den 10 januari

Fråga 2005/06:771 av Berit Jóhannesson (v) till utrikesminister Laila Freivalds (s)

FN:s resolution 1325

Sverige har undertecknat FN:s resolution 1325 (2000) om att öka kvinnors deltagande i allt arbete med att förebygga, hantera och lösa konflikter. Utan tillräckligt många kvinnors deltagande och kvinnors kunskaper före, under och efter en konflikt blir krishanteringen vare sig trovärdig eller långsiktigt hållbar. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om ökad jämställdhet inom försvarspolitiken men också väckt många motioner om resolution 1325, såsom 2005/06:-v904, 2005/06:-v905, 2002/03:v638, 2004/05:v003 med flera. Utvecklingen har gått åt rätt håll men mycket återstår innan 1325 blir helt implementerad både inom den militära och den civila delen av krishanteringen. Det behövs en nationell handlingsplan för hur implementeringen ska gå till. Det civila samhället ställer också krav på antagandet av en nationell handlingsplan. En nationell handlingsplan skulle föra jämställdheten och arbetet för att förverkliga resolution 1325 vidare. Sverige betraktas dessutom som ett föregångsland i jämställdhetsarbetet vilket medför ett extra ansvar eftersom vårt agerande bildar en internationell standard. Men äntligen år 2005 kan vi med glädje konstatera att förarbetet till en nationell handlingsplan för implementeringen av resolution 1325 har tagit form.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder i syfte att en nationell handlingsplan för implementeringen av FN:s resolution 1325 ska kunna presenteras under 2006?