den 24 april

Fråga 2005/06:1463 av Eskil Erlandsson (c) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)

Åtgärder för kommuner med omfattande LSS-verksamhet

Två aktuella domar innebär att missförhållanden i dagens finansiering av boenden inom ramen för LSS förstärks och förtydligas. Den ena domen handlar om en brukare i Gnesta kommun och innebär att ursprungskommunen kan avbryta köp av LSS-tjänster och frångå sitt kostnadsansvar med hänvisning till att brukaren inte längre är en invånare i kommunen. Den andra domen gäller en brukare boende på Mogård i Finspång och innebär ett rättsligt accepterande av ett så kallat hemflyttningserbjudande till ett boende i hemkommunen.

Domarna riskerar att leda till att kommuner med LSS-verksamhet som är mer omfattande än vad som krävs för den egna befolkningen får kraftigt förhöjda kostnader. Risken är stor att befintliga boenden avvecklas och att kommunerna försvårar för brukare från andra kommuner att ansöka om platser.

Konsekvenserna kan bli förödande för brukarna och innebär ett stort ekonomiskt hot mot de kommuner som har omfattande LSS-verksamhet. I ett drygt tiotal kommuner @ varav flera är glesbygdskommuner @ har omfattande LSS-verksamheter i privat eller kommunal regi bidragit till utveckling och arbetsmarknad. Nu övergår denna positiva verksamhet till att bli en stor ekonomisk belastning och en näringsgren som en kommunledning med självbevarelsedrift tvingas arbeta för att montera ned.

Med anledning av ovanstående är min fråga vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att säkra ett rimligt juridiskt och ekonomiskt ramverk kring LSS som gör att kommuner kan fortsätta att se LSS-verksamhet som ett positivt tillskott till utveckling och arbetsmarknad.