den 22 maj

Interpellation 2005/06:462 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Insatser mot organiserad brottslighet

Den organiserade brottsligheten breder tyvärr ut sig i takt med att globaliseringen ökar. Den känner inga landgränser och tar inte hänsyn till demokratiska rättssystem. EU:s polisbyrå Europol beräknade att det fanns minst 4 000 kända kriminella grupper med nästan 40 000 medlemmar inom EU år 2003. Brottsligheten blir alltmer flexibel och marknadsanpassad. Kriminella väljer helt enkelt det brottsområde som för tillfället är mest lönsamt till lägsta möjliga risk. Narkotikahandeln utgör en stor del av brottsligheten men också handel med vapen och människor samt ekonomiska brott och penningtvätt.

I Sverige är narkotikabrottsligheten fortfarande ett centralt område för den organiserade kriminaliteten, men även människohandel, ekonomisk brottslighet, IT-brottslighet och cigarett- och alkoholsmugglingen ökar. Rikskriminalen har konstaterat att gängkriminalitet och kriminella mc-gäng har vuxit sig allt starkare i Sverige och nu finns representerade i princip hela landet. Hot om våld mot poliser, andra representanter för de brottsbekämpande myndigheterna och vittnen i rättegångar har ökat. De grupper som enligt rikskriminalpolisen är mest aktiva i sådan brottslighet är mc-gängens supportergäng och fängelsegängen. Utpressning, som bland annat sker genom att näringsidkare tvingas betala för påhittade beskyddarbrev, påhittade eller riktiga skulder har enligt rikskriminalpolisen också ökat i samhället. Många människors trygghet, och till och med liv, står på spel om den organiserade brottsligheten tillåts breda ut sig.

Rikskriminalpolisen varnar också för att de kriminella blir råare och aggressivare och att de angriper polis, åklagare, domare med hot, men även att våld förekommer. Risken för en ökning av våld och hot mot tjänstemän är överhängande men även mer subtila former av påverkan, som exempelvis genom mutor, riskerar att öka.

När den organiserade brottsligheten får ökat inflytande i samhället, rubbas tilltron till rättsstaten och statens förmåga att upprätthålla lag och ordning. Detta handlar om en attack mot själva hjärtat av vår demokrati. Det är mycket allvarligt.

Samtidigt som den organiserade brottsligheten har etablerat sig i vårt land är arbetet med att bekämpa den långt ifrån tillfredsställande. Resurserna för detta ändamål måste öka. Men det handlar inte bara om resurser utan också om ledarskap och organisation. Åtgärder måste vidtas gällande ledning, styrning och samordning inte minst från regeringshåll. Det saknas i dag både en sammanhållen strategi för polisen och ett övergripande samordningsansvar för polisens och tullens samarbete mot bland annat narkotikabrottsligheten. De svenska brottsbekämpande myndigheterna måste bli effektivare i sitt arbete och styras med hjälp av ett tydligt, målmedvetet och konsekvent ledarskap. Vidare måste nyrekryteringen till den organiserade brottsligheten brytas. Det handlar också om att vi måste kunna komma åt den kriminella verksamhetens ekonomiska tillgångar och ha en väl fungerande underrättelseverksamhet.

Folkpartiet liberalerna ser mycket allvarligt på att den organiserade brottsligheten kan få näring och växa i Sverige. Jag vill fråga justitieministern:

1. Vilka reella resursförstärkningar avser justitieministern att vidta för kraftsamla mot den organiserade brottslighetens utbredning i Sverige?

2. Avser justitieministern att ta initiativ till ett nationellt underrättelsecentrum som samlar berörda myndigheters underrättelsearbete?

3. Är justitieministern beredd att förändra straffvärdena när det gäller organiserad brottslighet?

4. Vilka åtgärder tänker justitieministern vidta för att se till att nyrekryteringen av unga människor till de kriminella gängen upphör?