den 22 maj

Interpellation 2005/06:456 av Lars Ångström (mp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Utförda dykningar på Estonia år 1994 andra än haverikommissionens egna

Omedelbart efter Estonias förlisning den 28 september 1994 vidtogs olika aktiviteter vid Estonias vrak som inte skedde under ledning av haverikommissionen.

Redan den 2 oktober finns det dokumenterat på film att någon annan part än haverikommissionen skaffat sig tillträde till lastdäck genom att öppna ombordkörningsrampen och sedan stänga den efter sig. Filmbilderna visar rampens räcken, som när den stängdes fastnat i infattningen och skurits av, som ligger slängda på havsbottnen en bit från vraket.

Från filmmaterialet vid de första officiella dykningarna finns också bilder (B40c) på andra dykare än de av Sjöfartsverket kontrakterade dykarna från Rockwater. Allt som Rockwaters dykare gjorde dokumenterades i detalj i tre separata loggböcker. På deras hjälmar satt videokameror som filmade allt de gjorde och som i rutan också visar en videolog. Det är därför möjligt att kontrollera varje enskild episod och jämföra det som står i loggböckerna med videofilmerna. Därför är det lätt att fastslå att andra dykare som skymtar förbi på filmmaterialet från Rockwaters dykare inte tillhör Rockwater.

De okända dykarna har därtill annan grodmansliknande utrustning som skiljer sig från den typ av utrustning som Rockwaterdykarna arbetade med men som däremot bland annat används av militära dykare. Dessa icke kända dykares närvaro bekräftas också av dykledaren från Rockwater som hörs säga ”We have to wait until they get their divers back” (alternativt ”They are getting their divers back”).

De okända dykarnas operation inne på Estonias lastdäck kan därför inte ha varit okänd för svenska myndigheter som fanns representerade ombord på fartyget som ledde Rockwaters dykare. Svenska myndigheter svarade tillsammans med Finland för bevakningen av området varför det var omöjligt för någon annan part att i hemlighet, parallellt med den officiella haveriutredningens dykningar, genomföra andra dykningar.

Det stora intresse som uppenbarligen riktats från annan part än haverikommissionen mot någonting inne på Estonias lastdäck kan ha fått en förklaring när det avslöjades att Estonia utnyttjades för militära transporter. Även om den svenska Försvarsmakten erkänt två sådana transporter samma månad som Estonia förliste, men sagt sig inte själva ha haft ansvar för någon last ombord under förlisningsnatten, kvarstår den viktigaste frågan fortfarande: Hade Estonia en militär last ombord under förlisningsnatten som någon annan än Försvarsmakten eller FMV var ansvarig för? Den centrala frågan utreds nu av såväl den estniska regeringen som det estniska parlamentet.

En militär last ombord skulle kunna förklara tillträde till lastdäck och andra dokumenterade aktiviteter vid Estonias vrak. Aktiviteter som inte varit relaterade till haveriutredningen och som därför inte omnämns i haveriutredningen. En militär last ombord behöver inte ha någonting med själva olycksorsaken att göra. Men det faktum att militära laster på Estonia hemlighölls i tio år och det faktum att svenska myndigheter hemlighållit andra aktiviteter vid vraket än dem genomförda av haverikommissionen, gör det omöjligt att utesluta att ett samband mellan dessa aktiviteter och olycksorsak skulle kunna finnas.

Min fråga är:

Vad avser statsrådet Mona Sahlin att vidta för åtgärder för att visa att andra dokumenterade aktiviteter, som andra dykningar än haverikommissionens 1994 vid vraket, inte haft något samband med förlisningsorsaken?