den 28 oktober

Interpellation 2005/06:75 av Erling Wälivaara (kd) till statsrådet Ulrica Messing (s)

Utvecklingsmöjligheter i glesbygd

Sverige håller på att bli ett delat samhälle. Trots den socialdemokratiska regeringens ständigt upprepade mantra att "hela Sverige ska leva" glöms hundratusentals medborgare bort @ de som bor i glesbygden. Detta är ett faktum på flera områden.

Infrastrukturen i glesbygden får stå efter. Detta gäller inte minst Norrland. Nödvändiga investeringar på vägnätet senareläggs på grund av pengabrist. En upprustning av den för näringslivet så viktiga Malmbanan skjuts framåt.

Ny teknik, som 3 G, når inte glesbygden. Samtliga operatörer som fick licenser lovade att 98 % av Sverige skulle ha tillgång till 3 G-nät den 31 december 2003. I de senaste mätningarna visades att operatörerna nått ut till 85 % av svenskarna men bara 35 % av Sveriges yta. Utbyggnaden går långsamt i glesbygden då ingen vill bygga färdigt enligt det ursprungliga förslaget. Hundratusentals svenskar har inte fått, och kommer aldrig att få, tillgång till den nya tekniken.

En ansenlig del av kraftproduktionen och då framför allt vattenkraftsproduktionen sker i skogslänen @ län med en stor del glesbygd. Vattenkraftsproduktionen bär till stor del upp välfärden i landet. Trots det får länen endast en marginell del av det värde som vattenkraften genererar. I stället dras länen med hög arbetslöshet, höga ohälsotal, stor utflyttning och brist på samhällelig service.

I den gröna skatteväxlingen ökar skatten på bensin. Det höga drivmedelspriset gör att många i glesbygden har svårt att få pengar till andra resor än de allra nödvändigaste. Semesterresor, besök hos nära och kära och nöjesresor skärs ner till ett minimum. För människor i glesbygden finns få alternativ, till skillnad från i tätorterna. En barnfamilj i Kiruna tvångsbeskattas med 24 500 kr per år.

Sammantaget ger dagens politik en känsla av att landet styrs av tätortspolitiker enligt tätortens villkor.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att ge även glesbygden reella @ inte bara teoretiska @ möjligheter att växa och utvecklas på lika villkor som tätorterna?