den 14
oktober
Interpellation 2005/06:42 av Ola Sundell (m) till försvarsminister Leni
Björklund (s)
Försvarsberedningens fortsatta
arbete
Genom försvarsbeslutet 2004 har den
socialdemokratiska regeringen tagit principiellt avgörande steg att medvetet ge
Miljöpartiet och Vänsterpartiet ett avgörande inflytande över Sveriges
försvars- och säkerhetspolitik samt Sverige möjligheter att bidra på dessa
områden inom det europeiska samarbetet.
Till
detta ska läggas den senaste uppgörelsen med Vänsterpartiet och Miljöpartiet,
där partiernas inflytande i försvarsfrågan har utvecklats till ett veto på
försvarspolitikens område. Denna uppgörelse blev känd genom att Miljöpartiet
publicerade den på sin hemsida på Internet. Försvarsministerns kommentar fick
allmänheten ta del av genom att försvarsministerns pressekreterare fick läsa
upp ett skriftligt uttalande i Sveriges Radios nyhetssändningar.
Av
överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och stödpartierna framgår att man
ska vara överens om bland annat följande:
-
Alternativa
lösningar kring överbryggningsåtgärder inom flygteknikområdet.
-
Nödvändig
utvecklingskompetens inom flygteknikområdet. Beslut krävs under 2005.
-
Hur
flygteknikområdet skall beskrivas och kommenteras i samband med att
budgetöverenskommelsen ges offentlighet.
-
Planeringsanvisningar
för Försvarsmaktens budgetunderlag till budgetproposition 2007.
-
Översynen
av Försvarsmaktens operativa inriktning.
-
Den
planerade särpropositionen till följd av Försvarsförvaltningsutredningen samt
krishanteringspropositionen, som båda planeras läggas under våren 2006.
Socialdemokraternas
försvarspolitiska uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet är förvånande
då dessa partiers förhållningssätt till försvars- och säkerhetspolitiken av
statsministern använts som argument mot att släppa in dem i regeringen. Detta
verkar alltså ha ändrats, och Vänsterpartiet och Miljöpartiet talar nu också om
ministerposter i en kommande koalitionsregering.
En
konkret fråga som påverkas av miljöpartiets och vänsterpartiets veto i enlighet
med den ovan beskrivna överenskommelsen är det fortsatta arbetet inom
Försvarsberedningen. Kort sagt är frågan vad som kvarstår att bereda när en
överenskommelse redan är sluten. I en så viktig fråga som inriktningen av det
svenska försvaret kan vi inte riskera att Försvarsberedningens arbete
förvandlas till ett spel för gallerierna.
Mot
bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till försvarsministern:
Vilka
åtgärder avser ministern att vidta för att garantera för Försvarsberedningen
och för svenska folket att den ingångna överenskommelsen med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet inte påverkar Försvarsberedningens
självständighet?