den 9 december

Fråga 2005/06:594 av Yvonne Andersson (kd) till socialminister Berit Andnor (s)

Barns säkerhet

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2001 en delegation med uppdraget att se över frågor om barns rätt till en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö. Resultatet blev att Räddningsverket ska ha den samordnande rollen i barnsäkerhetsarbetet bland myndigheter. Att regeringen valt att satsa på förstärkning av säkerheten genom våra myndigheter är gott och väl. Men det står inte i proportion till det faktum att så många som 40 % av alla olycksfallsskador i boendemiljön drabbar barn. Socialstyrelsen ansvarar för två register, patientregistret och Hem- och fritidsolycksfall i Sverige (EHLASS), som delvis täcker skador på barn i hemmet, och Barnsäkerhetsdelegationen har tagit fram en Barnskadeatlas (SOU 2002:99). I den konstateras att det skadeförebyggande arbetet har varit långsamt och att det återstår mycket för att få med alla kommuner i arbetet. I SOU 2003:127 konstateras att patientregistret skulle behöva förstärkas, så att man kan få fördjupad kunskap av skadebilden och att urvalet av sjukhus bör utökas till 15 % från dagens 6 %. Även då det gäller EHLASS-registret är långt ifrån alla landsting involverade. 2003 var antalet nio, medan endast fem var involverade år 2005 och av dem var det endast Uppsala som representerade en storstadsregion. Anledningen är att Socialstyrelsens budget inte räcker. Om nu regeringen verkligen har tänkt prioritera det preventiva arbetet för att få ned antalet barnolyckor framstår det som av yttersta vikt att det finns ett fullständigt register också över sådana olyckor som sker i hemmet.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga:

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att ett nationellt register över barns skador i hemmet upprättas?