den 7 november

Interpellation 2005/06:93 av Nina Lundström (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Planprocessen och byggandet

Det är av stort värde att en planprocess sker så öppet som möjligt så att alla som känner sig berörda får delta med sina synpunkter. Vissa positiva förändringar har gjorts för att förändra överklagandeprocessen genom att marklov, bygglov, rivningslov med mera prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte av regeringen. Det som bland annat skapar problem med denna överklagningsrätt i dag är när den bidrar till långdragna överklagningsprocesser.

I september 2005 uppgick antalet överklaganden till regeringen till drygt 100 stycken. Överklaganden kommer från enskilda personer men även från offentliga aktörer som Storstockholms Lokaltrafik. Det är viktigt att påtala att offentliga aktörer, med andra intressen än att få till stånd ökat bostadsbyggande, kan ha intresse av att stoppa nyproduktion av bostäder.

I ett debattinlägg i tidningen Dagens Samhälle nr 14 år 2005 beskrivs hur planprocessen skrämmer små byggare. Lunds tekniska högskola har granskat hur byggherrar och entreprenörer ser på planprocessen. Var femte byggherre eller entreprenör anges enligt undersökningen avstå från att delta i bostadsprojekt på grund av planprocessen. Var sjätte har avbrutit pågående projekt på grund av planprocessrelaterade problem. Stora aktörer har möjlighet att gardera sig för eventuella förseningar som planprocessen kan medföra genom att köra flera projekt parallellt, medan de små aktörerna på marknaden alltsomoftast inte har denna möjlighet.

Detaljplanerna blir alltmer detaljerade och ibland finns krav på nästintill färdiga ritningar. Det kan i dag till och med uppstå ”förhandling” utifrån detaljplaner. Pengar riskerar att bli helt bortkastade om planprocessen hakar upp sig eller om projektet slutligen stoppas. Mindre företag har stora svårigheter med att bära dessa extrakostnader. Ytterst är det dessutom bostadskonsumenterna som får betala för dessa dyra processer.

Konkurrensen på byggmarknaden hämmas eftersom dagens långdragna planprocesser endast kan hanteras av de stora marknadsaktörerna. Bostadsbyggandet riskerar därmed att begränsas. Speciellt drabbas förtätningsprojekten, projekt som ofta är relativt små och som därför lämpar sig för de mindre aktörerna.

Överklagningsprocessen i PBL måste reformeras, bland annat för att inte få orimliga tidsförskjutningar av planerade byggnationer. Speciellt viktigt är det att begränsa handläggningstiderna.

I ett redan tidigt skede bör avgöranden i planprocessen avgöras. Länsstyrelsen bör därför tas bort som överprövningsinstans och prövningen bör i stället ske i nuvarande instansordning för förvaltningsdomstolar. Första instans blir då länsrätten.

Folkpartiet anser inte att det finns skäl att samordna instansordningen i miljödomstolarna för miljöbalken och PBL, då dessa är och bör förbli parallella regelverk.

Det är också viktigt att se över storleken på den sakägarkrets som rimligen kan anses vara direkt berörd av åtgärden och därmed ha rätt att överklaga själva sakinnehållet. Överväganden måste här göras mellan exploateringsintresset och den enskildes rätt att få beslut överprövade.

I Riksrevisionens granskningsrapport Uppsikt och tillsyn i samhällsplaneringen @ intention och praktik (RiR2005:12, juni 2005) konstateras att det finns en otydlighet och otillräcklig styrning från regeringens sida över uppsikten och tillsynen av den fysiska planeringen. Förutom att brister i uppsikt och tillsyn leder till bristande beslutsunderlag för regering och riksdag kan det också leda till att många planbeslut inte kan anses vara enhetliga och förutsägbara @ inte minst allvarligt med tanke på att utfallet kan ha betydande konsekvenser för företag och enskilda medborgare.

Ett exempel på rekommendationer i RiR-rapporten är att regeringen bör uppmärksammas på och därmed undersöka bakgrunden till ökningen av antalet upphävda detaljplaner.

Med anledning av detta vill jag fråga samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin följande:

1. Avser samhällsbyggnadsministern att lägga fram förslag om en effektivare överklagningsprocess och i så fall när?

2. Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsministern att vidta för att konkurrensen ska förbättras och för att de mindre byggföretagens möjligheter att verka på marknaden ska förbättras?

3. Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsministern att vidta för att inte onödiga överklaganden ska stoppa framtida bostadsbygganden?

4. Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsministern att vidta med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Uppsikt och tillsyn i samhällsplaneringen @ intention och praktik?