den 17 mars

Fråga 2005/06:1230 av Ragnwi Marcelind (kd) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Inskrivningsmyndighetens handläggningstider

Den som köpt ett hus eller annan fast egendom måste ansöka om lagfart hos inskrivningsmyndigheten. Inskrivningsmyndigheten prövar också ansökningar om inteckningar och om inskrivning av rättigheter som tomträtter, nyttjanderättsavtal och servitut.

Från landets sju inskrivningsmyndigheter rapporteras nu mycket långa väntetider och handläggningstider. En vecka kan betraktas som en rimlig handläggningstid. Nu rapporteras på flera håll att den uppgår till mellan tre veckor och två månader. Detta är en helt oacceptabel situation, inte minst mot bakgrund av att det i många sammanhang och för många hushåll handlar om stora transaktioner där inte lån betalas ut förrän lagfart erhållits. Effekten blir att tillträde till fastigheter och andra affärstransaktioner försenas.

Bakom dessa handläggningstider döljer sig ett stigande antal fastighetsaffärer som ökat trycket på inskrivningsmyndigheten. Ärendemängden har ökat med 40 % sedan 2002 utan att verksamheten fått mer resurser. Inskrivningsmyndigheten är en del av domstolsväsendet, som finansieras med anslag. Några specialmärkta pengar till verksamheten finns inte. Problemet är att när verksamhetsvolymen ökar @ eller minskar @ i denna typ av efterfrågestyrd myndighetsverksamhet så syns inte det i resurstilldelningen. Det rimliga vore att de avgifter som tas ut i verksamheten stannar där, för att medborgarna ska tillförsäkras den servicenivå de har rätt att kräva. Det är givetvis av vikt att verksamheten effektiviseras genom att regelverket för inskrivning reformeras och att moderna handläggningssystem används.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att handläggningstiderna vid inskrivningsmyndigheten ska kunna kortas till en acceptabel nivå?