den 15 februari

Fråga 2005/06:1010 av Ulla Wester (s) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)

Föreskrifterna om liggstallar och tillämpningen

Vi i Sverige kan vara stolta över vårt relativt sunda jordbruk. Särskilt när det gäller djurhållningen skiljer vi ut oss från andra europeiska länder. Vår djurskyddslag är i stort sett bra. Problem har emellertid uppstått när det gäller den praktiska verkligheten i den del som avser individuella hänsyn och dispensmöjligheter. Ett sådant fall gäller ranchuppfödning av boskap. Sättet att föda upp djur i en för dem naturlig miljö börjar bli vanligt, inte minst i Skåne. Dessa besättningar är som regel friskare och har det bättre än djur som hålls på mer traditionellt sätt.

De olika rancherna har givetvis olika naturliga förutsättningar och detta har Jordbruksverket i samråd med länsveterinärer, länsstyrelser och kommuner tidigare tagit hänsyn till. I miljöer där djuren har naturliga vindskydd har dispenser beviljats från kravet att uppföra liggstallar. Där naturliga skydd saknas är liggstallar nödvändiga och därför också odiskutabla. Men med liggstallar följer problem, som gödselkoncentration och söndertrampad jord. Den nya Djurskyddsmyndigheten har tydligt aviserat att de inte tänker bevilja några som helst dispenser från uppförande av liggstallar. Detta ställningstagande drabbar bland annat besättningarna på Revingehed och Rinkaby. Dessa båda boskapsrancher har bästa betyg från lokala och regionala tillsynsmyndigheter. Lagen medger individuella hänsynstaganden men eftersom myndigheten gör andra tolkningar behövs möjligen ett förtydligande av lagen. Rimligen måste de goda exemplen vara vägledande. Genom kontroller och samarbete med länsveterinärer kan god djurhållning garanteras även utan liggstallar.

Avser jordbruksministern att agera för att tillämpningen av lagen åter kommer att överensstämma med dess intentioner?