den 19 oktober

Interpellation 2005/06:49 av Åsa Torstensson (c) till näringsminister Thomas Östros (s)

Näringspolitik för tjänstesektorn

Sedan början av 90-talet har den privata tjänstesektorns andel av svensk ekonomi ökat från ca 30 % till över 40 % och andelen fortsätter att växa. I dag är fyra av fem nystartade företag tjänsteföretag. Sysselsättningstillväxten är dubbelt så hög inom privata tjänster som inom tillverkningsindustrin.

Det är tydligt att framtidens jobb i första hand kommer att skapas i tjänstesektorn. Traditionella industrigrenar pressas av en allt hårdare internationell konkurrens, och dess möjlighet att ensam stå som garant för välstånd och tillväxt är förbi.

En lång rad myndigheter och officiella instanser har på senare tid betonat denna utveckling.

Nutek skriver i sin senaste årsrapport att tjänstesektorn numera bidrar mer till tillväxten än tillverkningsindustrin, och att det värde som skapas i tillverkningsindustrin inte främst kommer av produkterna i sig utan av de tjänster som säljs i anslutning till dem. Nuteks generaldirektör Kjell Jansson uttryckte utvecklingen talande med orden: "Vi går in i en helt ny värld."

EU-kommissionens rapport om Lissabonstrategin från i våras visar att denna nya värld trots allt funnits en tid. Kommissionen noterar att tjänstesektorn är ansvarig för nästan samtliga nya jobb som skapats inom EU mellan 1997 och 2002 och i dag står för 70 % av det ekonomiska förädlingsvärdet inom unionen. Kommissionen bedömer att ytterligare 600 000 jobb kan skapas genom en bättre näringspolitik för tjänstesektorn.

En ny värld, och man skulle kunna förvänta sig en ny näringspolitik. Tjänstesektorn har andra behov än traditionell industri, inte minst när det gäller skatter och regleringen av arbetsmarknaden.

Till exempel har statliga Konjunkturinstitutet i en forskningsrapport nyligen visat att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster av den typ Centerpartiet och de övriga i Allians för Sverige vill införa skulle skapa upp till 19 000 nya jobb och besparingar för statskassan på upp till 815 miljoner kronor.

När näringsminister Thomas Östros och finansminister Pär Nuder i Dagens Industri den 4 augusti presenterade sin lista av de sex mest centrala branscherna för näringslivets utveckling fanns dock inte någon tjänstebransch med, förutom IT. Alla de övriga branscherna var traditionella industrier.

Typiska tjänstebranscher tillhör de som på senare år visat störst möjlighet att skapa nya jobb, till exempel personaluthyrning, finansiella tjänster, utbildning, sociala tjänster och hälso- och sjukvård. De är våra moderna basindustrier. De fanns inte heller med på ministrarnas lista.

Min fråga till näringsminister Thomas Östros är:

Vad avser ministern att göra för att underlätta framväxten av nya jobb inom tjänstesektorn?