den 25 oktober

Interpellation 2005/06:66 av Axel Darvik (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Programmålen för naturvetenskapsprogrammet

Skolverket presenterade den 3 oktober sitt förslag till nya programmål och kurser för gymnasieskolan. De reformerade gymnasieprogrammen ska börja fungera från höstterminen 2007. I februari 2006 ska ämnes- och kursplanerna redovisas för regeringen. Någon remissrunda kommer inte att genomföras, i stället kommer den som vill att kunna lämna synpunkter på Skolverkets webbaserade diskussionsforum fram till den 14 november. Det är allvarligt att en sådan här viktig fråga hanteras på detta sätt. Det är mycket viktigt att synpunkter från skolans personal verkligen tas till vara för att säkerställa kvaliteten i de nya gymnasieprogrammen.

I Skolverkets förslag föreslås att programmet får inriktningarna natur och samhälle. Den sistnämna inriktningen ska ha en tvärvetenskaplig karaktär med ämnet hållbar utveckling som fördjupningsämne. Tanken bakom inriktningen samhälle sägs vara att fler elever ska välja naturvetenskapsprogrammet och att färre ska hoppa av i förtid.

Det kan vid en första anblick se ut som ett lovvärt initiativ att fler ska välja en naturvetenskaplig bana och att färre ska lämna utbildningen i förtid, men jag frågar mig om det inte är en pyrrhusseger om fler elever väljer naturvetenskapsprogrammet men flertalet av dem väljer att inrikta sina studier på samhällsämnen. Borde inte energin i stället läggas på att förbättra de naturvetenskapliga ämnena i programmet för att de ska intressera fler och att intresset för naturvetenskap som ofta finns bland yngre elever i skolan ska bevaras till dess de börjar i gymnasiet?

Det viktiga fysikämnet riskerar att drabbas av nedskärning i det förslag som Skolverket har presenterat. För de elever som väljer inriktning natur kommer kursen Fysik 1 om 100 poäng att vara obligatorisk. På dagens naturinriktning ingår Fysik A och Fysik B, om sammantaget 250 poäng. Detta innebär att den som väljer inriktning natur kommer att läsa 150 poäng mindre på det nya naturvetenskapsprogrammet som obligatoriska kurser. Jämfört med den naturvetenskapliga linjen som fanns fram till 1994 är det en minskning av den obligatoriska fysiken med två tredjedelar.

Som tidigare sagts är tanken från regeringens sida att de förändringar som ska ske i gymnasieskolan är så små att något remissförfarande kring förändringen inte krävs. Men sanningen är att flera av de förändringar som föreslås kan få stora effekter för enskilda skolor och elever. Därför är det mycket tveksamt om Skolverkets debattforum räcker för att förankra förslaget om ny gymnasieskola. Även om det är angeläget att förbättra gymnasieskolan snarast så kan inte tempo gå före kvalitet. Regeringen bör ta initiativ till en riktig remiss av förslagen och i stället skjuta fram starten för de nya gymnasieprogrammen.

Med anledning av ovan förda resonemang vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1.   Vad avser statsrådet göra för att på lång sikt höja intresset för naturvetenskaplig utbildning?

2.   Vad avser statsrådet göra för att garantera att naturvetenskapsprogrammets inriktning samhälle verkligen ska få en naturvetenskaplig inriktning och inte bli en slätstruken fortsättning av grundskolan?

3.   Vad avser statsrådet göra för att ämnet Fysik inte ska drabbas av nedskärning i det nya naturvetenskapsprogrammet?

4.   Är statsrådet berett att ompröva beslutet att inte skicka ut förslagen till ny gymnasieskola på allmän remiss?