Interpellation 2005/06:7 av Kalle Larsson (v) till justitieminister
Thomas Bodström (s)
Rättspraxis efter
Göteborgshändelserna
Efter händelserna i Göteborg under toppmötet
sommaren 2001 har en diskussion om brottsbalkens regler vad gäller upplopp och
våldsamt upplopp väckts. Många av de domar som fallit grundar sig just på denna
lagstiftning.
Lagstiftningen
har tidigare använts exempelvis när det uppstått bråk vid stora evenemang såsom
fotbollsderbyn och liknade. Efter händelserna i Göteborg synes dock praxis när
det gäller påföljdsval ha förändrats dramatiskt. De ställningstaganden vad
gäller påföljdsvalet som Högsta domstolen gjort vid sin prövning av några domar
visar att lagstiftningen är otydlig och ger ett alltför brett tolkningsutrymme.
Vänsterpartiet
har tidigare motionerat om en översyn av denna lagstiftning. Justitieutskottet
har avstyrkt motionen med följande motivering: ”Utskottet kan hålla med om att
bestämmelserna om upplopp och våldsamt upplopp inte är någon modern lagstiftning.
Mot bakgrund bl.a. av händelserna i samband med EU-toppmötet i Göteborg år 2001
utgår utskottet ifrån att regeringen kommer att se över bestämmelserna och
tillämpningen av dessa.”
Då
något initiativ från regeringen inte fanns i sikte tog jag upp frågan i en
interpellation med justitieministern. Interpellationen besvarades den 30
september 2003 och ministern sade, efter att ha konstaterat att lagen är skriven
på ett ålderdomligt sätt: ”Vi är överens om att lagen bör ses över. När jag
säger att det är fråga om ett ålderdomligt språk innebär det inte att det är
något oviktigt. I juridik är varje ord tekniskt av stor betydelse. Det handlar
inte bara om något slags språklig kosmetika. Orden i en lagtext är oerhört
viktiga. Jag vill understryka det. Det är därför det finns ett behov.”
Då
vi fortfarande inte har sett något resultat av detta löfte, väljer jag att ta
upp frågan återigen.
Efter
den förra interpellationen har dessutom domen beträffande ansvaret för insatsen
vid Hvitfeldtska gymnasiet fallit. Polismästare Håkan Jaldung ansvarade för att
650 personer utan koppling till de våldsamma händelser som tidigare utspelat
sig spärrades in vid Hvitfeldtska gymnasiet i preventivt syfte. Han friades
trots detta agerande av både tingsrätt och hovrätt. Hovrätten fastslog att
dessa personer varit frihetsberövade, men friade Jaldung på grund av att man
menade att rättsläget när det gäller polisens befogenheter vid dessa
situationer är oklart.
Samtidigt
har över 100 personer dömts för bland annat upplopp, flera till relativt hårda
straff. Den praxis som domarna efter Göteborgshändelserna leder till innebär en
orimlig obalans när det gäller vem som har ansvar för och vem som får ta
konsekvenserna av att sammankomster urartar.
Jag
menar att en sådan obalans inte är rimlig. Polisen ska ha ett ansvar för att
liknande situationer i så stor utsträckning som möjligt hanteras utan våld. Med
hjälp av välorganiserad konflikthanteringsmetodik och med respekt för
människors grundläggande friheter är det möjligt.
Mina
frågor till justitieministern blir således:
1. Avser ministern att se till att den
översyn av reglerna om upplopp, som ministern har utlovat och som
justitieutskottet har önskat, genomförs och att åtgärder vidtas med anledning
av översynen under denna mandatperiod?
2. Avser ministern att vidta åtgärder
för att klargöra rättsläget när det gäller polisens befogenheter att
frihetsberöva personer i preventivt syfte?