den 9 juni

Fråga 2005/06:1780 av Marianne Carlström (s) till statsrådet Barbro Holmberg (s)

Lagstiftning om uppehållstillstånd för traffickingoffer

Trafficking är en av de värsta formerna för våld mot kvinnor. Denna nutida form av slavhandel har ökat dramatiskt de senaste åren och utgör i dag ett större problem i vårt moderna samhälle än någon kunnat ana. Uppskattningsvis 500 000 kvinnor är offer för trafficking och förs in i EU varje år @ antingen rövas de bort, säljs eller ges falska förhoppningar om att få ett ”hederligt” arbete. En del av den halva miljonen kommer till Sverige.

Frågan har belysts i Sverige tidigare och svenska samhället ställer upp med tandvård, mat och skyddat boende för dessa utsatta kvinnor. Men skyddet gäller bara för dem som vittnar mot sina hallickar. De som inte vågar får ingen hjälp och de som vågar får endast hjälp så länge deras rättsliga mål pågår.

När det gäller traffickingoffers möjlighet till tidsbegränsat uppehållstillstånd för att kunna vittna mot förövare har EU antagit en ramlag. Italien är det land som hittills lyckats bäst med att skydda dessa kvinnor. Ett traffickingoffer i Italien får upp till sex månaders uppehållstillstånd. Till skillnad mot i andra länder behöver kvinnorna inte vittna mot sin förövare för att få stanna. När traffickingoffer som vittnat mot förövare sänds hem finns det risk att de utsätts för repressalier.

Vilka åtgärder tänker statstådet vidta för att en lagförändring snarast kommer till stånd?