den 1 november
Interpellation 2005/06:80 av Ulrik Lindgren (kd) till statsrådet Ylva
Johansson (s)
Den nationella vårdgarantin
En nationell vårdgaranti införs den 1 november
2005. Det är den socialdemokratiska regeringens löfte. Garantin ska utlova noll
dagars väntetid för kontakt med vården, sju dagars väntetid till läkarbesök,
maximalt 90 dagars väntetid till specialist och därefter maximalt 90 dagars
väntan på behandling eller operation.
För
alla de personer som väntar på operation och behandling kan detta tyckas vara
ett positivt besked. Men problemet är att mycket talar för att få landsting, om
ens något, kommer att klara av den nationella vårdgarantin på utsatt datum.
Flera
nyligen genomförda undersökningar tyder på att vårdgarantin inte kommer att vara
värd namnet. Enligt en enkätundersökning i tidningen Dagens Medicin kommer
endast två landsting att klara vårdgarantin fullt ut. I en annan granskning som
SVT:s Agenda gjort av vårdköerna framkom att 60 % av sjukhusen inte klarar
att leva upp till vårdgarantin.
Faktorer
som väntetidsläget, landstingens ekonomiska situation och stopplagens
konsekvenser verkar inte störa planeringen. Kristdemokraterna motsätter sig
inte på något sätt en nationell vårdgaranti och ett riktat arbete för att korta
de orimliga väntetiderna till hälso- och sjukvården. Men utfästelser och löften
är till för att hållas. Med garanti avses i vardagligt tal ett bindande löfte
om att leverera enligt överenskommelse. Men regeringens vårdgaranti är, efter
vad man kan utläsa, endast en målsättning.
Med
anledning av ovanstående vill jag fråga:
Avser
statsrådet att vidta några kompletterande åtgärder för att den nationella
vårdgarantin ska fungera från och med den 1 november 2005?
Avser
statsrådet att vidta åtgärder för att skapa klarhet i frågan
huruvida den nationella vårdgarantin är att betrakta som en garanti eller en
målsättning?