den 12 maj

Fråga 2005/06:1604 av Alice Åström (v) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Fiskeavtalet mellan EU och Marocko

Snart står frågan om fiskeavtalet mellan Marocko och EU på dagordningen för EU:s ministerråd. I det första utkastet till detta avtal ingick att Marocko skulle ha rätt att fiska på västsahariskt territorialvatten. Denna del av avtalet har särskilt stöd från Frankrike, trots att ett sådant avtal är folkrättsvidrigt. Frankrikes hållning har historiska rötter i en kolonialistisk hållning när det gäller förhållandet till länderna i Nordafrika. Det torde vara lika folkrättsvidrigt att tillåta fiske på ett annat folks territorialvatten som det är att upprätta bosättningar på ett annat folks landområde. Det har framförts att fiske i Västsahara skulle komma det sahariska folket till del i de av Marocko ockuperade västsahariska områdena. För det första är detta påstående ytterst tvivelaktigt. För det andra skulle knappast något folk i världen sälja ut sin av FN erkända rätt till självbestämmanderätt för en sådan urvattnad eller sannolikt obefintlig grynvälling. För det tredje framstår påståendet som än mindre trovärdigt om man ser till utvecklingen när det gäller den snabbt försämrade situationen beträffande de marockanska myndigheternas respekt för mänskliga rättigheter och behandlingen av saharierna i de ockuperade områdena. Om Sverige ska bevara något av sitt anseende när det gäller respekten för folkrätt och mänskliga rättigheter kan Sverige i EU:s ministerråd tydligt och klart motsätta sig den franska ståndpunkten.

Min fråga till utrikesminister Jan Eliasson är:

Vad avser ministern att göra för att förmå EU att följa folkrätten och motsätta sig Frankrikes ståndpunkt när det gäller fiskeavtalet mellan EU och Marocko?