den 25 juli

Fråga 2005/06:1951 av Sverker Thorén (fp) till statsrådet Lena Sommestad (s)

Glykolen, båtmotorerna och Östersjön

Östersjön är ett utsatt och mycket känsligt hav. Allt måste göras för att dels rädda de känsliga ekosystemen, dels också för att ge människor möjlighet att uppleva och njuta av dem. Det ökande antalet fritidsbåtar, av allt större storlek, ger möjlighet till denna upplevelse men kan också utgöra problem för havsmiljön.

Samtliga inombordsmotorer konserveras under vintern med glykol som körs in och stannar kvar i sjövattensystemet. Enligt miljödeklarationen bör etylenglykol samlas upp och hanteras som farligt avfall. På våren läggs båtarna i sjön, startas upp och glykolen hamnar i havet, bland annat i Östersjön.

I andra europeiska länder startas motorerna på land för att glykolen ska kunna samlas upp före sjösättning. Från RUT @ riksdagens utredningstjänst (dnr 2006:608) @ har jag fått reda på att i Sverige "saknas information om vilket förfarande som är det vanligaste" och att Sjöfartsverkets föreskrifter om mottagning av avfall från fritidsbåtar inte berör frågan om vad som är lagligt att släppa ut eller sprida i naturen. Den allra största delen av glykolhanteringen förutsätts ske inom ramen för en verksamhet såsom servicevarv och båtuppläggningsplats.

Min fråga till statsrådet Lena Sommestad är vilka åtgärder hon tänker vidta för att hantera detta problem.