den 22 maj

Interpellation 2005/06:468 av Carl B Hamilton (fp) till finansminister Pär Nuder (s)

McKinseyrapportens rekommendationer

Nyligen framlades en uppmärksammad rapport om Sveriges ekonomi i ett medelfristigt perspektiv, Sveriges ekonomiska välstånd. Utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden, producerad av McKinsey & Co. Rapporten är en ambitiös ekonomisk analys och dessutom försedd med rekommendationer för bland annat ”politiska beslutfattare”.

Jag avstår från att referera eller att närmare utvärdera analysen och går direkt till rekommendationerna.

Den första gruppen förslag syftar till att förbättra konkurrensen i näringslivet. Rapporten pekar särskilt ut byggsektorn, banksektorn och detaljhandeln som delar av ekonomin där konkurrensen är för dålig. Åtgärderna som föreslås är sådana som ökar kundrörligheten och förbättrade flyttrutiner i den finansiella sektorn. Förslag till åtgärder för byggsektorn lyser dock med sin frånvaro.

Den andra gruppen gäller förslag för att förbättra produktiviteten i offentlig sektor. En första åtgärd är att i större utsträckning än i dag ha mätbara mål för produktivitetsutvecklingen inom offentlig sektor, och att bättre följa upp uppfyllandet av dessa mål. Rapporten borde falla varje finansminister på läppen med sitt konstaterande att”genom att fokusera på produktivitet i stället för kostnader [kan] man fokusera diskussionen om den offentliga sektorn från en resursfråga till en produktivitetsfråga” (s. 58). En tredje åtgärd är att i ökad omfattning konkurrensutsätta offentlig sektor. Ett exempel som ges är att ge patienter rätten att själva välja sjukhus, även i ett system där alla sjukhus är offentligfinansierade.

Den tredje gruppen gäller åtgärder för att öka efterfrågan på arbete. ”Den svaga förmågan att skapa arbeten [i Sverige jämfört med andra länder] är särskilt tydlig i tjänstesektorer och riskerar att på sikt leda till betydande problem för den svenska ekonomin. Det bör därför vara högt på de politiska beslutsfattarnas agenda att höja tillväxten genom att ta bort barriärerna mot arbetsskapande och på olika sätt öka antalet arbetstillfällen.”

Det uppenbara sättet är att minska skattekilarna, med beaktande av att det inte får leda till försämrade offentliga finanser.

Rapporten föreslår fokus på arbetskraftsintensiva branscher, småskalig industri (med inslag av svartarbete), tjänster som säljs direkt till konsument, och där produktivitetsskillnaden är liten mellan utförare och beställare, samt områden där det råder hög priskänslighet för efterfrågan på arbete. Exempel är renoveringsjobb i byggbranschen, restauranger, hushållsnära tjänster, och ”personliga tjänster”.

En grundläggande skillnad i synen på begreppet ”trygghet på arbetsmarknaden” lyfts, slutligen, fram i rapporten. Att förändra modellen i Sverige från en trygghet i det jobb man har @ förutsatt att man har något jobb, vill säga @ till en trygghet att kunna få ett nytt arbete om man förlorar sitt gamla arbete.

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att öka konkurrensen i byggsektorn?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att öka konkurrensutsättningen i offentlig sektors produktion av tjänster?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att minska skattekilarna i ekonomin?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att ändra trygghetsbegreppet på arbetsmarknaden från fokus på ”trygghet i befintligt jobb” till ”trygghet i förändringen till nytt jobb”?