den 23
december
Fråga 2005/06:727 av Liselott Hagberg (fp) till statsrådet
Ulrica Messing (s)
Ostlänken
Regeringen har i dag utsett Bo Holmberg, tidigare
landshövding i Södermanlands län, till förhandlingsman att föra diskussioner
med lokala och regionala aktörer samt Banverket om förutsättningarna för en
eventuell tidigareläggning av järnvägsutbyggnaden på sträckan Stockholm@Nyköping@Linköping.
Det är oroande att infrastrukturminister Ulrica Messing inte öppnar för privata
finansiärer när hon presenterar Bo Holmbergs uppdrag i dagens Södermanlands
Nyheter.
Ett
allt vanligare sätt i EU att göra privat kapital tillgängligt för
infrastruktursatsningar utan att staten förlorar styrandet kallas PPP (public
private partnership). PPP är en hållbar lösning för exempelvis
infrastrukturprojekt där aktörerna har särskild kompetens för planering och
utförande @ och en drivkraft att bli färdig i tid och till planerad kostnad.
Det är utförarna som drabbas om kalkylen spricker. Det ger en stor fördel
jämfört med sedvanlig anslagsfinansiering som ofta splittrar, försenar och
fördyrar.
PPP
är inget nytt och oprövat. Tvärtom var privat kapital en förutsättning för
flera av världens stora infrastruktursatsningar under 1800- och 1900-talen,
däribland järnvägsnäten. På senare tid har PPP-projekt varit effektiva i länder
som Storbritannien, Finland och Norge. PPP ska användas där möjligheterna
finns. De begränsade statliga anslagen frigörs för andra angelägna projekt.
Vilka
åtgärder avser statsrådet att vidta för att utreda möjligheterna till en
PPP-lösning av finansieringen av järnvägsutbyggnaden på sträckan Stockholm@Nyköping@Linköping?