den 19 maj

Interpellation 2005/06:442 av Erling Bager (fp) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Återlämnande av den svenska kyrkan i S:t Petersburg

Det har funnits en svensk kyrka i S:t Petersburg ända sedan staden grundades i början av 1700-talet. Den första träkyrkan uppfördes 1733. Den nuvarande stenkyrkan färdigställdes 1865 efter projekt av den svenske arkitekten Karl Andersson. I samband med revolutionen konfiskerades kyrkan av sovjetiska staten och byggnaden uppläts 1934 åt en sportskola, som än i dag är verksam i byggnaden. All kyrkoinredning är förstörd och kyrkorummet har delats i två våningar genom ett mellanbjälklag.

I början av 90-talet initierades från svensk sida sonderingar om att etablera ett Sverigehus i S:t Petersburg. Det svenska generalkonsulatet, som hade öppnats i staden 1972, behövde ett större kansli till följd av ett allt intensivare svensk-ryskt samarbete men främst på grund av den ökade viseringsverksamheten. Förhandlingarna ledde fram till bildandet av det nuvarande Sverigehuset, som är inrättat i det före detta svenska församlingshuset, vägg i vägg med S:ta Katarinakyrkan. I detta sammanhang aktualiserades frågan om att även få tillbaka kyrkobyggnaden. Det hade åter bildats en svensk församling @ visserligen bestående nästan uteslutande av ryska medborgare av varierande svenskt ursprung. President Jeltsin hade i början av 90-talet utfärdat ett dekret om att kultbyggnader skulle återlämnas till sina ursprungliga ägare. Församlingen var dock liten och utan resurser att kunna hantera en så stor kyrkobyggnad. Ryska regeringen hade troligen inte heller gått med på att lämna ifrån sig byggnaden till denna lilla församling. Därför började man på svensk sida diskutera möjligheten att inrätta ett kulturcentrum i delar av kyrkobyggnaden och det fanns ett intresse från svenska regeringen att bidra till restaureringen.

I samband med toppmötet EU@Ryssland i Moskva den 17 maj 2001 under svenskt EU-ordförandeskap ägde ett bilateralt möte rum mellan statsminister Persson och president Putin. Vid detta möte tog statsministern upp det svenska intresset att bedriva svensk kultur- och informationsverksamhet i delar av "Katarinaförsamlingens" kyrkobyggnad samtidigt som den överlämnades till S:ta Katarinakyrkans svenska evangelisk-lutherska församling. Statsministern framhöll att det fanns en beredskap från svensk sida att renovera byggnaden vilket skulle kunna sammanfalla med S:t Petersburgs 300-årsjubileum och bli ett konkret svenskt bidrag till stadens förskönande. En positiv reaktion på detta förslag erhölls från president Putin.

Expertsamtal och förhandlingar har därefter ägt rum mellan UD å ena sidan och ryska MID och S:t Petersburgs stadsadministration å den andra. Som ett resultat av förhandlingarna har den svenska sidan till ryska MID överlämnat förslag på en avtalskonstruktion som skulle innebära fyra separata överenskommelser.

1. Det första avtalet ingås på regeringsnivå och avser inrättandet av ett svenskt kultur- och informationscentrum i S:t Petersburg.

2. Genom ett andra avtal mellan svensk och rysk sida, också på regeringsnivå, regleras förutsättningarna för ett överlämnande av lokaler i kyrkobyggnaden till det svenska centret.

3. Det tredje avtalet ingås på lokal nivå mellan centret och myndigheterna i S:t Petersburg om vederlagsfritt nyttjande av lokalerna.

4. Det fjärde och sista avtalet ingås mellan centret och den svenska församlingen. Här regleras det gemensamma nyttjandet av kyrkobyggnadens lokaler.

Regeringen beslutade den 20 december 2001 att ingå en överenskommelse med Ryska Federationens regering om att inrätta ett svenskt kultur- och informationscentrum i S:t Petersburg och villkoren för detta centers verksamhet. Regeringen beslutade vidare den 21 augusti 2003 att inge ett tilläggsprotokoll till denna överenskommelse om villkoren för överlämnande av lokaler i S:ta Katarina kyrkobyggnad i S:t Petersburg till det svenska kultur- och informationscentret och för centrets framtida nyttjande av lokalerna. Överenskommelserna har ännu inte kunnat undertecknas.

Regeringen beslutade den 12 december 2002 att lämna ett bidrag ur Östersjömiljarden om 35 miljoner kronor för renovering av S:ta Katarinakyrkan och uppdrog åt Riksantikvarieämbetet att genomföra renoveringen av kyrkobyggnaden under förutsättning att överenskommelsen om kulturcentret hade undertecknats senast den 31 augusti 2003. Tidsgränsen ändrades senare till den 15 oktober 2003 och slopades därefter helt eftersom beredningen drog ut ytterligare på tiden. I det senaste beslutet står därför att "uppdraget till Riksantikvarieämbetet avseende renovering av kyrkobyggnaden skall genomföras när överenskommelsen har undertecknats".

Under årens lopp har såväl ambassaden i Moskva som generalkonsulatet i S:t Petersburg utnyttjat varje möte mellan svenska och ryska regeringsföreträdare för att påminna om kyrkoärendet.

Situationen i dag är den att avtalstexterna har fastnat hos regeringsapparatens jurister. Tjänstemän vid MID:s skandinaviska avdelning påminner dessa jurister då och då om ärendet @ framför allt efter påstötningar från ambassaden. Ett förhållande som olyckligtvis har försenat processen är genomförandet av en administrativ reform av den ryska statsförvaltningen, som inneburit att den ryska interna beredningsprocessen för regeringsbeslut förändrats.

Under tiden fortsätter sportskolan sin verksamhet, trots att skolan sedan 2002 formellt är uppsagd av stadens egendomskommitté (KUGI) eftersom den inte har betalat någon hyra. Samtidigt hyr skolan i andra hand ut lokaler i kyrkan, bland annat till en resebyrå!

Den finska kyrkan i S:t Petersburg som också konfiskerades har tidigare överlämnats till Finska kyrkan.

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att den svenska kyrkan i S:t Petersburg snarast ska övergå i svensk ägo?