den 22 maj

Interpellation 2005/06:461 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Våld mot äldre@-@ett dolt problem

Äldre människor är betydligt mer oroliga än yngre för att bli överfallna, rånade eller ofredade trots att yngre är mer utsatta för sådana övergrepp. Över hälften av de äldre kvinnorna i våra tre storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö har uppgett för SCB att de är rädda för att utsättas för våld och avstår därmed från att lämna bostaden och gå ut på kvällen. Att äldre i så stor utsträckning upplever en stor rädsla är givetvis ett allvarligt problem.

Enligt SCB var det mindre 2 % av äldre som utsatts för våld, hot om våld, stöld eller skadegörelse (Offer för våld och egendomsbrott 1978-2002). Men bilden av äldres utsatthet är inte så entydig som statistiken visar. I Umeå kommun gjordes år 2000 en omfångsundersökning som visade att 16 % av de äldre kvinnorna mellan 65 och 80 år och 13 % av männen i samma åldersgrupp utsatts för någon form av våld eller övergrepp vid något tillfälle efter det att de fyllt 65 år. Utsatthet i sådan omfattning brukar i Sverige betraktas som ett folkhälsoproblem. Försummelse var vanligast, därefter hot och trakasserier, fysiskt våld och sexuella trakasserier. Våld och övergrepp förekommer också i vården. Här kan förövaren antingen vara en vårdgivare eller en vårdtagare.

År 1991 tog riksdagen ett beslut där äldres frihet och likvärdighet betonades. Kvinnofridspropositionen skriver dock att äldre och funktionshindrade kvinnor är tysta grupper som inte får sina behov tillfredsställda.

Lex Sara som infördes år 2000 innebär att alla som arbetar inom omsorgen för äldre och funktionshindrade ska anmäla allvarliga missförhållanden i vården och omsorgen. Det visar sig dock att en del inte vågar anmäla på grund av rädsla för repressalier.

År 2003 lämnade det Nationella rådet för kvinnofrid rekommendationer till regeringen om vad som behöver göras för att öka tryggheten för kvinnor i Sverige. Bland råden fanns utöver dem som är giltiga för samtliga våldsutsatta grupper flera som avsåg äldre kvinnor och män. Det handlar bland annat om att personal inom vård och omsorg, vid misstanke om våld mot en äldre person, ska ställa den direkta frågan om hon eller han har utsatts för våld eller övergrepp, och göra det i enrum, vidare att en instans bör inrättas, anpassad efter äldres krav, att vända sig till om man behöver hjälp och råd. Dessa förslag har inte infriats.

Världshälsoorganisationen (WHO) ser våld och övergrepp som en prioriterad fråga. Det är därför WHO ställt sig bakom International Network for Prevention of Elder Abuse idé att utnämna den 15 juni 2006 till World Elder Abuse Awareness Day. Då kommer länder i samtliga världsdelar att uppmärksamma problemet med våld och övergrepp mot äldre som enligt expertis är ett folkhälsoproblem men ett dolt och försummat sådant.

Åtgärder för att säkra äldres upplevda och faktiska trygghet måste genomdrivas. Med anledning av detta vill jag fråga justitieministern:

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att äldre inte ska behöva känna rädsla och fara illa vare sig det gäller våld, stöld eller skadegörelse, våld och övergrepp i nära relationer eller inom vården?