den 21 november

Fråga 2005/06:428 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg (s)

Språkanalysers betydelse i asylprocesser

I min fråga (2004/05:1400) från april 2005 frågar jag migrationsministern hur språkanalyser används av Migrationsverket för att fastställa varifrån olika asylsökande som saknar identitetshandlingar kommer. I svaret säger migrationsministern att språkanalyser används selektivt och aldrig i sig kan ha en avgörande betydelse och bara är ett verktyg av flera. Frågan om språkanalyser har åter blivit aktuell genom den så kallade Asyltribunalen som ägt rum i Stockholm och migrationsministern uttalar återigen till TT att språkanalys endast ska vara ett komplement till utredningen.

Ändå kvarstår faktum att det förekommer fall där språkanalys är det enda kriteriet som ligger till grund för beslutet. Ett exempel är den tjetjenska familj som jag redogjorde för i min tidigare fråga. Där anser Migrationsverket att genom att en svårt traumatiserad pojke har några ryska ord i sitt ordförråd har familjen varit i Ryssland och därför kan återvända dit som internflyktingar.

Eftersom migrationsministerns uttalanden och intentioner inte verkar stämma överens med verkligheten vore det önskvärt med en redogörelse från Migrationsverket där det framgår i vilken omfattning som myndigheten använder sig av språkanalyser och hur de sedan används i beslutsfattandet.

Vilka åtgärder tänker migrationsministern vidta för att presentera en sådan redogörelse från Migrationsverket för riksdagen?