den 15 februari

Fråga 2005/06:1015 av Berit Jóhannesson (v) till utrikesminister Laila Freivalds (s)

Ett kärnvapenfritt Europa

Natos säkerhetsstrategi bygger på kärnvapenavskräckning. USA har sedan 1954 placerat ut kärnvapen i Europa. 1973 fanns 7 300 amerikanska kärnvapen i europeiska Natoländer. I dag har USA ett kärnvapenparaply av 480 taktiska kärnvapen i sex europeiska Natoländer: Belgien, Tyskland, Grekland, Holland, Italien och Turkiet. Taktiska kärnvapen har inte varit föremål för några nedrustningsavtal. Men många länder som har undertecknat icke-spridningsavtalet menar att USA:s placering av kärnvapen i icke-kärnvapenländer strider mot andan i avtalet. I Natoländerna Tyskland, Belgien och Norge har det tagits parlamentariska beslut och initiativ för att USA ska avlägsna sitt kärnvapenparaply över Europa. Utomparlamentariska krav på nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är omfattande. Vänsterpartiet vill se en säkerhetsordning utan kärnvapen. Vi vill se en kärnvapenfri zon i Europa. Kärnvapen är ett hot så länge de existerar. I år är det 61 år sedan USA:s kärnvapenbombningar i Japan och 10 år sedan domen från den internationella domstolen i Haag om att hot och användning av kärnvapen strider mot internationell rätt. Frankrike har nyligen hotat med att använda kärnvapen vid en eventuell terroristattack. USA har under Bushregimen ”moderniserat” sin kärnvapenarsenal och utvecklar ett missilförsvar. Kärnvapenhotet är således påtagligt. USA och Europa har med sin hegemoni på kärnvapenfronten ett ansvar för nedrustningen. Sverige har traditionellt haft en pådrivande roll i nedrustningsfrågor tack vare alliansfriheten. Vänsterpartiet anser att det bör vara så även fortsättningsvis.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är följande:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta inom EU för ett Europa fritt från europeiska och amerikanska kärnvapen?