den 1 november

Interpellation 2005/06:80 av Ulrik Lindgren (kd) till statsrådet Ylva Johansson (s)

Den nationella vårdgarantin

En nationell vårdgaranti införs den 1 november 2005. Det är den socialdemokratiska regeringens löfte. Garantin ska utlova noll dagars väntetid för kontakt med vården, sju dagars väntetid till läkarbesök, maximalt 90 dagars väntetid till specialist och därefter maximalt 90 dagars väntan på behandling eller operation.

För alla de personer som väntar på operation och behandling kan detta tyckas vara ett positivt besked. Men problemet är att mycket talar för att få landsting, om ens något, kommer att klara av den nationella vårdgarantin på utsatt datum.

Flera nyligen genomförda undersökningar tyder på att vårdgarantin inte kommer att vara värd namnet. Enligt en enkätundersökning i tidningen Dagens Medicin kommer endast två landsting att klara vårdgarantin fullt ut. I en annan granskning som SVT:s Agenda gjort av vårdköerna framkom att 60 % av sjukhusen inte klarar att leva upp till vårdgarantin.

Faktorer som väntetidsläget, landstingens ekonomiska situation och stopplagens konsekvenser verkar inte störa planeringen. Kristdemokraterna motsätter sig inte på något sätt en nationell vårdgaranti och ett riktat arbete för att korta de orimliga väntetiderna till hälso- och sjukvården. Men utfästelser och löften är till för att hållas. Med garanti avses i vardagligt tal ett bindande löfte om att leverera enligt överenskommelse. Men regeringens vårdgaranti är, efter vad man kan utläsa, endast en målsättning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Avser statsrådet att vidta några kompletterande åtgärder för att den nationella vårdgarantin ska fungera från och med den 1 november 2005?

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att skapa klarhet i frågan huruvida den nationella vårdgarantin är att betrakta som en garanti eller en målsättning?