Interpellation 2005/06:433 av Tobias Krantz (fp) till statsrådet
Sven-Erik Österberg (s)
Insyn och öppenhet i
utnämningspolitiken
Regeringens utövande av utnämningsmakten har varit
föremål för intensiv debatt under de senaste åren. Riksdagen har, efter
granskning av konstitutionsutskottet, vid flera tillfällen skarpt kritiserat
regeringens utnämningspolitik (bet. 2003/04:KU20, prot. 2003/04:122, bet.
2004/05:KU20, prot. 2004/05:133). Så sent som i januari i år uttalade riksdagen
(prot. 2005/06:58), i enlighet med en reservation, följande: ”Enligt vår mening
är överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom
regeringspartiet så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga
grunder vägs in vid utnämningen” (bet. 2005/06:KU10).
Riksdagen
avvisade klart och tydligt i enlighet med reservationen i nämnda betänkande
regeringens försvarslinje om att statssekreterarna borde ses som en särskild
grupp i sammanhanget och inte betraktas ha en partipolitisk bakgrund.
Argumentet var ”ohållbart”, förklarade riksdagen, och fortsatte: ”Sedan flera
årtionden tillbaka är statssekreterare i praktiken partipolitiskt bundna
tjänster, och det vore således fel att i en granskning som denna bortse från
att dessa har en partipolitisk bakgrund.”
Utnämningsmaktens
framtida rättsliga reglering är föremål för överväganden av
Grundlagsutredningen. Men det finns möjligheter att öka öppenheten och insynen
också inom ramen för nuvarande regelverk. Riksdagen uppmanade regeringen att
ändra rutinerna för att ”skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna
granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. De kravprofiler som
tas fram inom Regeringskansliet innan sökandet efter kandidater påbörjas bör
därför finnas tillgängliga för den händelse att granskning skulle inledas” (bet.
2004/05:KU10).
Riksdagens
uttalanden har hittills bemötts kallsinnigt av regeringen. Rutiner och
förfaranden har inte förändrats. Det är både ytterst anmärkningsvärt och
häpnadsväckande arrogant. I samband med utskottets granskning av utnämningspolitiken
under våren 2006 förklarade emellertid statsministern under utskottets
utfrågning att han inom ramen för gällande bestämmelser inte var främmande för
att ändra rutinerna inom Regeringskansliet för arkivering av kravprofiler som
tas fram inför utnämningar så att de läggs i akten (bet 2005/06:KU20). Det är,
enligt min mening, väsentligt att klarlägga vad statsministerns uttalande
innebär i praktiken.
Jag
vill därför fråga statsrådet:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att
vidta i syfte att göra kravprofilerna offentliga mot bakgrund av
statsministerns uttalande inför konstitutionsutskottet?
2. Från vilken tidpunkt avser statsrådet
att se till att dessa förändringar i så fall ska gälla?
3. Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit
alternativt avser att vidta i syfte att i övrigt öka öppenheten och insynen i
utnämningspolitiken?