den 31 maj

Fråga 2005/06:1722 av Linnéa Darell (fp) till socialminister Berit Andnor (s)

Beslut om bostadsanpassningsbidrag

Rörelsehinderförbundens bostadsanpassningsprojekt visar på många brister vad gäller hantering av bostadsanpassningsbidrag. Till stora delar beror det på att lagstiftningen inte går att tillämpa i praktiken, vilket leder till att lagen inte följs. Lagen är heller inte anpassad till övrig lagstiftning som har betydelse för brukarens möjligheter att bo kvar i sitt hem.

En konsekvens av brister i lagstiftningen är brukarnas möjligheter att överklaga ett beslut. Det kan tyckas vara en fråga för kommunerna att utforma det praktiska arbetet och att utbilda sina handläggare. Dock förutsätter det att lagen är tydlig och tillämpningsbar, vilket alltså inte är fallet. En slutsats i rapporten är att kommunerna skapar rutiner för att kompensera lagens ofullkomlighet.

Många brukare vittnar om att muntliga diskussioner förs inledningsvis på ett sådant sätt att den sökande uppfattar att man fått ett avslag. I undersökningen framgår att de formella avslagen är få, vilket sannolikt är ett resultat av att många avstår från att fullfölja sin ansökan.

Ett annat problem i sammanhanget är det stora antalet beslut om delvis avslag.

Totalt sett finns alltså brister i gällande lagstiftning på hela området, som borde ses över. Min fråga här avser dock behovet av beslutsordningen.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att säkerställa den sökandes möjlighet att överklaga beslut om bostadsanpassningsbidrag?