den 17 maj

Fråga 2005/06:1642 av Maria Hassan (s) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Demokratiseringsprocessen i Uzbekistan

Den 13 maj var årsdagen sedan den repressiva regimen i Uzbekistan använde våld för att slå ned civila demonstranter i Andizjan som krävde demokratiska förändringar. Säkerhetsstyrkorna sköt skarpt och hundratals dödades och sårades. Kampen mot terrorism och hänvisning till landets säkerhet används som ursäkt för att kväva all opposition och slå hårt mot yttrandefriheten.

Fängslande av människorättsaktivister, tortyr och misshandel, orättvisa rättegångar och bristen på yttrande- och föreningsfrihet är en vardag i Uzbekistan.

President Islam Karimov har avvisat världssamfundets krav på opartiska utredningar av händelserna i Andizjan. Olyckligtvis blundar såväl Ryssland som USA för bristen på demokrati i Uzbekistan. Visserligen fördömde västvärlden massakrer och EU har infört sanktioner mot Karimovregimen. Frågan är om dessa åtgärder är tillräckliga. Tystnaden kring Andizjan måste brytas och omvärlden bör ställa högre krav på den repressiva regimen i Uzbekistan.

Samtidigt borde EU-länder inleda nära samarbete med oppositionsgrupperna och lära dem mer om demokratiska och ekonomiska reformer.

Jag vill fråga statsrådet vilken roll för Sverige i demokratiseringsprocessen i Uzbekistan han avser att verka för.