den 21 november

Fråga 2005/06:421 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Kuratorer och psykologer på häktet

Många av dem som hamnar i häkte i väntan på en rättslig process mår oerhört dåligt. Missbruk, psykiska problem och social misär är inte ovanligt. Präster och ideella organisationer som Kris och Röda Korset gör i många fall en ovärderlig insats i samtal med de häktade, men enligt uppgift finns det sällan tillgång till kurator eller psykolog som kan ge hopp och ta professionella kontakter till exempel med socialtjänst och behandlingshem.

En person med diabetes eller brutet ben får självklart vård, även om han eller hon sitter i häkte.

Jag har under hösten haft mejlkontakt med anhöriga till en häktad man, som känner vanmakt och hopplöshet över sin situation och att det inte finns någon kurator eller psykolog att tala med. Bara prästen och ett par av vårdarna har tagit sig tid att lyssna, men hur mycket kan de göra?

Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Thomas Bodström vilka åtgärder han avser att vidta gällande kriminalvården för att diskutera möjligheterna för häktade personer att samtala med kurator eller psykolog.