den 9 juni

Fråga 2005/06:1783 av Björn Hamilton (m) till statsrådet Ulrica Messing (s)

Rederistödet

Sjöfartsstöd kan lämnas till arbetsgivare som har anställda för arbete ombord på svenskregistrerade fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten.

Enligt vad jag erfarit finns svenska företag som inte bedriver renodlad transportverksamhet, men som genom kunskapsintensivt arbete bidrar till att öka den svenska tjänsteexporten, och som inte beviljats sjöfartsstöd av rederinämnden. Anledningen är att sjöfartsstödet ska gå till fartyg med lastkapacitet. Det står dock ej uttryckligen att fartyg med annan verksamhet än fraktverksamhet ska undantas. Det står att fartyget huvudsakligen ska användas i utrikestrafik och därtill ska verksamheten vara av betydelse för tjänsteexporten.

I och med att den svenska sjöfartsnäringen i likhet med många andra branscher blir alltmer kunskapsintensiv borde regeringen överväga att precisera förordningen om sjöfartsstöd till att uttryckligen inbegripa fartyg som på annat sätt än genom transport av gods eller passagerare bidrar till den svenska tjänsteexporten.

Jag vill därför fråga vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att säkerställa att svensk sjöfartsnäring kan bidra till tjänsteexporten genom att tillgodogöra sig sjöfartsstöd på annat sätt än genom transport av gods eller passagerare.