den 24 januari

Fråga 2005/06:858 av Karin Granbom (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Krav på ämneskunskaper för undervisning

Andelen lärare i svenska skolan utan lärarexamen har ökat kraftigt under de senaste tio åren. År 2004/05 saknade så många som en femtedel av lärarna i den kommunala grund- och gymnasieskolan lärarexamen. Dessutom är det vanligt att lärare som har lärarutbildning undervisar i ämnen i vilka de saknar ämnesutbildning. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning Rätt utbildning för undervisningen att år 2002 saknade var tredje lärare som undervisade i basämnena svenska, engelska och matematik under grundskolans senare år en lärarexamen inriktad mot dessa ämnen. Troligtvis är situationen densamma nu och allvarlig även inom andra ämnen.

Av skollagen framgår att lärare i skolan ska ha utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Det stora tolkningsutrymmet leder till att kommunerna för att spara pengar tills vidare anställer personer utan lärarutbildning trots att det finns utbildade lärare att tillgå. I förlängningen innebär det att kvaliteten i skolan äventyras och att elevernas resultat kan försämras. Dessutom kan detta medföra att landets skolelever inte får likvärdig utbildning. Den socialdemokratiska regeringen kommer inte i närtid att presentera något förslag till en ny skollag där ett förtydligande på denna punkt skulle kunna förbättra situationen. Folkpartiet har föreslagit, för att undvika denna situation, att behörighetsbegreppet ska skärpas i lagstiftningen så att både pedagogisk behörighet och ämnesbehörighet ska krävas för att anses behörig och att det ska införas en auktorisation inom läraryrket.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att klargöra hur lagen ska tolkas så att elever, oavsett i vilken skola de går, kan räkna med att få en lärare som är utbildad i det ämne som han eller hon undervisar i?