den 9
december
Fråga 2005/06:594 av Yvonne Andersson (kd) till socialminister
Berit Andnor (s)
Barns säkerhet
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2001 en
delegation med uppdraget att se över frågor om barns rätt till en stimulerande,
trygg och säker uppväxtmiljö. Resultatet blev att Räddningsverket ska ha den
samordnande rollen i barnsäkerhetsarbetet bland myndigheter. Att regeringen
valt att satsa på förstärkning av säkerheten genom våra myndigheter är gott och
väl. Men det står inte i proportion till det faktum att så många som 40 %
av alla olycksfallsskador i boendemiljön drabbar barn. Socialstyrelsen ansvarar
för två register, patientregistret och Hem- och fritidsolycksfall i Sverige
(EHLASS), som delvis täcker skador på barn i hemmet, och Barnsäkerhetsdelegationen
har tagit fram en Barnskadeatlas (SOU 2002:99). I den konstateras att det
skadeförebyggande arbetet har varit långsamt och att det återstår mycket för
att få med alla kommuner i arbetet. I SOU 2003:127 konstateras att
patientregistret skulle behöva förstärkas, så att man kan få fördjupad kunskap
av skadebilden och att urvalet av sjukhus bör utökas till 15 % från dagens
6 %. Även då det gäller EHLASS-registret är långt ifrån alla landsting
involverade. 2003 var antalet nio, medan endast fem var involverade år 2005 och
av dem var det endast Uppsala som representerade en storstadsregion.
Anledningen är att Socialstyrelsens budget inte räcker. Om nu regeringen
verkligen har tänkt prioritera det preventiva arbetet för att få ned antalet
barnolyckor framstår det som av yttersta vikt att det finns ett fullständigt
register också över sådana olyckor som sker i hemmet.
Med
anledning av det ovan anförda vill jag fråga:
Vilka
åtgärder avser socialministern att vidta för att ett nationellt register över barns
skador i hemmet upprättas?