den 19
oktober
Interpellation 2005/06:49 av Åsa Torstensson (c) till näringsminister
Thomas Östros (s)
Näringspolitik för tjänstesektorn
Sedan början av 90-talet har den privata
tjänstesektorns andel av svensk ekonomi ökat från ca 30 % till över
40 % och andelen fortsätter att växa. I dag är fyra av fem nystartade
företag tjänsteföretag. Sysselsättningstillväxten är dubbelt så hög inom
privata tjänster som inom tillverkningsindustrin.
Det
är tydligt att framtidens jobb i första hand kommer att skapas i tjänstesektorn.
Traditionella industrigrenar pressas av en allt hårdare internationell
konkurrens, och dess möjlighet att ensam stå som garant för välstånd och
tillväxt är förbi.
En
lång rad myndigheter och officiella instanser har på senare tid betonat denna utveckling.
Nutek
skriver i sin senaste årsrapport att tjänstesektorn numera bidrar mer till
tillväxten än tillverkningsindustrin, och att det värde som skapas i
tillverkningsindustrin inte främst kommer av produkterna i sig utan av de
tjänster som säljs i anslutning till dem. Nuteks generaldirektör Kjell Jansson
uttryckte utvecklingen talande med orden: "Vi går in i en helt ny värld."
EU-kommissionens
rapport om Lissabonstrategin från i våras visar att denna nya värld trots allt
funnits en tid. Kommissionen noterar att tjänstesektorn är ansvarig för nästan
samtliga nya jobb som skapats inom EU mellan 1997 och 2002 och i dag står för
70 % av det ekonomiska förädlingsvärdet inom unionen. Kommissionen bedömer
att ytterligare 600 000 jobb kan skapas genom en bättre näringspolitik för
tjänstesektorn.
En
ny värld, och man skulle kunna förvänta sig en ny näringspolitik.
Tjänstesektorn har andra behov än traditionell industri, inte minst när det
gäller skatter och regleringen av arbetsmarknaden.
Till
exempel har statliga Konjunkturinstitutet i en forskningsrapport nyligen visat
att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster av den typ Centerpartiet och de
övriga i Allians för Sverige vill införa skulle skapa upp till 19 000 nya
jobb och besparingar för statskassan på upp till 815 miljoner kronor.
När
näringsminister Thomas Östros och finansminister Pär Nuder i Dagens Industri
den 4 augusti presenterade sin lista av de sex mest centrala branscherna för
näringslivets utveckling fanns dock inte någon tjänstebransch med, förutom IT.
Alla de övriga branscherna var traditionella industrier.
Typiska
tjänstebranscher tillhör de som på senare år visat störst möjlighet att skapa
nya jobb, till exempel personaluthyrning, finansiella tjänster, utbildning,
sociala tjänster och hälso- och sjukvård. De är våra moderna basindustrier. De
fanns inte heller med på ministrarnas lista.
Min
fråga till näringsminister Thomas Östros är:
Vad
avser ministern att göra för att underlätta framväxten av nya jobb inom
tjänstesektorn?