Interpellation 2005/06:431 av Gabriel Romanus (fp) till statsrådet
Morgan Johansson (s)
Illegal alkoholhantering
För ett år sedan antog riksdagen på regeringens
förslag skärpt lagstiftning mot illegal alkoholhantering och ett program för
förstärkta åtgärder för att få stopp på den olagliga alkoholförsäljningen.
För
ett halvår sedan besvarade folkhälsoministern min interpellation om
erfarenheterna av den nya lagstiftningen och behovet av ytterligare åtgärder.
Jag utlovade då fortsatt bevakning av frågan från riksdagens horisont, och
statsrådet såg framemot sådana diskussioner. Det är nu hög tid att riksdagen
får en redovisning av hur det går i verkligheten med kampen mot den illegala
alkoholen.
I
debatten den 11 november berättade statsrådet att man hade börjat bedriva
riktad spaning mot bussresor från Polen och mot människor som i stort sett
varje dag reser till länder med billigare alkohol @ Danmark och Tyskland @ och
för in maximala kvantiteter som sedan säljs vidare. Enligt statsrådet samverkar
myndigheterna för att hitta olika former av bidragstagare, till exempel
förtidspensionärer och socialbidragstagare, som drygar ut sina inkomster genom
olaglig alkoholförsäljning. Det vore värdefullt om riksdagen nu får en
redogörelse för hur det går med denna inriktning. Har man fått fast några
smugglare? Har de blivit fällda i domstol för sin olagliga verksamhet, så att
detta ger tydliga signaler till andra som förbereder liknande insatser?
Det
finns tecken som tyder på att myndigheterna i till exempel Storbritannien och
Finland tillämpar EU:s införselregler betydligt mer strikt än de svenska
myndigheterna. Med tanke på vilket stort problem införseln av billig alkohol är
för Sverige, är det svårt att förstå varför det ska vara lättare att föra in
stora mängder alkohol i vårt land. Man kan fråga sig hur en mer skärpt praxis
ska åstadkommas. Har regeringen några planer i det avseendet?
Det
är nu över ett år sedan regeringens alkoholutredare Kent Härstedt lade fram
sitt slutbetänkande (det är daterat mars 2005). Trots att regeringens förslag
till alkoholpolitisk handlingsplan lades fram åtta månader senare, redovisas
inte regeringens slutsatser av utredningen där. Riksdagen har inte heller
senare fått någon sådan redovisning. Det är väl känt att regeringen och de
samverkande partierna har olika mening om behovet av sänkta alkoholskatter. Men
utredningen innehåller många andra förslag. Vilken är orsaken till att inte
heller dessa har redovisats för riksdagen? Har regeringen och
samverkanspartierna svårt att enas även i dessa frågor?
För
över ett år sedan (mars 2005) lämnade FN:s kommitté för barns rättigheter sin
återkommande rapport, där man granskar hur Sverige lever upp till sina
åtaganden enligt FN:s barnkonvention. Kommittén uttryckte där sin oro över
svenska ungdomars alkoholmissbruk. Det är en klen tröst för oss, att många
andra länder har avsevärt större alkoholproblem bland ungdomar. Vi måste ändå
ta FN-kommitténs uttalande på allvar.
Mot
bakgrund av det anförda vill jag fråga statsrådet Morgan Johansson:
1. Avser statsrådet, mot bakgrund av
utvecklingen beträffande illegal alkoholhantering, att vidta ytterligare
åtgärder, eller är han nöjd med det som har gjorts?
2. Anser statsrådet att organisationen
av det alkoholförebyggande arbetet i Sverige är tillfredsställande, eller
förbereds några ändringar?
3. Vilka åtgärder tänker statsrådet
vidta eller föreslå med anledning av Alkoholinförselutredningens slutbetänkande
Gränslös
utmaning @ alkoholpolitik i ny tid (SOU 2005:25)?
4. Vilka åtgärder avser statsrådet att
vidta eller föreslå med anledning av rapporten från FN:s barnkommitté?