den 21
november
Fråga 2005/06:421 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till
justitieminister Thomas Bodström (s)
Kuratorer och psykologer på häktet
Många av dem som hamnar i häkte i väntan på en
rättslig process mår oerhört dåligt. Missbruk, psykiska problem och social
misär är inte ovanligt. Präster och ideella organisationer som Kris och Röda
Korset gör i många fall en ovärderlig insats i samtal med de häktade, men
enligt uppgift finns det sällan tillgång till kurator eller psykolog som kan ge
hopp och ta professionella kontakter till exempel med socialtjänst och
behandlingshem.
En
person med diabetes eller brutet ben får självklart vård, även om han eller hon
sitter i häkte.
Jag
har under hösten haft mejlkontakt med anhöriga till en häktad man, som känner
vanmakt och hopplöshet över sin situation och att det inte finns någon kurator
eller psykolog att tala med. Bara prästen och ett par av vårdarna har tagit sig
tid att lyssna, men hur mycket kan de göra?
Med
anledning av detta vill jag fråga justitieminister Thomas Bodström vilka
åtgärder han avser att vidta gällande kriminalvården för att diskutera
möjligheterna för häktade personer att samtala med kurator eller psykolog.