Fråga 2005/06:1932 av Gunnar
Andrén (fp) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Möjligheten för äldre fartyg att trafikera Stockholms
skärgård
Äldre,
äkta och unika ångbåtar spelar i dag en mycket viktig roll för bilden av
Stockholm och Stockholms skärgård, inte minst från turistiska utgångspunkter. I
dag finns följande i trafik eller är under reparation (byggår och namn): 1866 bogserbåten
S/S Robert, 1880 passagerarfartyget S/S Ejdern, 1897 ångfärjan S/S Djurgården
3, 1897 passagerarslupen S/S Frithiof, 1898 timmerbogserbåten S/S Östa, 1900 passagerarfartyget
S/S Norrtelje, 1901 passagerarslupen S/S Tärnan, 1903 passagerarfartyget S/S
Mariefred, 1908 passagerarfartyget S/S Storskär, 1909 passagerarfartyget S/S
Drottningholm, 1910 passagerarfartyget S/S Norrskär, 1911 passagerarfartyget S/S
Blidösund, 1915 hamnisbrytaren S/S Sankt Erik, 1925 passagerarfartyget S/S
Saltsjön och 1929 lotsbåten S/S Orion.
EU:s sjösäkerhetsdirektiv,
om det tolkas nationellt snävt, utgör ett allvarligt hot mot dessa kulturskapande
och historiskt intressanta, och populära, fartyg att fortsätta verka i hela
Stockholms skärgård. Det finner jag står i strid mot både sunt förnuft och det
sjösäkerhetstänkande som förvisso ska vägleda alla bestämmelser som i vårt land
hanteras av Sjöfartsverket.
Min fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser
regeringen att vidta för att förhindra att EU:s sjösäkerhetsdirektiv blir ett
hinder för äldre och sjövärdiga fartyg att trafikera Stockholms ytter- och
innerskärgård på sätt som skett i mer än hundra år?