den 23 december

Fråga 2005/06:727 av Liselott Hagberg (fp) till statsrådet Ulrica Messing (s)

Ostlänken

Regeringen har i dag utsett Bo Holmberg, tidigare landshövding i Södermanlands län, till förhandlingsman att föra diskussioner med lokala och regionala aktörer samt Banverket om förutsättningarna för en eventuell tidigareläggning av järnvägsutbyggnaden på sträckan Stockholm@Nyköping@Linköping. Det är oroande att infrastrukturminister Ulrica Messing inte öppnar för privata finansiärer när hon presenterar Bo Holmbergs uppdrag i dagens Södermanlands Nyheter.

Ett allt vanligare sätt i EU att göra privat kapital tillgängligt för infrastruktursatsningar utan att staten förlorar styrandet kallas PPP (public private partnership). PPP är en hållbar lösning för exempelvis infrastrukturprojekt där aktörerna har särskild kompetens för planering och utförande @ och en drivkraft att bli färdig i tid och till planerad kostnad. Det är utförarna som drabbas om kalkylen spricker. Det ger en stor fördel jämfört med sedvanlig anslagsfinansiering som ofta splittrar, försenar och fördyrar.

PPP är inget nytt och oprövat. Tvärtom var privat kapital en förutsättning för flera av världens stora infrastruktursatsningar under 1800- och 1900-talen, däribland järnvägsnäten. På senare tid har PPP-projekt varit effektiva i länder som Storbritannien, Finland och Norge. PPP ska användas där möjligheterna finns. De begränsade statliga anslagen frigörs för andra angelägna projekt.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att utreda möjligheterna till en PPP-lösning av finansieringen av järnvägsutbyggnaden på sträckan Stockholm@Nyköping@Linköping?