den 10 maj

Interpellation 2005/06:398 av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Språkval inom samhällsvetenskapsprogrammet

I dag finns en inriktning på samhällsprogrammet som bara är inriktad mot språk. Den innehåller 400 poäng studier i språk, det vill säga i engelska, moderna språk eller andra språk. Därutöver finns engelska (100 p) och moderna språk (200 p) som karaktärsämnen, som alla elever på samhällsprogrammet måste läsa oavsett inriktning. Eleverna på språkinriktningen läser alltså sammanlagt 700 obligatoriska poäng språk utöver svenska.

Regeringen har beslutat att språkinriktningen tas bort och slås ihop med den tidigare kulturinriktningen. Skolverket har tagit fram ett förslag till vad detta får för konsekvenser för ämnen och omfattning på inriktningen och enligt förslaget halveras språken på den nya inriktningen till 200 poäng. Tillsammans med karaktärsämnena kommer eleverna på gymnasiets mest språkinriktade utbildning i framtiden bara att ha 500 obligatoriska språkpoäng.

Det är överraskande att regeringen och Skolverket väljer denna väg med tanke på att verket, i samband med att de presenterar de nya kursplaner som föreslås för 2007, slår fast att läget för moderna språk är problematiskt, eftersom elever i så hög utsträckning väljer bort att läsa språk. I verkets egna undersökningar framkommer att elever inte anser att det är viktigt att kunna franska, tyska och spanska och att de tycker att undervisningen är svår och tråkig.

Högskoleverket har larmat om att studenterna har sämre förkunskaper med sig från gymnasiet och att det därför inrättats icke akademiska nybörjarkurser i högskolan. Högskoleverket beskriver läget så här: ”Bedömargruppens oro gäller framtiden och att språk generellt framstår som ett allt mindre prioriterat område inom svensk utbildningspolitik. Tecknen är flera: Valfriheten i gymnasieskolan gör att eleverna väljer bort de krävande språkkurserna som ger behörighet till universitetsstudier, vilket ger ett minskat elevunderlag. Den nya lärarutbildningen innebär sänkta krav på språkkunskaper för gymnasie- och högstadielärare, vilket i förlängningen innebär sänkta förkunskaper hos studenterna. Finansieringsmodellen för högskolan bygger på antal studenter och prestation snarare än undervisningskvalitet. En alltför låg studentpeng ger dessutom mycket litet undervisningstid, utan hänsyn till att språk är ett undervisningskrävande ämne där självstudier inte är en fullgod ersättning.” (Utvärdering av grund- och forskarutbildning i tyska vid svenska universitet och högskolor, s. 9)

I detta redan problematiska läge sänder förslaget Gymnasiet 07 fel budskap till svenska ungdomar. Sverige är ett litet land som har stort behov av personer med mycket goda språkkunskaper. Folkpartiet vill gå i motsatt riktning och inrätta ett humanistiskt program med mer omfattande undervisning i moderna språk.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder han är beredd att vidta för att säkerställa att språkvalen inte minskar inom det samhällsvetenskapliga programmet.