga 40 miljoner kronor som barnen i dag är skyldiga skulle vid en självrättelse skapa ett stort hål i myndigheternas budget samt kräva att myndigheterna både såg över sina rutiner och efterforskade vem den verkligt skyldiga är.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att statliga myndigheter och verk upphör med sin lagvidriga skuldsättning av minderåriga barn samt självrättar sig i de fall skuldsättning förekommit sedan lagstiftningen mot skuldsättning av barn infördes?