den 21
november
Fråga 2005/06:428 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet
Barbro Holmberg (s)
Språkanalysers betydelse i
asylprocesser
I min fråga (2004/05:1400) från april 2005 frågar
jag migrationsministern hur språkanalyser används av Migrationsverket för att
fastställa varifrån olika asylsökande som saknar identitetshandlingar kommer. I
svaret säger migrationsministern att språkanalyser används selektivt och aldrig
i sig kan ha en avgörande betydelse och bara är ett verktyg av flera. Frågan om
språkanalyser har åter blivit aktuell genom den så kallade Asyltribunalen som
ägt rum i Stockholm och migrationsministern uttalar återigen till TT att
språkanalys endast ska vara ett komplement till utredningen.
Ändå
kvarstår faktum att det förekommer fall där språkanalys är det enda kriteriet
som ligger till grund för beslutet. Ett exempel är den tjetjenska familj som
jag redogjorde för i min tidigare fråga. Där anser Migrationsverket att genom
att en svårt traumatiserad pojke har några ryska ord i sitt ordförråd har
familjen varit i Ryssland och därför kan återvända dit som internflyktingar.
Eftersom
migrationsministerns uttalanden och intentioner inte verkar stämma överens med
verkligheten vore det önskvärt med en redogörelse från Migrationsverket där det
framgår i vilken omfattning som myndigheten använder sig av språkanalyser och
hur de sedan används i beslutsfattandet.
Vilka
åtgärder tänker migrationsministern vidta för att presentera en sådan
redogörelse från Migrationsverket för riksdagen?